Nordrhein-Westfalen (), ofta förkortat som NRW, är ett förbundsland i västra Tyskland. Det är det folkrikaste förbundslandet med cirka 18 miljoner invånare (2014) och till ytan sett är Nordrhein-Westfalen det fjärde största förbundslandet i Tyskland med 34 080 kvadratkilometer. Den största staden i Nordrhein-Westfalen är Köln, men huvudstad är Düsseldorf. Ruhrområdet ligger i Nordrhein-Westfalen. Rhein-Ruhr-regionen bildar med sina 10 miljoner invånare ett av de största storstadsområdena i Europa.
Nordrhein-Westfalen gränsar till Niedersachsen i norr och öster, och i sydöst till Hessen. I söder gränsar NRW till Rheinland-Pfalz. I väster gränsar förbundslandet till Nederländerna och Belgien.
Historia miniatyr|vänster|Nordrhein-Westfalens beståndsdelar 1947: Rhenprovinsens regeringsområden Aachen Düsseldorf och Köln är markerade i grönt, Westfalens regeringsområden Arnsberg, Minden och Münster är markerade i rött och den forna fristaten Lippe i rosa. Grundandet av Nordrhein-Westfalen Efter andra världskriget var segrarmakterna oeniga om Ruhrområdets vidare öden. Medan Frankrike favoriserade en självständig, politiskt svag stat eller internationellt område, förordade den sovjetiska sidan en fyrmaktsstat liknande Berlin. Det senare förslaget avslogs av britterna till vilka ockupationszonen och Ruhr tillhörde. Britterna ville ha Ruhrområdet i en framtida tysk stat för att undvika en svår ekonomisk kris och instabilitet som efter första världskriget. Dock skulle näringslivets makt och den potentiellt socialistiska arbetarklassen kompenseras, varför britterna utvecklade idén om en sammanslagning med det lantliga och katolskt präglade provinsen Westfalen. Dessutom skulle jordbrukslandskapen i Westfalen underlätta försörjningen av det tätt bebyggda Ruhrområdet.
Projektet var till en början omstritt, inte minst i Tyskland, där politiker fruktade den nya delstatens ekonomiska och befolkningsmässiga övertag. Det fanns få gemensamma nämnare mellan landsdelarna Nordrhein och Westfalen, frånsett att de båda under omkring 130 år varit preussiska provinser. Historiskt stod Westfalen närmare Niedersachsen och Nordrhein stod historiskt närmare den södra delen av Rhenlandet, som blev en del av Rheinland-Pfalz.
Det rättsliga grunden för skapandet av Nordrhein-Westfalen låg i den brittiska militärregeringens förordning nummer 46 som fastslog upplösandet av de preussiska provinserna i den brittiska zonen och skapandet av självständiga länder. Den nya delstaten Nordrhein-Westfalen skapades ur den preussiska provinsen Westfalen och regeringsområdena Aachen, Düsseldorf och Köln i Rhenprovinsen."Nordrhein-Westfalen", Nationalencyklopedin, band 14 (Höganäs: Bra böcker, 1995).
År 1947 tvingades Lippe att ge upp sin självständighet och dess regering beslöt sig efter förhandlingar med både Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen (båda under brittisk förvaltning) att ingå i Nordrhein-Westfalen. År 1947 blev Lippe genom den militära förordningen nummer 77 en del av Nordrhein-Westfalen. En folkomröstning skulle hållas i ärendet men blev aldrig av. År 1948 godkändes det hela formellt av Nordrhein-Westfalens lantdag. Ruhrområdets betydelse för ekonomin och rustningspolitiken förde med sig att ett beslut, Ruhrstatutet, antogs 1949. En internationell grupp skulle kontrollera regionens tunga industri. Politiskt gavs klartecken för Nordrhein-Westfalens anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland. Kontrollgruppens arbete varade inte länge, efter en kort tid upphörde det för att främja uppbyggandet av näringslivet och officiellt upphörde arbetet 1952.
Historiska datum 21 juni 1946: Det brittiska kabinettet beslutade i London om grundandet av Nordrhein-Westfalen. 24 juli 1945: Rudolf Amelunxen valdes till ministerpresident av de brittiska militärmyndigheterna. 23 augusti 1946: Nordrhein-Westfalen grundades. 2 oktober 1946: Lantdagen hade sitt konstituerande sammanträde. 21 januari 1947: Lippe blev en del av Nordrhein-Westfalen. 20 april 1947: De första valen till lantdagen. 8 maj 1949: Nordrhein-Westfalen blev förbundsland. 18 juni 1950: Förbundslandets författning antogs genom folkomröstning.
