Ängssyra (även kallad röd ängssyra) är en flerårig ört i familjen slideväxter.

Beskrivning miniatyr|Ängssyra i Padjelanta nationalpark, 830 m ö.h. Ängssyra känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor.

Den är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än Stjälken och bladen är mjuka.

Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider. Hanblomman har 6 ståndare; honblomman 3 pistiller.

Synonymer

Acetosa agrestis Raf., 1838 Acetosa amplexicaulis Raf., 1838 Acetosa angustata Raf., 1838 Acetosa bidentula Raf.1838 Acetosa fontanopaludosa (Kalela) Holub Acetosa hastifolia Schur, 1866 Acetosa hastulata Raf., 1838 Acetosa magna Gilib., 1792 nom. inval. Acetosa officinalis Gueldenst. ex Ledeb., 1850 Acetosa olitoria Raf., 1838 Acetosa pratensis Mill., 1734 Acetosa pratensis Garsault, 1764 nom. invalid Acetosa pratensis subsp. fontanopaludosa(Kalela) Tzvelev, 2000 Acetosa subalpina Schur, 1866 Exochorda davidiana Baill., 1869 Lapathum acetosa Scop., 1771 Lapathum pratense Lam., 1779 Nuttallia cerasiformis Torr. & A.Gray, 1839 Nuttallia cerasiformis Hook. & Arn., 1839 Nuttallia davidiana (Baill.) Baill., 1875 Osmaronia bracteosa Greene, 1905 Osmaronia cerasiformis(Torr. & A.Gray ex Hook. & Arn.) Greene, 1891 Osmaronia demissa Greene, 1905 Osmaronia laurina Greene, 1905 Osmaronia obtusa Greene, 1905 Osmaronia padiformis Greene, 1905 Rumex acetosa subsp. biformis(Lange) Valdés Berm. & Castrov., 1977 Rumex acetosa subsp. biformis(Lange) Castrov. & Valdés, 1976 (unsatisfactory form of publication) Rumex acetosa subsp. fontanopaludosus (Kalela) Hyl. Rumex acetosa var. fontanopaludosus (Kalela) Hyl., 1966 Rumex acetosa L. subsp. pratensis (Wallr.) A.Blytt & O.C.Dahl Rumex acetosa subsp. pratensis(Mill.) A.Blytt & O.C.Dahl, 1903 Rumex acetosa L. subsp. serpentinicola (Rune) Nordh. (subsp. acetosa var. serpentinicola) Rumex alpestris Jacq. Rumex alpestris subsp. lapponicus (Hiitonen) Jalas, 1977 Rumex arifolius L.f. (subsp. lapponicus) Rumex biformis Lange Rumex biformis Menyh., 1877) nom. illeg. Rumex fontanopaludosus Kalela, 1940 Rumex haematinus Kihlm., 1900 (subsp. acetosa)

Underarter och varieteter Det finns några underarter, varieteter av ängssyra och svenska synonymer: Rumex acetosa L. subsp. acetosa vanlig ängssyra Kromosomtal 2n = 14 Rumex acetosa subsp. acetosa var. serpentinicola Rune smal ängssyra. Finns bara på serpentinberg i fjällen. Rumex acetosa subsp. lapponicus Hiitonen, 1933 lappsyra Rumex acetosa subsp. alpestris Á Löve, 1944 Rumex acetosa subsp. pseudoxyria Tolm. Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus (Fingerh.) Čelak., 1886 Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus (Fingerh.) Hayek, 1908

Habitat Ängssyra är allmän över hela Norden, högt upp i fjällen.

I Jotunheimen upp till

Ej ursprunglig i Nordamerika.

Biotop Torra ängar, slänter.

Etymologi Rumex är romarnas namn på växten syra. Artepitetet acetosa kommer från latin acetosus = sur, syrlig med syftning på bladens smak.

Användning Ängssyran har använts och odlats troligen i tusentals år, men i Skandinavien dokumenterats först på 1600-talet.

Mat Växten har varit viktig inom den samiska matkulturen, och har använts för att syra mjölk, vilket gör den mer hållbar. Dess blad kan användas puréade i soppor och redningar eller hela i sallader. Bladen har ätits av barn som vallade eller vaktade boskap, både som ett slags godis och som tillskott till den övriga dieten. Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar växten mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt; små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.

Ängssyrans rot och frukter kan vara ingredienser i nödbröd.

Folkmedicin Krossade blad från ängssyra kan användas på sår.

Växtfärgning Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.

Referenser

Externa länkar

Den virtuella floran

Kategori:Giftiga växter Kategori:Slideväxter Kategori:Än Växtindex Kategori:Bladgrönsaker