Preussen var en monarki från 1701 till 1918 och alla dess kungar tillhörde huset Hohenzollern.

Bakgrund Den preussiska monarkin uppstod då kurfurste Fredrik III av Brandenburg den 18 januari 1701 utropade sig till kung i Preussen och antog namnet Fredrik I. De brandenburgska kurfurstarna hade sedan 1618 även innehaft titeln hertig av Preussen, vilken Johan Sigismund av Brandenburg då ärvde av sin svärfar Albrekt Fredrik av Preussen.

Kung i Preussen miniatyr|höger|Smörjelsen i kröningen av Fredrik I:s på Königsbergs slott 1701. miniatyr|Preussens riksregalier, skapade för Fredrik I:s kröning 1701. miniatyr|miniatyr||Karta över Preussens territoriala utveckling. Hertigdömet Preussen i mörkgrönt, Brandenburg-Preussen i sandbrunt och orange, områden som efter 1772 annekterades från Polsk-litauiska samväldet i ljusgult. Den röda gränsen markerar gränsen för Tysk-romerska riket. miniatyr|höger|Sanssouci i Potsdam från luften. Slottet som uppfördes för Fredrik (II) "den store" är sedan 1990 ett världsarv. Anledningen till att denna ordalydelse, istället för "Kung av Preussen", valdes 1701 var att man ville undvika konflikter då kurfursten och markgreven även var hertig av Preussen.

Konflikterna gällde dels Preussens relation till de tysk-romerska kejsarna av huset Habsburg, eftersom man på detta sätt tydliggjorde att kungatiteln endast gällde det suveräna tidigare hertigdömet Preussen (Ostpreussen) utanför Tysk-romerska rikets gräns, medan kejsaren fortfarande titulärt behöll överhögheten över Preussens territorium inom kejsarriket, och dels relationen med Polen, då man inte gjorde anspråk på det polska Kungliga Preussen (Västpreussen), som lydde under kungariket Polen och därmed var en del av den polska kungatiteln.Clark, Christopher M., Iron kingdom: the rise and downfall of Prussia, 1600-1947, Penguin, London, 2007. I praktiken var dock staten Brandenburg-Preussen även inom Tyskland ett oberoende kungadöme, vilket framför allt kom att visa sig genom Fredrik II:s militära expansionspolitik.

Från och med 1772, i samband med första delningen av Polen, då huvuddelen av det polska Kungliga Preussen tillföll det tyska Preussen, övergick Fredrik II av Preussen till att kalla sig Kung av Preussen.

Kung av Preussen 1772 ändrades den formella titeln från kung i Preussen till kung av Preussen för att återspegla den uppnådda statusen som en stormakt. Anledningen till den ovanliga titeln fram till 1772 var att det under tidsperioden inte sågs lämpligt med en separat kungatitel som implicerade paritet eller oberoende gentemot kejsaren/Romersk kung innanför det tyskromerska rikets gränser.

1806 upphörde titeln kurfurste av Brandenburg genom Tysk-romerska rikets upplösning.

Tysk Kejsare höger|miniatyr|Målning av Anton von Werner föreställande när Preussens kung Vilhelm I utropas till tysk kejsare i Versailles 1871. Till höger om Vilhelm I står kronprinsen och till höger svärsonen, storhertigen av Baden. Nedanför ses Otto von Bismarck i vit uniform. Från 1871 var de preussiska kungarna tillika tysk kejsare i Kejsardömet Tyskland. Den siste kungen och kejsaren, Vilhelm II hade vid första världskrigets slut planer på att bemöta kraven på hans abdikation med att avgå endast som kejsare men bibehålla den preussiska kungatiteln. Detta visade sig dock inte realistiskt.

Kungalängd miniatyr|höger|Berlins stadsslott, blid från 1900. miniatyr|höger|Neues Palais i Potsdam. (Samtliga namn nedan återgives med försvenskad stavning) Nr Porträtt Namn Regeringstid Släktskap till företrädare Levnadstid Gemål Not Tillträdde Frånfälle Födelsedatum Dödsdatum 1. 75px Fredrik I 18 januari 1701 25 februari 1713 – 11 juni 1657 25 februari 1713 Sofia Charlotta av HannoverLovisa av Mecklenburg-Schwerin 2. 75px Fredrik Vilhelm I 25 februari 1713 31 maj 1740 son 14 augusti 1688 31 maj 1740 Sofia Dorotea av Hannover 3. 75px Fredrik II(den store) 31 maj 1740 17 augusti 1786 son 24 januari 1712 17 augusti 1786 Elisabet Kristina av Braunschweig-Bevern 4. 75px Fredrik Vilhelm II 17 augusti 1786 brorson 25 september 1744 16 november 1797 Elisabet Kristina av Braunschweig (skild 1769)Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (gift 1769)Julie von Voss (morganatiskt gift genom bigami 1787)Sophie von Dönhoff (morganatiskt gift genom bigami 1790) 5. 75px 7 juni 1840 son 2 augusti 1770 7 juni 1840 Louise av Mecklenburg-StrelitzAuguste von Harrach (morganatiskt giftermål) 6. 75px 7 juni 1840 2 januari 1861 son 15 oktober 1795 2 januari 1861 Elisabeth Ludovika av Bayern 7. 75px Vilhelm I 2 januari 1861 9 mars 1888 bror 22 mars 1797 9 mars 1888 Augusta av Sachsen-Weimar 8. 75px Fredrik III 9 mars 1888 15 juni 1888 son 18 oktober 1831 15 juni 1888 Viktoria av Storbritannien 9. 75px Vilhelm II 15 juni 1888 9 november 1918 son 27 januari 1859 4 juni 1941 Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg

