miniatyr|Kopparverket med kopparboden från 1819. Riddarhyttans Kopparverk, eller bara Kopparverket, är platsen för det yngsta kopparverket i Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun. Det är beläget strax öster om nuvarande tätorten Riddarhyttan. Det sista verket var i drift 1819–1873, men kopparhanteringen började redan på medeltiden. Området ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Historik left|miniatyr|220px|Riddarhyttan och Östergruvan 1864.

miniatyr|Resterna efter en vattentub i trä. Kopparhanteringen i Riddarhyttan har medeltida anor och kom tidigt att ske i kronans regi. Redan 1437 omnämns Gambla riddarehytthen, men troligen har verksamheten pågått redan tidigare. Riddarhyttans kopparverk anlades 1616–1617 vid vattendraget mellan Övre och Nedre Skärsjön och anses vara en fortsättning på det kronobruk som fanns i Skinnskatteberg. Upprätthållandet av kopparhanteringen ansågs som viktigt, och järnhanteringen hade till främsta uppgift att underlätta driften av "det ädlare verket" genom sin säkrare vinst.

Vid Nedre Skärsjöns södra strand anlades redan 1610 en hytta och en fallhammare av Tomas Hammarsmed på platsen för den äldre medeltida kopparhyttan Munkhyttan. När den gamla kopparhyttan lades ned i början av 1800-talet, byggdes en ny upp på platsen för den år 1610 privilegierade hammaren och hyttan. Det nya kopparverket kunde tas i drift 1819. Malmen bröts dock fortfarande i Östergruvan på andra sidan av sjön. Nedanför kopparverket anlades ett invecklat system av dammar, fall och underjordiska rännor, vilka möjliggjorde ett effektivt utnyttjande av vattenkraften. Produktionen vid verket var på 1830-talet omkring 70 ton, och 1849 beskrivs det ha haft omkring 290 skeppunds tillverkning. En del av den framställda råkopparn gick till myntverket i Avesta. Malmens låga kopparhalt gjorde emellertid att kopparverkets storhetstid blev kort, och 1873 lades verksamheten ned.

Sevärdheter Kvar idag finns resterna efter det sista kopparverket som lades ned 1873, med den 1819 uppförda kopparboden. Från samma tid härstammar en panelerad förvaltarbostad i timmer samt flera husgrunder och lämningar efter rostugnarna.

Bildgalleri

Se också Åtvidabergs Kopparverk

Källor Eva Skyllberg - Atlas över Sveriges Bergslag, Skinnskattebergs bergslag (1997) Iron and Steel in Sweden (1920) Nordisk Familjebok Ekomuseum Bergslagen: Kopparverket.

Kategori:Byggnader och anläggningar i Skinnskattebergs kommun Kategori:Bergsbruk Kategori:Svenska kopparbruk Kategori:Industriminnen i Västmanland Kategori:Svenska kronobruk Kategori:Ekomuseum Bergslagen