Johan Pasch, även Johan Pasch den äldre, född 12 mars 1706, död 16 januari 1769, var en svensk hovmålare, etsare och dekorationsmålare och verksam vid flera av de kungliga slotten.Johan Pasch in Svenskt biografiskt lexikon.
Han var son till Danckwardt Pasch och bror till Danckwardt Pasch och Lorens Pasch den äldre samt farbror till de tre syskonen konstnärerna Lorens Pasch den yngre och Ulrika Pasch samt Hedvig Lovisa Pasch.
Johan Pasch studerade vid den nybildade Kungliga Ritareakademien. Johan Pasch blev den förste helsvenske konstnären som lämnade Akademiens undervisning; han var också noga med att markera sin ställning som fri konstnär gentemot hantverkarna. Pasch gick i lära hos fadern till 1724 då han utskrevs som gesäll. En studieresa till Holland och Paris i Frankrike hade han gjort två år tidigare. Där hade han mött den nya tidens stil, rokokon. Vid hemkomsten blev han anställd som dekoratör vid slottsbygget. 1748 blev han hovmålare och 1758 blev han hovintendent. Han var även lärare på Konstakademien. Han målade plafond i slottskapellet, samt dekorativa arbeten på Drottningholms slott och på Läckö slott samt väggfält i Stenbockska palatset 1736. Han målade även några porträtt.Johan Pasch i Konstnärslexikonett Amanda.
Vid 31 års ålder gifte sig Johan Pasch den 8 september 1737 i Stockholm, Jakob och Johannes församling, med den 17-åriga Anna Catharina Fristedt (döpt 18 mars 1720 i Stockholm, död 10 juli 1778 i Stockholm). Hon var dotter till stenhuggaråldermannen Olof Fristedt och Margareta Gillberg.Johan Pasch, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8046, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt M Holmquist), hämtad 2016-10-16. Makarna Pasch avled utan arvingar. Paschs malmgård med jord och inventarier testamenterades till Jean Eric Rehns döttrar, som 1782 sålde gården till överståthållaren i Stockholm, baron Carl Sparre.
Utbildning Johan Pasch blev 1724 gesäll i Stockholms målarämbete efter att han gått i lära hos fadern, dekorationsmålaren Danckwart Pasch från Lübeck. Under åren 1722–1735 gjorde han studieresor och under åren 1732–1734 bedrev han konststudier i Amsterdam i Holland och i Paris, där han mötte den nya tidens stil, rokokon, som blev bestämmande för hans verksamhet. Vid faderns död 1728 övertog Johan Pasch sin fars verkstad för dekorationsmåleri och blev mästare 1734.
I maj 1735 inrättades en tecknarskola på kungliga slottet, som benämndes Kungliga Ritarakademien och där undervisade den franske konstnären Taraval en liten grupp i teckning efter levande modell. Johan Pasch ingick bland andra i den första elevgruppen. Pasch, som först var elev, blev sedan också tidigt lärare vid akademien tillsammans med Bouchardon, Sheffel och Arenius.
I september 1735 erhöll Johan Pasch den nyinstiftade Kungliga Ritareakademiens silvermedalj. Samma år anställdes han av Carl Hårleman vid slottsbygget i Stockholm.
1730-talet Pasch blev medhjälpare till den franske målaren Guillaume Thomas Taraval, som 1732 hade inkallats till Sverige för att huvudsakligen vara verksam på Stockholms slott, tillsammans med Johan Henrik Scheffel, Olof Arenius och Peter Wallrave. Johan Pasch blev därmed även medhjälpare till Guillaume Taraval inom akademins undervisning, som omfattade teckning efter modell, modellering och ornamentritning.
Vid byggandet av Stockholms slott arbetade Johan Pasch under Taraval, som införde rokokons dekorationsstil, med den så kallade Don Quijotesalongen tillsammans med franska blomster- och ornamentmålare. I Don Quijotesalongen målades taket av Taraval 1735 och det föreställer Olympens drottning Juno omgiven av de fyra vindarna. Pasch och Taraval mötte en italiensk-österrikisk senbarock gestaltad av de båda italienska dekorationsmålarna Domenico Francia och Alessandro Ferretti i det senare plafondmåleriet i Vita havet. Domenico och Alessandro Ferretti anlände till Sverige i september 1736 för att arbeta med utsmyckningen av Stockholms slott. Johan Pasch utförde tillsammans med Taraval och Domenico Francia plafondmålningarna i södra plafondens mittparti i Vita havet på Stockholms slotts festvåning. Francias skickligt målade skenperspektiv betraktas bäst från fönsterväggens mitt.
