Tisenhult är en herrgård i Finspångs kommun. Tisenhult ligger en mil öster om Hävla vid sjön Tisnarens södra strand.
Historik Tisenhult är ett säteri i Skedevi socken i Finspånga läns härad. Egendomen ligger vid en vik av Tisnaren och har anor tillbaka till medeltiden. Mot slutet av 1400-talet uppges Tisenhult ha tillhört Jöns Pedersson Hård av släkten Hård af Segerstad. Före 1570 ägdes gården av Arvid Björnsson, och därefter av Måns Eriksson Ulfsparre (död 1595). År 1610 innehades egendomen av hans son, rikstygmästaren Johan Ulfsparre, som 1633 av drottning Kristina, fick granngården Brenäs i donation. Senare övergick Tisenhult till sonen Åke Ulfsparre, som avled barnlös 1643.
Under slutet av 1600-talet ägdes egendomen av hans änka Beata Bonde (död 1694) och hennes andre make Svante Uggla. Därefter innehades gården av deras son, kapten Åke Uggla (död 1714). År 1725 tillhörde Tisenhult hans änka Brita Ulfsparre (död 1734), och efter henne hennes måg och brorson Karl Ulfsparr, kammarherre (död barnlös 1738). Senare ägdes egendomen av kammarherren Georg Tomas von Berchner (död 1743). Efter honom kom Tisenhult att tillhöra hans döttrar Ulrika Eleonora von Berchner, gift med landshövdingen Per Abraham Örnsköld, samt Hedvig von Berchner. Efter friherrinnan Örnskölds död ärvdes egendomen av riksrådet Fredrik Vilhelm Ridderstolpe och hans medarvingar. År 1815 eller 1816 såldes Tisenhult, med undantag av vissa hemman, till major Ernst Reinhold von Post. Han avyttrade snart delar av godset, och återstoden såldes 1828 till löjtnanten Magnus Gustaf Drake af Hagelsrum. Från 1917-1927 ägdes gården av Axel Gregory Lilliehöök af Gälared och Kolbäck.
Örnsköld var en ivrig förespråkare av potatisodling, som han ägnade sig åt på Tisenhult. Tisenhult ägdes av Gunnar och Gerd de Verdier 1960-2002.
Byggnader Mangården består av en större envåningsbyggnad med frontespis samt flera flygelbyggnader. Husen är av trä, klädda med tegel och vitputsade. Ladugården består av fyra större byggnader ordnade kring en gårdsplan. Enligt äldre uppgifter uppfördes huvudbyggnaderna omkring 1767. På ett ladugårdshus finns årtalet 1743 inhugget, medan väderflöjlarna bär årtalet 1794. Gårdsplanen flankeras av två större trädgårdar med sammanlagt över 200 fruktträd.
Örnsköld lät uppföra en ny huvudbyggnad och två flygelbyggnader i en våning med brutet tak och stora frontespisar, samt två kvadratiska flyglar vid uppfarten till herrgården. Byggnaderna är uppförda i timmer, behandlade med linolja för att förhindra rötangrepp, innan de reveterats.
Egendomen omfattade Tisenhult, ett frälsesäteri om cirka 2½ mantal, med det äldre hemmanet Rom, som länge varit införlivat med gården. Platsen där Rom legat är numera endast känd genom namnet. Enligt traditionen ska Rom ursprungligen ha anlagts av munkar från Julita kloster, vilka ägde fiske vid Tisnarens utlopp. Under 1700- och 1800-talen ökade odlingen betydligt. Medan det enligt en karta från 1774 endast fanns omkring 45 tunnland åker vid Tisenhult, omfattade egendomen senare cirka 5 tunnland trädgård och kålgård, 200 tunnland åker, 70 tunnland äng, 55 tunnland tidigare sjöbotten som blivit gräsmark samt 725 tunnland beteshagar, skog och berg.
Den totala arealen uppgick till omkring 1 060 tunnland. Till gården hörde även 9 dagsverkstorp och 2 backstugor. Jordmånen bestod huvudsakligen av sand- och dyjord med inslag av lättare lera. På vissa platser förekommer det många rundslipade rullstenar.
Sägner och berättelser Från tiden då familjen von Berchner ägde gården berättas att en allé av lövträd anlades, känd som Berchnerska promenaden. Enligt traditionen brukade systrarna von Berchner rida där under sina promenader, ibland klädda i den lokala folkdräkten.
Under landshövding Örnskölds tid utfördes omfattande förbättringar av egendomen under ledning av inspektören Winge, som genomförde ny bebyggelse och jordbruksreglering. Bland annat sänktes Gransjön, vilket gjorde omkring 50 tunnland ny mark odlingsbar och ytterligare cirka 60 tunnland användbart som gräsbärande kärr.
Fornlämningar På egendomen nära Tisnarens strand finns 13 gravkummel, belägna i två grupper. Undersökningar har visat att de härrör från yngre järnåldern.
Se även Hampus von Post
Referenser
Noter
Kategori:Herrgårdar i Östergötland Kategori:Byggnader och anläggningar i Finspångs kommun