miniatyr|stående|"Start i stratosfären" en framtidsvision från 1953. Illustration av Helmuth Ellgaard. Science fiction är en genre inom litteratur och film där bärande element i intrig eller miljö har inslag grundade på vetenskapliga eller teknologiska spekulationer. miniatyr|300px|Sortie de l'opéra en l'an 2000 (Lämna operan år 2000), handkolorerad litografi av Albert Robida från cirka 1882. Termen är bildad av de engelska orden för vetenskap (science) och skönlitteratur (fiction), och myntades av tidskriftsutgivaren och -redaktören Hugo Gernsback under 1920-talet. Ingen mera svenskklingande term fick något genomslag och begreppet förkortas sedan 1920-talet på svenska oftast som sf. På brittisk engelska förkortas det SF och på amerikansk engelska sci-fi.
Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 1061.
Definition och etymologi Termen science fiction, bildat av de engelska orden för vetenskap (science) och skönlitteratur (fiction), myntades av tidskriftsutgivaren och -redaktören Hugo Gernsback under 1920-talet.Holmberg, John-Henri Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss (2002), sid. 66-68, Bibliotekstjänst, Lund, 1926 definierade Gernsback vad han kallade för scientification, i den egna tidskriften Amazing Stories, som naturvetenskapliga äventyrsberättelser med tydliga didaktiska inslag. Enligt Gernsback skulle dessa berättelser vara skrivna med stor vetenskaplig korrekthet och han angav att en berättelse idealt skulle bestå av 75% litteratur och 25% vetenskap. Senare förvanskade han sitt eget begrepp och kallade det istället för Scientifiction. 1929 använde han så begreppet Science fiction för första gången vilket skedde i det första numret av hans tidskrift Science Wonder Stories.Högkvist, Stina (red.) (2010) Take me to your leader! The great escape into space, Natjonalmuseet for kunst, arkitektur og design, Oslo, sid:18,
Internationellt används ofta motsvarigheter till ordet "vetenskapsfantastik" (ryska: nautjnaja fantastika). På femtiotalet hölls en tävling om att föreslå en svenskklingande term för science fiction; inget av alternativen teknovision, futurama, teknodikt, faktasi (vinnaren), vernism, fyr-de, teckare, futurologi, framtidism, vetenskapsdikt och vetenskapism nådde någon spridning. Den enda svenskklingande term som alls använts sedan dess är Tord Halls förslag vetsaga fast med begränsad spridning.SAOL, Svenska Akademien, sid:1070Raketsommar, Science fiction i Sverige 1950-1968, sid 323, av Jerry Määttä, Ellerströms förlag
John-Henri Holmberg definierar i Inre landskap och yttre rymd science fiction på två sätt, dels att det är "realistiska spekulationer i alternativ och förändring",Holmberg, John-Henri Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss (2002), sid. 11, Bibliotekstjänst, Lund, dels att det snarare är författarens inställning till sitt verk än form eller tematiskt innehåll som gör att ett verk kan sägas vara science fiction.Holmberg, John-Henri Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss (2002), sid. 15, Bibliotekstjänst, Lund, Den sistnämnda varianten ligger nära författaren och kritikern Damon Knights åsikt att "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'.". Inom science fiction ryms allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö av kioskpocketkultur samt rena såpor i rymdmiljö. Dock har inom science fiction utvecklats några distinkta underavdelningar, som har en del karakteristiska drag gemensamt, exempelvis cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter.
Ett centralt begrepp inom sf, som går tillbaka på 1940-talet, är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig, när man träffar på riktigt bra sf.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 1083. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till verk av framstående författare i genren.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 1084.
En viss distinktion mellan förkortningarna sf och sci-fi har uppstått. En enklare skiljelinje är att sf används företrädesvis av författare och fandom, medan sci-fi är journalist-jargong.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 1062. Johan Jönsson hävdarJönsson, Johan "Science fiction och sci-fi" (1 mars 2008) i nättidskriften Vetsaga, , läst 3 augusti 2008 att sf och sci-fi syftar på olika genrer, där den förra betecknar den "egentliga" science fiction-genren, medan den senare har börjat användas på svenska och då skulle syfta på action- eller äventyrsberättelser i rymdmiljö, detta är dock en uppdelning som debatteras livligt och inte sällan används sci-fi som synonymt med sf.
