Det här är en lista över ord som är vanligt förekommande inom botaniken. Denna lista ska förklara de vanligaste begreppen som används då växters utseende, förökning, växtplats och växtsätt beskrivs. En del ord förklaras i mer djupgående artiklar, medan andra förklaras i sin helhet här. Om något ord saknas så går det bra att ta upp det på diskussionssidan, eller helt enkelt lägga till det här. Denna artikel är dock under avveckling och planeras bli ersatt med fullständiga artiklar på alla ämnen. Bidra gärna!

Ordlista A OrdFörklaringAbskissionfällning av blad, blommor och frukter. Ofta under inverkan av det gasformiga växthormonet eten.Abskissionsskikt avskiljningsskikt eller fällningsskikt som utbildas på blad- och fruktskaft. Celler upplöses och skiktet försvagas.Adventivkommer från latinets, adventivus och betyder något som bryter fram, inom botaniken en växt som är tillfälligt inkommen. Se adventivväxt och adventivrot.Adventivskottbiknopp eller skott som bildats från rötter, blad eller stjälk, oftast efter beskärning.Aktinomorfradiärsymmetrisk, så kallas blomsymmetri som uppifrån kan delas in i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum.Akrokarpbladmossa med sporkapseln högst upp på skottet. Ofta upprättstående och ej mattbildande (jämför pleurokarp).Alvareller alvarmark, är en hedlik vegetation på kalkhällmark, med tunt jordlager, som i Sverige endast finns på Öland och Gotland.Annulusen ring; området mellan två koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet som består av elastiska celler.thumb|right|150px|AxfjällApomiktär fenomenet att en organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios eller produktion av gameter. Se apomixis.Apokarpi Om karpellerna är fria från varandra och bildar flera pistiller.Artär ett begrepp inom det biologiska sexualsystemet, skapat av Carl von Linné, för att klassificera alla djur, växter och mineraler.Areolkuddliknande, liten rund, tillväxtpunkt som taggar och blommor växer ut från på kaktusar, och också kan bära borst och hår.Axsädesslag och övriga gräs bär sina frön i småax. Det kan vara tätt packade som hos vete, korn, majs och råg, och bildar då tillsammans ett ax, men även glest placerade i en vippa som hos havre.Axfjällär en form av blad som ger stöd till blommorna i ett ax hos exempelvis viden och starrar.Axillbladveck, vinkeln mellan ett blads ovansida och bladets stam hos växter.

B Baljaen skidliknande kapsel, bestående av ett fruktblad, som omsluter fröna hos ärtväxterna och bildar en frukt.Baljkapseldet omslutande bladet som håller ihop frukten hos ärtväxter och öppnas längs en söm.Beståndflera individer av samma art i en större samling.Bikronaytterligare bladbildningar i blomman, infästade i kronbladen. Växter med tydliga bikronor är påsklilja och rödblära.Bladöronutväxter nere vid bladets bas.Blomblad avser foder och kronblad där dessa inte är differentierade. Som hos kaktusar, magnolior och liljesläktet.Blomma på bar kvistdå blomning sker innan bladen slår ut.Blomsamlingen större ansamling av blommor hos en växt. Flock, knippe och klase är exempel på blomsamlingar.Blomställningen del av växten, som blomman eller en samling av blommor.Borstsmå tunna spröt som ej sticks, såsom taggar.Borstuddyttersta delen av ett borstspröt som oftast är ofärgat och något vasst.Botanikerperson som yrkesmässigt ägnar sig åt botanik.Botanistperson som ägnar sig åt botanik, ofta som hobby e d.Brännhårstyva borstliknande hår som vid beröring släpper ut en hudirriterande vätska och går sönder, finns bland annat hos brännässlan.Buskeväxt som blir vedartad likt träd, men som grenar sig redan nere vid basen och inte blir mer än tio meter hög.Bären köttig del som omsluter frösamlingen och bildar ibland ätliga frukter. Se exempelvis blåbär.