Flagga och vapen Förbundslandets vapen antogs den 5 februari 1948 och är en kombination av vapnen från de områden som bildade det nya förbundslandet: vågen på grön bakgrund står för Rhenprovinsen, den vita sachsenspringaren på röd bakgrund står för Provinsen Westfalen och den röda rosen för Fristaten Lippe. Flaggan bygger på den färgkombination som förekommer i vapnet, men är också identisk med flagga för den kortlivade Rhenrepubliken (1923-34).William Crampton, The World of Flags (London: Studio Editions, 1992), s. 45
Geografi Totalt har förbundslandet 1 645 km gräns, mest mot Niedersachsen och minst mot Belgien.
Område/Land Km gräns Niedersachsen 583 Nederländerna 387 Rheinland-Pfalz 307 Hessen 269 Belgien 99 Administrativ indelning Nordrhein-Westfalen är indelat i fem regeringsdistrikt (Regierungsbezirke). Dessa är i sin tur indelade i totalt 31 distrikt (Landkreise) och 23 distriktsfria städer.
Regeringsdistrikt RegeringsdistriktInvånare 31 dec. 2007Antal distriktAntal distriktsfria städerAntal kommuner Arnsberg 7 5 83 Detmold 6 1 70 Düsseldorf 5 10 66 Köln 8 4 99 Münster 5 3 78 Totalt: 31 23 396
Distrikt och distriktsfria städer (med bokstäver på registreringsskylten för vägfordon)
miniatyr|350px|Distrikt (Kreise) och distriktsfria städer (Kreisfreie Städte) i Nordrhein-Westfalen. Landkreis Aachen (AC) Borken (BOR) Coesfeld (COE) Düren (DN) Ennepe-Ruhr-Kreis (EN) Rhein-Erft-Kreis (BM) Euskirchen (EU) Gütersloh (GT) Heinsberg (HS) Herford (HF) Hochsauerlandkreis (HSK) Höxter (HX) Kleve (KLE) Lippe (LIP) Märkischer Kreis (MK) Mettmann (ME) Minden-Lübbecke (MI) Rhein-Kreis Neuss (NE) Oberbergischer Kreis (GM) Olpe (OE) Paderborn (PB) Recklinghausen (RE) Rheinisch-Bergischer Kreis (GL) Rhein-Sieg-Kreis (SU) Siegen-Wittgenstein (SI) Soest (SO) Steinfurt (ST) Unna (UN) Viersen (VIE) Warendorf (WAF) Wesel (WES)Distriktsfria städer Aachen (AC) Bielefeld (BI) Bochum (BO) Bonn (BN) Bottrop (BOT) Dortmund (DO) Duisburg (DU) Düsseldorf (D) Essen (E) Gelsenkirchen (GE) Hagen (HA) Hamm (HAM) Herne (HER) Köln (K) Krefeld (KR) Leverkusen (LEV) Mönchengladbach (MG) Mülheim an der Ruhr (MH) Münster (MS) Oberhausen (OB) Remscheid (RS) Solingen (SG) Wuppertal (W)
Storstäder i Nordrhein-Westfalen miniatyr|höger|Florianturm i Dortmund. miniatyr|höger|Königsallee i centrala Düsseldorf. miniatyr|höger|Hängbanan i Wuppertal. Följande städer är storstäder (över 100 000 invånare):
+ Storstäder i Nordrhein-Westfalen Stad Distrikt Invånarantal2000-12-31 Invånarantal2006-12-31 Invånarantal 2007-12-31 KölnKöln (stad) DortmundDortmund (stad) EssenEssen (stad) DüsseldorfDüsseldorf (stad) DuisburgDuisburg (stad) BochumBochum (stad) WuppertalWuppertal (stad) BielefeldBielefeld (stad) BonnBonn (stad) MünsterMünster (stad) GelsenkirchenGelsenkirchen (stad) MönchengladbachMönchengladbach (stad) AachenAachen (stad) KrefeldKrefeld (stad) OberhausenOberhausen (stad) HagenHagen (stad) HammHamm (stad) HerneHerne (stad) Mülheim an der RuhrMülheim (stad) SolingenSolingen (stad) LeverkusenLeverkusen (stad) NeussRhein-Kreis Neuss PaderbornPaderborn RecklinghausenRecklinghausen BottropBottrop (stad) RemscheidRemscheid (stad) MoersWesel SiegenSiegen-Wittgenstein Bergisch GladbachRheinisch-Bergischer Kreis WittenEnnepe-Ruhr-Kreis
Se även: Lista över städer i Nordrhein-Westfalen.
