miniatyr|miniatyr|300px|Rådhuset vid Gustaf Adolfs torg med Asplunds rådhusannex till höger. Rådhuset i Göteborg är ett byggnadskomplex beläget vid Stora Hamnkanalen och Gustaf Adolfs torg.Rådhuset/stadshuset, karta från Lantmäteriet. Det består av dels en äldre del, som stod klar 1672 och ritades av Nicodemus Tessin d.ä., dels en nyare del färdigställd 1936, ritad av arkitekten Gunnar Asplund.
I rådhuset satt tidigare stadsstyrelsen för Göteborg, senare Göteborgs rådhusrätt och därefter delar av Göteborgs tingsrätt. Den 15 februari 2010 flyttades tingsrätten till Rättscentrum Göteborg på Ullevigatan 15,"Historia" på Göteborgs tingsrätts webbplats vilket gjorde att byggnaden stod tom tills den 2012 renoverades och byggdes om till att bli Göteborgs kommunhus."Rådhuset" på Higabs webbplats. Den 13 april 2014 återinvigdes byggnaden av kommunstyrelsens ordförande Anneli Hultén (s). Den inrymmer sedan dess såväl kommunledning som stadsledningskontor. Nära 100 personer har sin arbetsplats här.
Huset är byggnadsminne sedan den 24 oktober 1968 respektive den 25 oktober 1982."Göteborgs rådhus/stadshus", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Det ägs av Göteborgs kommun och förvaltas av Higab.
Historia De äldsta rådhusen Det allra första rådhuset, en enkel träbyggnad som var det gamla rådhuset i Nya Lödöse, flyttades till dåvarande Stora Torgets sydöstra hörn och renoverades för 554 riksdaler. Skälet till flytten av rådhuset var att Nya Nylöses privilegier och rättsskipning skulle upphöra, Göteborgs skulle träda ikraft och staden därför behövde ett rådhus, om än provisoriskt.Almquist (1929), s. 66 Det var den senare burggreven i Göteborg, Jacob van Dijck, som den 28 september 1621 fick i uppdrag, att låta flytta Nylöses rådhus till Göteborg. Det har avbildats som en träbyggnad i två våningar med högt spetsigt tak och ovanpå detta ett litet torn med päronformigt krön med ett kors överst.Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse, Göteborgs Jubileumspublikationer, del V, Sixten Strömbom, Göteborgs Litografiska AB 1924, s. 59 Huset flyttades redan 1624 till en plats utanför stadsporten (senare Kungsporten) som accishus.Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680, Hugo Fröding 1908 s.98
Det efterträddes av ett nytt tornprytt rådhus i trä, byggt åren 1622–1624 och beläget vid torgets sydöstra del. Huset uppfördes av trä och täcktes med taktegel, det hade åtminstone 16 fönster och pryddes av fem lanternor. Stadsbyggmästare och ansvarig för bygget var Jan Jakobssen, som anställdes i november 1621. För inredningen svarade snickaren Samuel Dörigk, tysken Paul Wezelius och Jacob de Boos. Glasmästaren Mauritz Kock installerade fönstren. Ambrosius Zimmerman levererade kakelugnar till rådhuset 1638. År 1648 inköptes ett ur och en ringklocka, år 1664 en stor mässingslykta. Severin "konterfejare" utförde 1658 två porträtt av Karl X Gustav och drottningen mot ett arvode på 24 riksdaler. Holländaren Joan Jacobsen de Haen levererade 1661 två målningar, föreställande Adam och Eva, och fick i ersättning 160 daler silvermynt.Almquist (1929), s. 95, 695, 697, 700, 817 Göteborgs magistrat flyttade troligen in under hösten 1624.Almquist (1929), s. 337 Den del av huset, som tidigare brukats av magistraten i det äldsta rådhuset, användes därefter som en provisorisk gudstjänstlokal för den svenska församlingen – den andra delen av huset utgjorde stadens fängelseAlmquist (1929), s. 308 – sedan Brädekyrkan på domkyrkoplanen hade rivits för att lämna plats åt den första domkyrkan.Lilienberg (1928), s. 180. Här förvarades också stadens uppbörd (1629), såsom spannmål, malt och mjöl.Almquist (1929), s. 128, 213. Karl X Gustav höll förhandlingar i rådhuset 8 april–21 maj 1658 med anledning av Roskildefreden 1658. Kungen avreste från Göteborg den 5 juni samma år.Almquist (1929), s. 567f.
