thumb|200px|De drabbade departementen den 5 november 2005. På kvällen den 27 oktober 2005 utbröt en serie upplopp i Paris förorter. Upploppen spred sig sedan till centrala Paris och våldsaktioner blossade även upp i andra städer runt om i Frankrike. Våldsamheterna klingade av först i mitten av november 2005.
Utlösande faktor Upploppen hade till en början sitt centrum i departementet Seine-Saint-Denis i Paris nordöstra delar, och började med två dödsfall i staden Clichy-sous-Bois. Den 27 oktober upptäcktes tre ungdomar av nordafrikanskt ursprung på platsen för ett inbrott. När polis anlände till platsen råkade ungdomarna i panik och tog till flykten. De klättrade så småningom in i en transformatoranläggning. Två av dem, 15 och 17 år gamla, avled av elektriska stötar. Den tredje, 21 år, ådrog sig allvarliga skador men överlevde. Under tiden hade polispatrullen avslutat sin insats och återvänt till polisstationen. Enligt polisrapporten förekom inte någon polisjakt. Den 3 november inledde polisen en förundersökning kring de två dödsfallen. Då rasade sedan flera dagar våldsamheterna i och runt Clichy-sous-Bois.
Tidslinje Torsdag 27 oktober I Clichy-sous-Bois avled Ziad Benna och Banou Traoré efter att ha kommit i kontakt med strömförande ledningar i en transformatorstation, där de gömt sig undan polisen. En tredje ung man överlevde. Oroligheterna inleddes med att ungdomsgäng stötte samman med polis och brandmän. Ett drygt dussin bilar antändes och byggnader vandaliserades. Ett 50-tal poliser skyddade stadshuset. I närbelägna Épinay-sur-Seine begicks ett rånmord som påstås vara del av oroligheterna, men det är oklart hur de båda händelserna hänger samman.
Se även: Bilantändning i Frankrike
Fredag 28 oktober Under natten drabbade 400 ungdomar samman med 250-300 poliser och gendarmer. Ett skott sades ha avfyrats mot ett fordon tillhörande kravallpolisen CRS (Compagnies républicaine de sécurité), men utan att träffa. Sju poliser blev lindrigt skadade, ett trettiotal bilar och tiotalet soptunnor eldhärjades. Tretton ungdomar omhändertogs.
Lördag 29 oktober På lördagsmorgonen deltog cirka 500 personer i en tyst minnesmarsch genom Clichy-sous-Bois. I täten gick de avlidnas familjer samt representanter för stadens folkvalda. Ett drygt dussin ungdomar bar t-shirts med trycket Mort pour rien, "döda för ingenting". Natten var relativt lugn och brandkåren rapporterade 17 bränder utan särskilda våldsamheter.
Söndag 30 oktober Inrikesminister Nicolas Sarkozy hävdade på nationell TV att polisen inte jagat de två ungdomar som avlidit i transformatorstationen. Han framhöll att det från och med då skulle råda nolltolerans mot våldet. Sarkozy kommenderade 17 CRS-kompanier och sju skvadroner från det mobila gendarmeriet (la gendarmerie mobile) till regionen. Hans hårda attityd kritiserades av ministern för främjande av lika möjligheter (le ministre délégué à la promotion de l'égalité des chances), Azouz Begag. Begag, själv född av algeriska föräldrar, framhöll framför allt att Sarkozy inte borde kalla ungdomarna för slödder (racaille).
På kvällen kastades en tårgasbomb in i en moské i Clichy-sous-Bois. Man tvingades utrymma moskén, som var fullsatt av ramadanfirande muslimer. Bomben visade sig vara av samma typ som används av CRS. De första rapporterna sade att den kastats in av misstag, senare spekulerades det i om någon annan än polisen kastat den. En internutredning inom polisen inleddes. Under natten skadades sex polismän och elva personer förhördes.
Måndag 31 oktober De avlidna tonåringarnas familjer vägrade att möta Nicolas Sarkozy, som de menar är inkompetent. De ville i stället mottas av premiärminister Dominique de Villepin. I Clichy-sous-Bois blev natten mycket lugnare, men våldsamheterna spred sig dock i Seine-Saint-Denis.