Historia Föregångare Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt förefaller alltid ha fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, väl illustrerat av Gilgamesheposet, eller fabler med talande djur, finns från väldigt tidigt i den skrivna historien. Dessa ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning.
Utöver de religiösa berättelserna, finns även legender och sägner som knyter an till befintlig teknik, men överdriver dess användning. Vanliga exempel i Europa är sägner om långa underjordiska gångar eller tunnlar mellan slott, kyrkor och kloster. Sägner om undangömda skatter, vapenförråd och till och med sovande hjältar i underjordiska grottor (till exempel Ållebergs ryttare) bygger på föreställningen om en högre grad av militär organisation än som varit praktiskt möjlig före kalla kriget. Det var först under andra världskriget som fabriker förlades i underjordiska skyddsrum, men sägner om dvärgar som smider vapen i underjorden har förekommit i århundraden.
Vändningen började strax före upplysningstiden. Bland verk från denna tid finns Francis Bacons Det nya Atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergeracs Resa till månen.
1800-talet miniatyr|stående|Jules Verne skrev många science fiction-romaner. Flera av hans spekulationer har efter hans död infriats.
Med den industriella revolutionen började det så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 568. En av de första böckerna, och kanske den mest kända, är Mary Shelleys Frankenstein, som utkom 1818 och beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen kan föra med sig.
Några decennier senare började fransmannen Jules Verne sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har.
I slutet av 1800-talet påbörjade H.G. Wells sin författarbana, bland annat med The Time Machine från 1895, och han kom att introducera en mängd nya idéer som kom att inspirera många blivande SF-författare.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 568-570. Samtidigt såg ett nytt medium, som kom att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen.
Det tidiga 1900-talet 1902 hade den första science fiction-filmen, en filmatisering av Jules Vernes Från jorden till månen, premiär: Resan till månen regisserad av Georges Méliès.
Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin. Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920
Karel Čapek skrev 1920 boken R.U.R., där han blev först att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare.
Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark tidskriftskultur. Den första mer betydande tidskriften var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasin som namnet science fiction, ursprungligen scientifiction, skapades. Beteckningen fick snart stor spridning.
Guldåldern
miniatyr|Isaac Asimov Tiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. 1938 sändes H.G. Wells Världarnas krig som dramatiserad radioteater i USA vilket ledde till panik. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A. Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk.
Genren börjar vid den här tidpunkten att i större utsträckning lyfta fram sociala missförhållanden, farliga samhällsutvecklingar och samhällskritik. Flera författare utnyttjade det faktum att det inom ramen för science fiction var det möjligt att dra ut konsekvenserna av olika samhälleliga eller vetenskapliga utvecklingslinjer till dess ytterligheter. 1940 kom Karin Boyes bok Kallocain, en mörk framtidsskildring som har många likheter med romanen 1984 av George Orwell, som publicerades nio år senare. Titeln Kallocain syftar på ett gift som får folk att säga sanningen. miniatyr|Ray Bradbury Under 1950-talet och första halvan av 1960-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kom, bland annat som ett resultat av den amerikanska skräcken för ett sovjetiskt kärnvapenanfall, en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden värld, Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still) och Invasion från Mars (It Came from Outer Space). Den senare baserad på en synopsis av Ray Bradbury.
I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskeppet Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda jorden mot attacker från utomjordingar.
The New Wave miniatyr|stående|Ursula K. LeGuin skrev feministisk science fiction. Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även i slutet av 1960-talet.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 571. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre ny teknik utan nya samhällen.
Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet, Stjärnornas krig och År 2001 – ett rymdäventyr.
Det finns även tv-serier med science fiction-tema, bland annat Doctor Who (1963) och Star Trek (1966). Båda två har blivit uppmärksammade och kända runt om i världen.
1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, (som även skrev fantasy) Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley.
Cyberpunk