Nuvarande rådhuset miniatyr|Rådhuset fasad mot Stora Hamnkanalen sett från Tyska bron. Vid den omfattande branden 10 maj 1669 förstördes det andra rådhuset helt, och planerandet för ett nytt rådhus startade direkt. Under årtiondena efter 1625 fanns i stadens räkenskaper två rådhus, "rådhuset" och "gamla rådhuset". Det ena vid den så kallade stadshustomten, det vill säga mittomten i nuvarande 16:e kvarteret Högvakten,Karta över Göteborg med omnejd i 20 blad, skala 1:4 000 : Centrala Göteborg : Blad N:o 55, upprättad för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 av Andre Stadsingenjören Arvid Södergren norr om Gustaf Adolfs torg. Ett andra låg ute på torget, något indraget från hörnet mellan Stora och Östra Hamnkanalen.
Planerandet för ett nytt, mer permanent rådhus i sten började redan i mitten av 1660-talet. Den nuvarande rådhustomten vid torgets sydvästra del köpte staden 1666 av ägaren Magnus Gabriel De la Gardie för 2 437 daler 16 öre silvermynt.Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Förra Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1814, s. 234 Finansieringen utgjordes bland annat av ett större lån som magistraten upptog 1666; Jakob von Ackern med 500 riksdaler och Magnus Gripenklo med 300 riksdaler mot 8 procents ränta.Almquist (1929), s. 536 Grundmurar, troligen avsedda för ett hus, fanns då på tomten. Det nya huset ritades av Nicodemus Tessin d.ä. Efter justeringar blev ritningarna klara 1670. Byggnadsarbetena hade påbörjats redan 1668 under ledning av murarmästare L. Olofsson från Stockholm. För att skapa källarutrymmen sprängdes delar av berggrunden bort, men grundmurarna lämnades kvar. Själva byggnaden murades upp 1670–1672. Tegel hämtades från Amsterdam och Göteborg med omnejd svarade för allt annat material. Tvåvåningshuset hade ett brant tegeltäckt tak och putsade fasader, indelade med lisener. Den 14 novemberGöteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 160 1670 kunde magistraten börja kunna hålla sina möten i huset, tillfälligt hade man haft sina sessioner i ett hus i hörnet av Drottninggatan och Korsgatan.Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Förra Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1814, s. 235 Vid samma tid ströks även rödfärg på utvändigt. Delen mot Stora Hamnkanalen stod klar på sommaren 1672. Man lät då putsa och "pensla" hela huset.Malinowski & Schulz (1982), s. 11ff Flera mindre förändringar gjordes under 1700-talet och rådhuset beskrevs som "mäckta stort och ansenligt... med kostbara hwälfda kjellare... helt nätt utsirade hwälfda gångar med igenombrutna öppningar åt Bårggården wharäst Borgerskapet hafwer sin sammankomst och Börs". Hantverksgillena kunde fram till 1686 mötas i ett rum på rådhuset, för en årlig hyra av 30 daler silvermynt. Enskilda rum i rådhuset, källarutrymmen, vindslokaler samt en köksbyggnad på gården hyrdes kontinuerligt ut i korta och långa perioder. Detta inbringade 160 daler silvermynt år 1681.Almquist (1935), s. 391, 181
Från Holland inköptes 22 stolar år 1684, framför allt avsedda för rådmännen, och 1690 levererade David Amija "röda ryska hjorthudar" som Hans Jacob Halbmeyer klädde dem med. Marcus Jäger d.ä. utförde 1688 en rikt utsirad port till rådhuset, beslagen med kopparplåtar. Yttertaket på rådhuset dekorerades 1707 av målarmästare Christian Fernstedt (död 1709).Almquist (1935), s. 403, 485