Tisdag 1 november Premiärminister de Villepin mötte de avlidnas familjer. På kvällen samlade inrikesminister Sarkozy trettiotalet tjänstemän, folkvalda och ungdomar från Seine-Saint-Denis i "ett försök att ena ansträngningarna från alla intresserade parter för att få lugnet att återvända till de berörda förorterna". Natten mellan tisdag och onsdag spred sig oroligheterna till tre andra departement: Seine-et-Marne, Yvelines och Val-d'Oise. Det talades nu om små och lättrörliga grupper. Hårdast drabbat var dock fortfarande Seine-Saint-Denis: i Aulnay-sous-Bois kastades molotovcocktailer mot stadshuset och i Sevran brann en skola. Polisen sades ha skjutit med gummikulor mot deltagarna i upploppet.
Onsdag 2 november Efter ett extrainkallat regeringsmöte manade president Jacques Chirac till lugn och respekt för lagen. De Villepin samlade ett antal ministrar som särskilt berördes av behovet för handling i vad han kallade känsliga stadsdelar (zones urbaines sensibles). En handlingsplan ska tas fram innan slutet av november. De Villepin ställde in en resa till Kanada och Sarkozy en resa till Asien. Under natten brann 177 bilar; totalt hade 315 fordon satts i eld sedan upploppen startade. I Aulnay-sous-Bois vandaliserades ett postkontor, ett shoppingcentrum, två skolor och en Renaultåterförsäljare. Två skarpa skott avlossades mot CRS-män i La Courneuve, även brandmän i Noisy-le-Sec rapporterade att de beskjutits. På järnvägsstationen i Blanc-Mesnil angrep ungdomsgäng en eller möjligen två tågvagnar på ett pendeltåg och bestal flera passagerare. En konduktör tvingades lämna tåget och en person skadades lindrigt av glassplitter. På torsdagen begränsades tågtrafiken av säkerhetsskäl och efter strejkuppmaningar från facket.
Torsdag 3 november En 56-årig rörelsehindrad kvinna brännskadades svårt då en buss i Sevran stoppades; övriga passagerare och chauffören lyckades ta sig ur bussen innan molotovcocktails kastades in. Kvinnan räddades av chauffören. Genom stenkastning hindrades räddningstjänsten i Meaux strax öster om Paris från att föra en person till sjukhus, och upploppsmakarna antände deras ambulans. För första gången spred sig oroligheterna utanför parisregionen; i Dijon sattes fem bilar i brand och våldet nådde även departementen Seine-Maritime och Bouches-du-Rhône. För första gången nådde också våldet staden Paris. Sju bilar sattes i brand, men polisprefekturen kunde inte bekräfta att det fanns ett samband med upploppen. Under natten till fredagen sattes totalt 593 bilar i brand. Ingen skottlossning rapporterades.
Fredag 4 november 42 personer ställdes inför rätta i Bobigny, med avseende på perioden 28/10 – 1/11. Under natten eldhärjades 897 fordon, varav mer än en fjärdedel i områden utanför parisregionen. 170 personer anhölls eller togs i förvar. Vandalisering och våld rapporterades från Toulouse och Pau i sydväst, Nantes i väst, Rennes och Le Havre i nordväst, Lille i norr samt Strasbourg och Dijon i öst. I regeringsbyggnaden Hôtel Matignon mötte de Villepin och Sarkozy 16 ungdomar från så kallade känsliga stadsdelar för samtal. Städerna Aubervilliers och Pierrefitte-sur-Seine i Seine-Saint-Denis utsattes särskilt under natten; i den senare anfölls en synagoga.
Lördag 5 november I Aulnay-sous-Bois tågade 2000-3000 personer framför förkolnade bilvrak i protest mot våldet under devisen Non à la violence, oui au dialogue ("Nej till våld, ja till dialog"). Ett extra regeringssammanträde ägde rum och på radio beskrev åklagaren Yves Bot upploppen som organiserade, inte minst över internet, och riktade mot Republikens institutioner. Han förnekade att våldet skulle ha en etnisk koppling. Skolor brann i Grigny (Essonne) och Vigneux. I Achères väster om Paris totalförstördes en förskola och på lördagen krävde stadsborna att armén sattes in, annars, hotade de, skulle de bilda medborgargarden. Oroligheter fortsatte över hela landet och i Évreux i Normandie vandaliserades 50 bilar, ett shoppingcenter, ett postkontor och två skolor. 253 personer anhölls eller greps för förhör. På lördagskvällen brändes återigen bilar i Paris centrum, bland annat på Place de la République i 3:e arrondissementet. Den här gången var det uppenbart att händelserna hörde samman med upploppen.