I södra delen av Vita havet, i Drottningens drabantsal, medverkade Pasch mest med amoriner och grupper på moln, medan det ståtliga arkitekturmåleriet gjordes av Domenico Francia. Han förklarades trots målarämbetets protester 1736 för fri konstnär.
Målningar i Stockholms slott
Målningar framför Tessinska palatset 1739
Johan Pasch målade några tavlor som där människorna bytts mot apor. Omkring år 1739 lät Carl Gustaf Tessin i en serie målningar föreviga ett teatralt upptåg om aftonen framför Tessinska palatset i Stockholm, där syskonbarnen Lotta, Brita, Carl, Gabriel Erik och Fredrik Sparre var utklädda till apor. I skilda scenerier visas hur dessa markattor både bär in och själva mottar julklappar.
En av målningarna visar folkliv utanför Tessinska palatset. På denna målning lyckas de med utsträckta hattar och förkläden fånga upp paket som kastas "deruti från Balconen ofwanpå porten."Roger de Robelin, 1700-tal, Carl Gustaf Tessin på Läckö, Helsingborg 2005, sidan 103.
En annan målning visar ett sällsamt maskeradsällskap som dansar utanför Tessinska palatset, målningen heter Syskonbarnen Sparre utklädda till markattor tar emot julklappar framför Tessinska palatset i Stockholm (1739). Det är alltså medlemmar ut ätten Sparre som är utklädda till apor och tar emot julklappar framför palatset.
1740-talet
Johan Pasch besökte Paris på nytt 1740 och på vintern 1741 för att på nytt ta del av det nya som skett i konsten. Han fortsatte under 1740-talet att som lärare delta i undervisningen vid Kungl. Ritarakademien och då Taraval avled 1750 efterträddes han av skulptören Jacques-Philippe Bouchardon, som hade kommit till Stockholm 1741.
Från 1728 stod arbetena vid Stockholms slott under byggnad. Johan Pasch, Taraval och Bouchardon hjälptes åt med Slottskyrkans stora takplafond. För de många skulpturdetaljerna i Slottskyrkan och Rikssalen samt de kungliga våningarna svarade de inkallade fransmännen och Johan Tobias Sergel. Carl Gustaf Tessins ritningar för interiörerna omarbetades av Carl Hårleman. Ritningarna till plafonden i Slottskyrkan hade arkitekten Carl Hårleman troligen fullbordat på hösten 1740. Carl Hårleman utförde takvalvets tre plafonder tillsammans med Johan Pasch samt målaren Guillaume Taraval och skulptörerna Charles Guillaume Cousin och Jacques Philippe Bouchardon.
Skisserna till Slottskyrkans plafond upprättades av Taraval och sedan fullbordades målningarna av Pasch. Kyrkans tre takspeglar har Kristi Himmelsfärd som gemensamt tema. Takmålningens stora mittspegel föreställer himlafärden. Motivet suppleras av ett gäng putti som leker med pinoredskapen och ett annat, som blickar upp mot ett strålande Guds öga på himlen. Färgerna är lätta och pastellartade. Ur ramverket pöser moln av guld med ännu flera putti, som bär upp girlanger. Det är Bouchardons bidrag till allkonstverket. Hur den franska rokokosmaken fick övertaget över den italienska stilen kan man följa i Slottskyrkans stora plafond, men även i Drottningens drabantsal. I detta skeende var Johan Pasch en verksam medarbetare och påskyndare. Åtminstone från 1745 drevs de stora målningarna i Slottskyrkan framåt och Paschs engagemang vid slottsinredningen som medarbetare till Taraval förnyades.
Ritningarna till Slottskyrkans orgelfasad utfördes av arkitekten Carl Hårleman tillsammans med Johan Pasch och skulptören Jacques Adrien Masreliez. Bakom orgeln syns ett skenperspektiv, en målning av grå marmor och guld, som föreställer en kupol. Ovanför den finns den latinska texten: Laudate Dominum i sanctis ("Prisa Gud i hans helgedom").