C Calyxfoder (samlingsnamn för foderblad).Centraltaggden tagg som sitter i mitten av en taggsamling i areolerna hos kaktusarna. Se även radiärtaggar.Cephalium en samling av ull eller borstliknande hår som utmynnar ur areolerna hos vissa kaktusarter.thumb|right|150px|Opuntia i cristata form.Cilieradfint, utstående och regelbundet hår längs kanterna.Corollakrona (samlingsnamn för kronblad).Cristatakaktusar som plötsligt intar olika skrynkliga ormliknande former, och som även kallas kristatform.Cupulaen kopplik utväxt hos bokväxter som innehåller en eller flera frukter.

D DioikAnnat ord för Tvåbyggare.DiskblommaDiskblommor är blommor som inte befinner sig ytterst i blomkorgen. De blommor som sitter allra ytterst i korgen kallas kantblommor. Blomkorg är den blomställning som till exempel maskrosor och prästkrage har. Dubbelsågad innebär att "tänderna" på ett sågtandat blad också har sågliknande tänder.Dubbelblommig, dubbla blommor Blommor med ett ökat antal kronblad, dubbelt mot det vanliga eller ännu mer.

E Ekotypär en ärftligt specialiserad variant (inom en art), anpassad till en viss miljö men inte avskild från andra ekotyper.Elaiosomhos frön eller frukter finns ett särskilt parti som innehåller bland annat olja och som äts av myrorna.Elater(även elatär) ett hygroskopiskt band på sporer som underlättar spridningen. Förekommer hos fräkenväxterna.Enbyggarese Sambyggare. Endemförekommer endast inom ett definierat område. En art som är endemisk för Sverige förekommer sålunda endast där. En vanlig missuppfattning är att en endem även måste ha en liten utbredning, men det är korrekt att, t. ex. för en växt som har vid utbredning i Afrika men saknas på andra kontinenter, säga att den är endemisk för Afrika. I praktiken används dock termen oftast för arter med små utbredningar, inskränkta till en viss ö, en viss bergstopp etc.Enkelblommig, enkla blommorblommor med, för arten, naturligt antal kronblad. Används vanligen bara ihop med begreppen fylldblommig eller dubbelblommig. Ex. en enkelblommande ros har fem (eller färre) kronblad.EpidermisEtt skyddande ytterlager på växter och vävnader som inte har sekundär tillväxt. Motsvarar barken (peridermis på växter med sekundär tillväxt.Epifytär växter som lever på andra växter till exempel träd. Epifytiska kärlväxter förekommer mest i regnskogar, medan epifytiska mossor och lavar är vanligt förekommande i de flesta klimatzoner.Epigynundersittande fruktämne, vilket betyder att hyllebladen fäster ovanför fruktämnet. Se även hypogyn. miniatyr|right|150px|Epigyn blommaEttåriga växterväxter som endast lever och fortplantar sig under en säsong.

F Fertil som kan föröka sig sexuellt. miniatyr|150px|Fruktgömme Fjolårsskott bladlösa skott som växt fram under föregående växtsäsong. Flytjord siltjord som har mycket högt vatteninnehåll och hög kapillaritet i kombination med dålig kohesion. Den höga vattenhalten gör marken rörlig och instabil, i synnerhet på sluttningar. Foderblad blad som bildar en krans precis under kronbladen. Är oftast gröna eller bruna. Fruktgömme den av ett förblad formade flaskliknande bildning, vilken hos arterna i starrsläktet omsluter först honblomman och senare den nöt som denna bildar. Fruktkudde uppsvällning på fruktträd där frukt tidigare växt och som är källa till nya blomknoppar. Fruktämne de vävnader vid basen av blommans pistill som senare skall bilda frukten. Se frukt. Fröfjäll platta fjäll med fröanlag spiralformigt placerade på barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta med täckfjäll. Fröhylle eller frömantel köttigt hölje runt frö, ofta starkt färgat för att attrahera fåglar. Frösådd fortplantning genom frö, till skillnad från asexuell förökning genom till exempel revor eller sticklingar. Fröämne de cellanlag som innehåller de obefruktade äggcellerna i fruktämnet. De sitter i fruktämnet. Fylldblommig, fyllda blommor blommor när antalet kron- eller blomblad överstiger det för arten naturliga antalet. Detta sker vanligen genom att ståndare och pistiller i olika grad omvandlas till kronblad eller genom att själva kronbladen dubbleras. Fyllda blommor anses ofta vackert och är vanligt bland trädgårdsväxter. De är ofta sterila. Fyllokladier bladskaft som blivit bladliknande och tagit över själva bladskivans roll. Förekommer bland annat hos akacior (Acacia) och stickmyrtensläktet. miniatyr|150px|Fyllokladier hos stickmyrten.

