Robert Hofstadter, född 5 februari 1915 i New York City, New York, USA, död 17 november 1990 i Stanford,Flint, Peter B., "Obituary: Dr. Robert Hofstadter Dies at 75; Won Nobel Prize in Physics in '61" , The New York Times, 19 november 1990. var en amerikansk fysiker, far till Douglas Hofstadter. Han var den som tillsammans med Rudolf Mössbauer fick Nobelpriset i fysik 1961 "för sina banbrytande studier av elektronspridning i atomkärnor och för sina efterföljande upptäckter rörande nukleonernas struktur".R. W. McAllister & Robert Hofstadter, "Elastic Scattering of 188 MeV Electrons from Proton and the Alpha Particle," Physical Review, V102, p. 851 (1956). including his Nobel Lecture, 11 december 1961 The Electron-Scattering Method and Its Application to the Structure of Nuclei and Nucleons

Biografi Hofstadter var son till de polska judiska invandrarna Louis Hofstadter, en säljare, och Henrietta, född Koenigsberg. Han gick i grundskolor och gymnasieskolor i New York City och började på City College of New York, där han tog en kandidatexamen magna cum laude 1935 vid 20 års ålder, och tilldelades Kenyonpriset i matematik och fysik. Han fick också ett Charles A. Coffin Foundation-stipendium från General Electric Company, vilket gjorde det möjligt för honom att studera på forskarnivå vid Princeton University, där han tog sin magisterexamen och doktorsexamen vid 23 års ålder. Hans doktorsavhandling hade titeln "Infrared absorption by light and heavy formic and acetic acids." Han gjorde sin postdoktorala forskning vid University of Pennsylvania och var biträdande professor vid Princeton innan han började på Stanford University. Hofstadter var professor vid Stanforduniversitetet från 1950 till 1985, och en av föregångsmännen i studiet av gammastrålning med scintillationsräknare. Hans viktigaste arbeten har gällt studiet av nukleonernas inre struktur genom spridning av elektroner med hög energi.

År 1942 gifte han sig med Nancy Givan (1920–2007), född i Baltimore.Obituary to Nancy Givan from Stanford University, 2007. De fick tre barn: Laura, Molly och Pulitzerpristagaren Douglas Hofstadter.

Forskning och karriär År 1948 ansökte Hofstadter om patent på talliumaktiverade natriumjodiddetektorer för mätning av joniserande strålning med denna kristall. US patent 2585551, Robert Hofstadter, "Means for detecting ionizing radiations""Robert Hofstadter" Biographical Memoirs National Academy of Sciences Dessa används flitigt för mätning av gammastråling än idag.

Hofstadter myntade termen fermi för längdenheten femtometer symbol fm, för att hedra den italienske fysikern Enrico Fermi (1901–1954), en av grundarna av kärnfysiken, i Hofstadters artikel från 1956, publicerad i tidskriften Reviews of Modern Physics, "Electron Scattering and Nuclear Structure".Hofstadter, Robert, department of physics, Stanford University, Stanford, California, "Electron Scattering and Nuclear Structure" , Rev. Mod. Phys. 28, 214–254 (1956) © 1956 The American Physical Society Termen används flitigt av kärn- och partikelfysiker. När Hofstadter tilldelades Nobelpriset i fysik 1961, dök den senare upp i texten till hans Nobelföreläsning 1961, "The electron-scattering method and its application to the structure of nucleis and nucleons" (11 december 1961).

Under sina sista år blev Hofstadter intresserad av astrofysik och tillämpade sina kunskaper om scintillatorer på kostruktionen av gammastrålningsteleskopet EGRET vid Compton Gamma Ray Observatory, uppkallat efter Arthur Compton, som också var Nobelpristagare i fysik (1927). Stanford Universitys institution för fysik ger Hofstadter äran för att vara "en av de främsta forskarna som utvecklade Compton Observatory".

Publikationer i urval Hofstadter, R. "Detection of Neutrons with Scintillation Counters", Brookhaven National Laboratory, United States Department of Energy (genom föregångaren Atomic Energy Commission), (November 1948). Hahn, B., Ravenhall, D. G. and R. Hofstadter. "High-energy Electron Scattering and the Charge Distributions of Selected Nuclei," Stanford University, United States Department of Energy (genom föregångaren Atomic Energy Commission), Office of Naval Research och United States Air Force, (oktober 1955). Chambers, E.E. and R. Hofstadter. "The Structure of the Proton", Stanford University, United States Department of Energy (genom föregångaren Energy Research and Development Administration), Office of Naval Research och United States Air Force (april 1956). Hofstadter, R. "Structure in the Proton and the Neutron", Stanford University, United States Department of Energy (genom föregångaren Atomic Energy Commission), (juni 1958). Collard, H., Hofstadter, R., Hughes, E. B., Johansson, A., Yearian, M. R., Day, R. B. and R. T. Wagner. "Elastic Electron Scattering from Tritium and Helium-3", Stanford University, United States Department of Energy (genom föregångaren Atomic Energy Commission), Los Alamos National Laboratory, Office of Naval Research, Air Force Research Laboratory, (oktober 1964). Hofstadter, R. "K-edge Subtraction Angiography with Synchrotron X-Rays: Final Technical Report, (February 1, 1984 to January 31, 1987)", Stanford University, United States Department of Energy, (september 1987).

Utmärkelser och priser 1958, invald i National Academy of Sciences. 1961 Nobelpriset i fysik, tillsammans med Rudolf Mössbauer, "för hans [Hofstadters] banbrytande studier av elektronspridning i atomkärnor och för hans efterföljande upptäckter rörande atomkärnornas struktur."Robert Hofstadter "The Electron Scattering Method & its Application to the Structure of Nuclei and Nucleons" , Nobel Lectures, Physics 1942–1962, pp. 560–581, Elsevier Pub. Co., Amsterdam-London-New York (Dec 1961). Stanford University har en årlig föreläsningsserie uppkallad efter Hofstadter, the Robert Hofstadter Memorial Lectures,  som består av två föreläsningar varje år, en riktad till allmänheten och den andra till forskare. 1970, invald i American Academy of Arts and Sciences. 1984 Golden Plate Award från American Academy of Achievement. 1986, invald i American Philosophical Society.

Se även Fermi (femtometer)  * The Big Bang Theory ska ha uppkallat en av sina huvudkaraktärer, Leonard Hofstadter , efter Hofstadter.

Referenser

Bra Böckers lexikon, 1976

Noter

Vidare läsning Hofstadter, Robert, "The electron-scattering method and its application to the structure of nuclei and nucleons", Nobel Lecture (11 december 1961) Hofstadter, Robert, "Robert Hofstadter's speech at the Nobel Banquet", The Nobel Foundation, Stockholm, 10 december 1961.

Externa länkar

Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1961 Nobelprize.org, Robert Hofstadter – biografi including his Nobel Lecture, 11 december 1961 The Electron-Scattering Method and Its Application to the Structure of Nuclei and Nucleons Robert Hofstadter: An Oral History, Stanford Historical Society Oral History Program, 1985.

Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Nobelpristagare i fysik Kategori:Amerikanska nobelpristagare Kategori:Män Kategori:Födda 1915 Kategori:Avlidna 1990 Kategori:Alumner från Princeton University Kategori:Alumner från City College of New York Kategori:Forskare från New York Kategori:Ledamöter av American Philosophical Society Kategori:Ledamöter av National Academy of Sciences