En omfattande brand bröt ut under natten mellan den 19 och 20 februari 1690 i kanslilokalerna i rådhusets översta våning. Elden kunde begränsas till några få rum på detta våningsplan, samt till vinden och taket. Dessvärre förstördes stora delar av stadens arkiv.Almquist (1935), s. 506 Det förnämsta rummet i byggnaden var Stora salen, vilken utnyttjades även för fester som borgerskapet höll samt konserter. Den rymde cirka 500 personer. Stadsmusikanterna skulle varje onsdag och lördag framföra några stycken från övre våningen i rådhuset samt tjänstgöra som trumpetare vid offentliga proklamationer.Almquist (1935), s. 107 Ett populärt värdshus var Rådhuskällaren med bland annat biljard för de rika borgarna. Börsen flyttades 1781 in från valven kring gården till ett utrymme i nedre plan.Lönnroth (2003), s. 471f
År 1813 planerade stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg för en påbyggnad av rådhuset, men efter dennes död 1814 fick hans ersättare Jonas Hagberg upprätta nya ritningar för en ombyggnad som genomfördes 1814–1817. Hagberg förde Carlbergs arbete vidare och gav därmed rådhuset det utseende som det har idag.Göteborg genom ritningar : byggande från äldre tid till 1900, Gun Schönbeck ; [översättning till engelska: Graham Freeman], Regionarkivet, Göteborg 2005 Serie: Skrifter utgivna av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad , 1404-658X ; 6, s. 82 Bland annat byggdes den gamla huskroppen in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära den tredje våningen och fasaderna fick sin nuvarande utformning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti i form av en risalit. Trappan som leder upp till entréns tre portvalv flankeras av kopplade kolonner i toskansk ordning som bär upp en arkitrav som bildar en balkong. På balkongen sträcker sig fyra engagerade kolonner i toskansk ordning, alla kolonnerna är av kolossalordning. Vid sidan av mittrisaliten är fasaden indelad av toskanska pilastrar. Kolonnerna och pilastrarna bär upp en arkitrav smyckad med gutta på vilken vilar en fris indelad i metoper och triglyfer. Metoperna är odekorerade utom i mittrisaliten där de smyckas av medaljonger. Ovan frisen syns en gesims och byggnaden kröns av ett tympanonfält, detta var till en början odekorerat men i slutet av hösten 1862 sattes en urtavla samt slagverk upp i fältet,Anteckningar ur rådman Eric Cederbourgs beskrifning öfver Götheborg, utgifven år 1739 jemte bihang, innehållande upplysningar dertill samt kronologisk förteckning, Henning Gustaf Hemning, Göteborg 1864, s. 144 vars tavla kröntes av kunglig krona och omgavs av två kvinnobilder i basrelief, den ena gudinnan Justitia (Rättvisan) med vågskålen och svärdet, vilande sig mot stadens vapen och den andra Prudentia (Klokheten) med spira och spegel. Gruppen hade dessutom andra attribut som merkuristav som symboliserar handel, ymnighetshorn för överflöd och treudd vilket är Neptunus vapen och visar på stadens koppling till havet.
Bottenvåningen är rusticerad och fasaden mot Norra Hamngatan fick en snarlik, men enklare utformning, som fasaden åt torget. Även här ser vi en mittrisalit som skjuter fram dock saknas balkongen och kolonnerna har ersatts av pilastrar. Mittrisaliten har även här en mer dekorerad fris, men saknas tympanonfält. Entrén utgörs av ett enkelt portvalv flankerade av två kolonner i toskansk ordning, varav en del av kolonnskaftet är räflat. Ovanför entréns entablement finns en röd marmorskiva med förgylld inskrift: A:o MDCCCXVII.Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884, s. 163f Vilket betyder: År 1817.
Men staden växte snabbt, och snart krävdes nya tillbyggnader av rådhuset. Åt norr tillkom en gårdsflygel 1835 och en större tillbyggnad mot Tyska kyrkan (Christinæ kyrka) gjordes 1869. Det tidigare Kommendantshuset på granntomten togs i anspråk 1885. Kvar blev nu bara rådhusrätten samt magistraten – men rådhuset och det tidigare Kommendantshuset visade sig ändå vara för små.Lönnroth (2003), s. 472 Fastighetens taxeringsvärde 1889 var 317 500 kronor.Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
Asplundska tillbyggnaden