G Geofytväxter som lagrar vatten och annan näring under jorden, i motsats till suckulent. Glandelsmå, rundade körtlar som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc. Glandelhår hår med glandel i spetsen. Glandelpunktersmå glandler insänkta i bladen. thumb|right|150px|Glochider på en Opuntia.Glandelsågadsågad bladkant med en glandel på varje tand.Glochider mycket talrika små hullingförsedda taggar som förekommer hos Opuntia-kaktusar.Groddknopp små, rundade knoppar som fungerar som spridningsorgan. Gälblad finflikiga blad på undervattensväxter. De underlättar gasutbytet och vattencirkulationen. thumb|right|150px|Gälblad på en Myriophyllum.

H Halofyt(av grek. hals "salt" och phyton "växt"), saltväxt, en växt som lever på starkt salthaltig mark.Halvbuskeväxt där stjälken är vedartad nedtill och örtartad upptill.Halvparasitväxt som lever delvis på andra växter. Hamlaatt ta lövrika grenar till foder. Hanblommablomma som endast innehåller ståndare, inga pistiller.thumb|right|150px|Handflikigt blad av tysklönn. thumb|right|150px|Hylleblad på Hippeastrum ×johnsonii. thumb|right|150px|Rosa högblad på trillingblomma. thumb|right|150px|Hölsterblad som omsluter kolven med blommorna på Missne.Handdelat blad (palmatisect) är ett handflikigt blad som flikigt nästan ner till mittnerven.Handflikigär en bladform. De är enkla som har tre till flera flikar som utgår från samma punkt. Detta motsvarar engelskans palmate.Hapaxanten växt som blommar endast en gång innan plantan dör.Heterokladiär förekomsten av grenar eller skott av olika slag hos samma växt, till exempel långskott och kortskott.Heterostylinär olika individer har olika längd på stiften.Hjärtblad de blad som först bildas från det groende fröet. Avviker ofta i utseende från de vanliga bladen.HolkHolkfjällfjällika blad runt en korgblomställning. Homostyliliklånga stift hos alla individer av en art. Honblommablomma som endast innehåller pistiller, inga ståndare.Honungsbladofta små kronbladslika blad med nektarier. HypanthiumBlombottenHybrid korsning mellan två arter. Kan visa karaktärer från båda eller från nästan bara ena föräldern.Hylle, hylleblad Avser både en blommas kronblad och dess foderblad, vanligen där dessa ej är differentierade.Hypogyn är detsamma som översittande fruktämne, där hela pistillen sitter ovanför hyllebladsfästena.Hårpensel se pappus. Hänge hängande ax.Hängefjälllitet fjäll som stöder blommorna i ett hänge. Högbladsmå bladlika bildningar som sitter strax under blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kan i många fall ha en annan färg än övriga blad och används då att locka insekter till själva blomman. Se exempelvis Julstjärna eller Trillingblommor.Hölster, hölsterbladstora, ofta färgade högblad som omsluter blommorna.

I IntermediärMellanform

J Jordstamunderjordisk stamdel.

K