Infrastruktur Vägar Vägnätet i Ruhrområdet är ett av de tätaste i Europa. 300x200px|miniatyr|höger|A1 strax söder om Wuppertal
Det finns gott om motorvägar i Nordrhein-Westfalen. Några av dem är i: Nord-sydlig riktning Väst-östlig riktning A1 A2 A3 A4 A31 A30 A33 A40 A43 A42 A45 A44 A57 A46 A59 A52 A61
Den historiska vägen Ruhrschnellweg, som betecknas som A40 sedan 1992 (tidigare bland annat som Bundesstraße 1 och A430), är en av de mest trafikerade vägarna i hela Tyskland.
Den totala väglängden i Nordrhein-Westfalen uppgick 2025 till 29 508 kilometer. Av det är 2 262 km motorväg, 4 417 km förbundsväg (Bundesstraßen), 13 059 km landsväg och 9 769 km kommunala vägar så kallade Kreisstraßen.
Tåg miniatyr|höger|Köln Hauptbahnhof är belägen alldeles intill Kölnerdomen. Passagerartrafik De viktigaste knutpunkterna i tågtrafiken (stationskategori 1) på långdistansnätet är Köln Hbf, Dortmund Hbf, Düsseldorf Hbf och Essen Hbf. Järnvägsstationer som är stationskategori 2 är: Bielefeld Hbf, Bochum Hbf, Bonn Hbf, Duisburg Hbf, Düsseldorf Flughafen, Hagen Hbf, Hamm, Köln-Deutz, Köln Flughafen Münster Hbf, Oberhausen Hbf, Siegburg/Bonn, Solingen Hbf och Wuppertal Hbf. Dortmund Hauptbahnhof är den största stationen för trafiken till de östligare delarna av landet.
Grundidén för passagerartrafiken i Nordrhein-Westfalen är att ha en integrerad tidtabell för de olika trafiktyperna. Det finns tre olika typer av regionaltåg:
RegionalExpress (RE) med 26 st linjer RegionalBahn (RB) med 57 linjer S-Bahn Rhein-Rhur med 13 linjer
Godstrafik Räknar man med godstrafiken är stationen Hagen-Vorhalle den största rangerbangården i Tyskland. I Köln finns den största omlastningsstationen för containertrafik (tåg-lastbil) i Tyskland.
Flygtrafik miniatyr|höger|Köln-Bonns flygplats som är en viktig nod för fraktflyg. Den viktigaste flygplatsen för interkontinental trafik är Düsseldorfs flygplats. Den är den tredje största i Tyskland mätt i passagerarantal efter Frankfurt am Mains flygplats och Münchens flygplats.
Kölns flygplats har många destinationer inom Europa, den är också en av de viktigaste flygplatserna för fraktflyget inom Tyskland. Ytterligare flygplatser med vissa interkontinentala flygningar är Dortmunds flygplats, Weezes flygplats, Münster/Osnabrücks flygplats, Flughafen Paderborn/Lippstadt. Vid sidan av dessa flygplatser, finns det ett antal mindre flygplatser som Flughafen Düsseldorf-Mönchengladbach, Flughafen Essen/Mülheim och Siegerlandflughafen.
Politik miniatyr|höger|Plenisalen för Nordrhein-Westfalens lantdag i Düsseldorf. Ministerpresident och regering Nordrhein-Westfalens ministerpresident fungerar som förbundslandets regeringschef och högsta representant, och utses av Nordrhein-Westfalens lantdag.
Lantdagen Den lagstiftande församlingen i förbundslandet utgörs av Nordrhein-Westfalens lantdag, som sedan valet 2017 har en majoritet bestående av konservativa CDU och liberala FDP. Största oppositionsparti är socialdemokratiska SPD. Även Die Grünen och nationalkonservativa AfD är representerade.
Sport Fotboll Fotbollen har en stark tradition i Nordrhein-Westfalen. I NRW finns det fler lag som spelar i tyska Bundesligan.
Några av lagen i Nordrhein-Westfalen är: TSV Alemannia Aachen DSC Arminia Bielefeld VfL Bochum SG Wattenscheid 09 Borussia Dortmund Fortuna Düsseldorf MSV Duisburg Rot-Weiss Essen FC Schalke 04 1. FC Köln TSV Bayer 04 Leverkusen VfL 1900 Borussia Mönchengladbach Preussen Münster Rot-Weiss Oberhausen KFC Uerdingen 05 Wuppertaler SV Borussia miniatyr|Veltins-Arena i Gelsenkirchen är före Esprit Arena i Düsseldorf den största övertäckta stadion.
Källor
Noter
Externa länkar Information and resources on the history of Westphalia on the Web portal "Westphalian History" Guidelines for the integration of the Land Lippe within the territory of the federal state North-Rhine-Westphalia of 17th January 1947