A
Agraa: becch. Albogn: tioi, tambarlain. Amen: cain. Anzoeula: spresitt. Armagn: quaggion. B Badia: mangiabregn. Belgiraa: matt. Biandraa: panscia molla. Bicocca: morsee. Boca: fioron, bocalin. Borbanee: sculattoi, tapolon (prononzia local: [tapu'lok]). el Borgh: loccon. Branzagh: senz'anima. Borgh: loccon. Borgh Tesin: fasolon. Butogn: scendratt, chincioi. C Cambiasca: ligoni. Camra: pecch. Carpignan: zocchelon; giudee. Casalbaltramm: brovandon. Casalvelon: noson. Caslesg: melgascin. Castellett: cordajoeu, ciovattin. Cavallin: passei, licioit. Cojem: fauscitt. Crana: scress. Craveggia: gatt (prononzia local: [gɛt]). Cumiagh: barozzin. Cuntorbia: patascioi D Dissem: pioeugg. Dravogn: filosof, balestritt. F Fara: potelon. Finer: frignoi. Falsogn: faus (prononzia local: ['fɛu̯s]). G Gagnon: bezz. Gajaa: mavlon. Garbagna: fasoeu. Gatich: ravanin. Ghemm: magon, barlan. Gozan: melgascitt. I Invô: brigant. Ircesch: gatt (prononzia local: [gɛt]). J Jes: piciaross. L Langiona: zuccott. Lesa: marsinon. Londragh: bocia-madonn. Legher: perseghitt. M Magiora: gibitin, caucinit. Malesch: tapioeui. Masgiaa: storghitt. Massin: barnabò. Meina: paliva. Mellogn: gatt'. Miasin: volp. Mom: ballarin. N Nibioeula: maghi, insacca-nebbia. Noara: sciavattin.
O Omegna: can. Orta: lusc; lovc. P Pernaa: mazza-curatt. Pisogn: gatt. Praa: scorlin. Prestinon: bernasc (prononzia local: [bar'nɛtʃ]). R Re: gatt, tirloi. Rementin: cornin. Rivislaa: ravanitt. Romagnan: giudee. Rona: pesa-fumm.
S Sagrogn: selvadegh (prononzia local: [sal'vɛdi]). San Martin: assassin. Sant Agabi: ranatt. Sant Andrea: remolazz. Santa Maria: ginevritt, pitocchitt. Sassej: lappol. Sceran: tistoin. Scian: barlan. Sozzagh: batarlin. Sun: luv. T Terdobiaa: fora-sces; squarcia-vacch. Torghen: bateza-rann, mangia-palmascion, bovascin. Torrion: suclon. Trecaa: maton (prononzia local: [ma'tuk]). V Varall: sfrositt. Vasciagh: porscei. Vaver: porscei. Vergan: bovascin. Vespolaa: farsetton, panscia rossa. Vever: cinin. Vidlongh: tabarin. Villett: sboggei, cusei, passei. Vinzaj: mangia-lògi. Vlesg: slampi, scanscion. Vogogn: ratt. Volgia: can (prononzia local: [kɛŋ]) Vran: cagnitt. Z Zen: bragn-brànoli. Zornasch: arvinei, borlei. Bibliografia Antonio Rusconi, I parlari del Novarese e della Lomellina'', Noara, 1878. Varda anca Soranomm di paes lombard Soranomm di paes tesines e grisones
Ligamm de foeura Val Vigezz
Categoria:Tradizzion lombarde