Söndag 6 november I fullt dagsljust anfölls ett belgiskt nyhetsteam i Lille och en kameraman skadades. Under eftermiddagen mötte de Villepin representanter från muslimska grupper, folkvalda och poliser. Han meddelade att en satsnings på säkerheten skulle komma att genomföras "där det behövs för att återställa ordning". Natten blev den värsta dittills; ett trettiotal kravallpoliser besköts med hagelvapen i Grigny i vad polisen kallar ett bakhåll; två polismän skadades så allvarligt att de måste föras till sjukhus. I Toulouse anföll ungdomar och poliser varandra med basebollträn respektive tårgas. I departementen Pas-de-Calais och Hérault hade tre kyrkor utsatts för brandförsök. Mer än 1400 bilar stacks i brand och 395 personer anhölls. I Tyskland ägde våldsamheter rum i Bremen för andra dygnet i rad, och även i Berlin eldhärjades ett antal bilar. Den tyska polisen uteslöt inte att händelserna hörde samman med de franska kravallerna. En tysk regeringstalesman varnade dock för överdramatisering och förhastade slutsatser, andra menar att Tyskland inte har samma getton som finns i Frankrike. Även i belgiska media spekulerades det i om Bryssel nåtts av oroligheterna efter att fem bilar satts i brand. Belgiska myndigheter avfärdade händelserna som lokala, men sade att man noggrant följer utvecklingen i Frankrike.
Måndag 7 november (dagen) Media rapporterade att kravallerna krävt sitt första dödsoffer när en 61-årig man avled. Mannen hade legat i koma sedan han angreps på fredagen när han försökte släcka en eld. Hans änka mötte inrikesminister Sarkozy. Hon påpekade att hennes man hade trakasserats sedan ett år tillbaka och konstaterar att "Ca ne vient pas forcément des émeutes qui se déroulent actuellement en France" ("Det härrör inte nödvändigtvis från de våldsamheter som pågår i Frankrike just nu"). 2 Inrikesministern försökte förnya dialogen och mötte imamer, folkvalda med invandrarbakgrund samt organisationer mot rasism och utanförskap.
I Raincy, en grannkommun till Clichy-sous-Bois, utfärdade borgmästaren utegångsförbud. UOIF, en fransk muslimsk paraplyorganisation, utfärdade en fatwa som sade att det är varje muslims rätt att sträva efter jämlikhet och respekt för den egna personen, men att det inte får ske i strid med muslimsk förkunnelse eller de lagar som styr samhället. Över 1200 personer hade omhändertagits av polisen sedan oroligheterna började och ett 20-tal män hade dömts till fängelse; medelåldern på de gripna är mycket låg. Antalet förstörda fordon nådde uppemot 4500. 108 polis- och brandmän hade skadats.
Måndag 7 november (kvällen) Premiärminister de Villepin framträdde på den franska TV-kanalen TF1 för att presentera en handlingsplan. Dittills hade 8000 polismän mobiliserats över hela landet; på kvällen 7 november sattes ytterligare 1500 reservister in. Vid ett framflyttat regeringsmöte på tisdagsmorgonen ska regeringen komma att besluta om att ge prefekterna rätt att besluta om utegångsförbud i sina respektive departement om så behövs för att återställa ordning. Samtidigt utlovade han att insatser inom skola, jobb och bostäder skulle förstärkas. Bland annat föreslogs att elever med svårigheter skulle kunna byta ut studierna mot lärlingsprogram tidigare än förut, medan framstående elever skulle få ökat stöd för fortsatta studier. Ungdomsarbetslösheten skulle bekämpas, vänteperioden på ett jobb eller en praktikplats skulle vara max tre månader. Samtidigt fortsatte bostadsprogrammen och myndigheten för diskrimineringsbekämpning och jämlikhet skulle ges utökade befogenheter. De Villepin betonade flera gånger att Republiken innebär rättigheter men också skyldigheter. Totalt 192 personer hade eller skulle inom kort komma att ställas inför domstol.
Måndag 7 november (natten)