I Hörle bruksherrgård i Värnamo socken i Småland ritades inredningen av Carl Hårleman och Johan Pasch målade år 1746 ett 20-tal dörröverstycken, delvis i kinesiserande stil.
På 1740-talet utförde Johan Pasch väggfälten i Agneta Wredes förmak på Åkeshovs slott i Bromma, som då skulle moderniseras. Väggfälten i övre våningen i östra delen av slottet målades efter förebilder av kopparstick av François Boucher och Nicolas Lancret. Ägaren till Åkeshovs slott under åren 1723–1784 var friherre David Stierncrona. Stierncrona hade kontakt med hovet och det pågående slottsbygget i Stockholm, han vände sig då till Johan Pasch och hans unge medhjälpare Jonas Hoffman. Jonas Hoffman arbetade 10 år som dekoratör hos Johan Pasch. Väggfälten i västra delen av Agneta Wredes förmak är målade på 1740-talet av Johan Pasch efter Jean-Baptiste Pater.Gösta Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten, Bonniers, 1977, sidan 249. .
Nydaningarna på Åkeshovs slott kanske var färdiga när Stierncrona år 1747 gifte sig med friherrinnan Agneta Wrede af Elimä. Den svit på Åkeshovs slott som skulle disponeras av Stierncronas hustru kallas Agneta Wredes förmak. Där är väggfälten målade i en flödande rik rokokostil. Herdescener i pastorala landskap omramas av målade ramar, virade med rikt blommande girlanger. För att passa in i väggfälten har scenerna skickligt förändrats. De återgår till kopparsticken av Boucher och Lancret.
På Carl Hårlemans anhållan blev han, liksom den äldre brodern Lorens Pasch den äldre blivit, befriad från en skatt som städernas borgare var ålagda att betala, en så kallad borgerlig tunga, då han utnämndes till hovmålare 1748. Carl Hårleman, som anför motiveringen att "denne hovmålare idkar en även så förnäm, vida nyttigare konst än förenämnde dess broder", vilket uttalande speglar tidens värdering.Städernas borgare var från sen medeltid till mitten av 1800-talet ålagda att betala en skatt som kallades borgerlig tunga. Skatten betalades direkt till stadskassan. Skattens storlek var inte relaterad till inkomst utan bestämdes utifrån förmögenhet mätt som storleken på den tomt man ägde i staden.
Galleri Livrustkammaren, Slottet, Slottskyrkan, Drottningholm, Åkeshov
Hönstavlan 1747
För Carl Gustaf Tessins räkning utförde Johan Pasch 1747 tillsammans med Johan Henrik Scheffel sitt mest berömda stafflimåleri, den så kallade Hönstavlan. Tavlan föreställer några hovdamer som hönor med porträttlika huvuden. Tessin liknade de porträttlika huvudena vid höns och sig själv vid en tupp, som måste gala vid åsynen av deras behag. Huvudena utfördes av Johan Henrik Scheffel. Det var ett mode som kom från Frankrike att avbilda människor med djurkroppar eller djurhuvuden.
Pasch komponerade mönster för gobelänger Pasch har även gjort utkast till sex gobelänger med framställningar med motiv från Lafontaines fabler, vävda 1744–1756 av Esprit de Serre för Stockholms slott.Svensk uppslagsbok, Malmö 1931. Esprit de Serre var en fransk tapetvävare och färgare, som var verksam i Sverige från 1744 till 1750-talets mitt. Serre inkallades 1744 från Berlin till Sverige som basse-lissevävare. Carl Hårleman från slottsbyggnadsdeputationen gjorde en kort tid efter hans ankomst en beställning på Manufakturkontorets bekostnad. Beställningen innefattade tolv stycken stolstyg som han och haute-lissevävaren Pierre Louis Deru utförde. Det var Johan Pasch som komponerade mönstret till tyget och det bestod av motiv från Lafontaines fabler. För slottets räkning utförde han 1749-1753 arton stolstyg och tre skärmar (paravents) samt ett nu försvunnet porträtt av drottning Lovisa Ulrika vävt i basse-lisse.Svenskt konstnärslexikon, del 5, Allhems Förlag, Malmö, 1967, sid 127.
1750-talet