Lid är ett gammalt ord som betyder backe eller bergssluttning. Ordet ingår i många ortnamn, både ett flertal Liden på olika ställen i Sverige men också i sammansatta namn på orter och platser såsom Lillgranbergsliden eller Liatorp. Lida friluftsområde i Stockholm är ett annat exempel. Man kan även prata om ett gynnsamt lidläge för jordbruksmark. Det traditionella genuset är femininum, och ordet kommer ur fornnordiska hlíð.
Ordet lid, hlid eller lið används också i fornnordiska och medeltida militära sammanhang, kanske med betydelsen "Krigsfölje". Bland annat ser vissa en koppling till ordet Hird och termerna hlid eller lið används i danska källor för krigare som följde Knut den store.
Även de svenska landskapslagarna använder ordet i detta sammanhang:
Ordet finns även med i sammansatta ord såsom Þingalið (The Thingmen) som var en stående armé i tjänst hos Englands kungar under perioden 1013–1066 som till största delen bestod av skandinaver.
Ortnamnet Lida som kommer från lid och förekommer i Sörmland (14 platser), Östergötland (2 platser), Småland (12 platser), och Västergötland (8 platser).
Se även Lids socken Liden (olika betydelser)
Referenser
Kategori:Naturgeografi Kategori:Kulturgeografi