Släktträd omfattar regerande kungar, kungasöner som överlevde barndomen samt kungadöttrar och kungasystrar som var gifta med regerande furstar

Wilhelmine, gift med markgreve Fredrik III av Brandenburg-Bayreuth

Filippa Charlotta, gift med furst Karl I av Braunschweig-Wolfenbüttel Lovisa Ulrika, gift med kung Adolf Fredrik av Sverige Prins August Vilhelm

Kronprins Vilhelm Prins Eitel Fredrik av Preussen Prins Adalbert av Preussen Prins August Vilhelm av Preussen Prins Oskar av Preussen Prins Joakim av Preussen Viktoria Luise, gift med hertig Ernst August av Braunschweig Charlotte, gift med hertig Bernhard III av Sachsen-Meiningen Prins Henrik av Preussen Sofia, gift med kung Konstantin I av Grekland Louise, gift med storhertig Fredrik I av Baden Charlotte, gift med tsar Nikolaj I av Ryssland Prins Karl Alexandrine, gift med storhertig Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin Prins Albrekt Wilhelmine, gift med kung Vilhelm I av Nederländerna Augusta, gift med kurfurst Vilhelm II av Hessen Prins Vilhelm Wilhelmina, gift med arvståthållare Vilhelm V av Oranien Prins Henrik Prins August Ferdinand

Tronpretendenter och huvudmän för det preussiska kungahuset efter 1918 miniatyr|höger|Burg Hohenzollern, stamgods för ätten Hohenzollern i förbundslandet Baden-Württemberg. Namn Bild Anspråk Födelsedatum Dödsdatum Not Vilhelm II 75px huvudman 1918-1941; avstod sina tronanspråk 1918 27 januari 1859 4 juni 1941 Kronprins Wilhelm 75px huvudman 1941-1951; avstod sina tronanspråk 1918 6 maj 1882 20 juli 1951 Wilhelm 75px tronpretendent 1918-1933 4 juli 1906 26 maj 1940 (äldste son till kronprinsen) Louis Ferdinand 75px tronpretendent 1933-1994huvudman 1951-1994 9 november 1907 25 september 1994 (föregåendes yngre bror) Georg Friedrich 75px huvudman och tronpretenden från 1994 10 juni 1976 (föregåendes sonson)

Slott och palats förknippade med den preussiska kronan miniatyr|höger|Charlottenburgs slott i Berlin. miniatyr|höger|Vy från Bergpark Wilhelmshöhe mot Schloss Wilhelmshöhe med staden Kassel i bakgrunden.

Altes Palais, Berlin Altlandsbergs slott (rivet) Babelsbergs slott, Potsdam Belvedere auf dem Pfingstberg, Potsdam Schloss Bellevue, Berlin Berlins stadsslott (återuppbyggt med delvis återställd exteriör) Krongut Bornstedt, Potsdam Capuths slott Cecilienhof, Potsdam Charlottenburgs slott, Berlin Charlottenhofs slott, Potsdam Friedrichsfeldes slott, Berlin Jagdschloss Fürstenwalde, Fürstenwalde/Spree Jagdschloss Grunewald, Berlin Kamieniec Ząbkowickis slott Kronprinzenpalais, Berlin Küstrins slott (rivet) Königsbergs slott (rivet) Königs Wusterhausens slott Köpenicks slott, Berlin Lindstedts slott, Potsdam Marmorpalais, Potsdam Schloss Monbijou, Berlin Neues Palais, Potsdam Orangerieschloss, Potsdam Oranienburgs slott Paretz slott Plaues slott, Brandenburg an der Havel Potsdams stadsslott (rivet och återuppfört) Palais des Prinzen Heinrich, idag Humboldt-Universität zu Berlins huvudbyggnad. Pfaueninsels slott, Berlin Residensslottet i Poznań Prinz-Albrecht-Palais, Berlin (rivet) Prinzessinnenpalais, Berlin Rheinsbergs slott Sacrows slott, Potsdam Sanssouci, Potsdam Schwedts slott, Schwedt (rivet) Schönhausens slott, Berlin Szczecins slott, Szczecin Wilhelmshöhe slott (tillhörde Kurfurstendömet Hessen innan preussisk annektering 1866) Wrocławs kungliga slott, Wrocław (Breslau)

Preussiska ordnar Med släpspännen och i deras rangordning.

100px Svarta örns orden 100px Preussiska kronans förtjänstorden 100px Röda örns orden 100px Preussiska Kronorden 100px Hohenzollerska husorden 100px Pour le Mérite Johanniterorden (Balliet Brandenburg)

Se även

Hohenzollern-Sigmaringen Kaiser Wilhelm-sällskapet Lista över Huset Hohenzollern Lista över Brandenburgs regenter Preussens armé Preussens herrehus Preussens riksregalier Preussens statsråd Preusseri Preussiska dygder Stiftung Preussischer Kulturbesitz

Referenser

Noter

Externa länkar

Kategori:Preussen Kategori:Huset Hohenzollern Regenter Preussen Kategori:Statschefsämbeten som upphört