Snäckmurarbi (Osmia bicolor) är ett solitärt bi i familjen buksamlarbin.
Beskrivning Hos honan är huvud och mellankropp svarta, medan bakkroppen har rödbrun päls. Hanen har blekgrå till gulgrå behåring utom på tergit 3 till 6, som är gulorange hos unga individer, men som senare bleknar. Kroppslängden uppgår till 9 till 11 mm.
Ekologi Snäckmurarbiet förekommer på kalkrika områden som skogar, skogsbryn, lerjordar, betesmarker, parker och trädgårdar. Arten kan även förekomma på Medelhavsliknande buskmarker. I Alperna kan den gå upp till 2 000 m.
Arten är mycket tidig; hanarna kan i undantagsfall börja flyga redan i februari. Mer normalt varar flygperioden i norra delen av utbredningsområdet från april till juli månad ut, och längre söderut från mitten av mars till juni/juli. Hanarna är dock mycket kortlivade. Arten är ingen födospecialist, utan besöker blommande växter från flera familjer: Viveväxter, kransblommiga växter, korgblommiga växter (som fibblor), rosväxter, liljeväxter och ärtväxter, som bland annat käringtand.
Fortplantning Honan inrättar sina larvbon i tomma snäckskal, vanligtvis med en cell, men upp till fem celler i varje, beroende på storlek. Cellmellanväggarna består av tuggat löv, ofta från rosväxter som smultron eller fingerörter. Efter cellerna har försetts med ägg, ett i varje cell, och proviant i form av pollen, tillsluts boet med en propp av tuggat löv blandat med grus, jord, skalbitar och dylikt. Det färdiga boet täcks med barr och gräs. Avkomman övervintrar som fullbildad insekt i puppkokongerna.
Hanarna flyger gärna mellan tomma snäckskal, där de ofta sitter och väntar på parningsvilliga honor. Även hanarna drar nytta av tomma snäckskal som skydd under dåligt väder.
Utbredning Snäckmurarbiet förekommer i stora delar av Europa från Storbritannien österut med undantag av Danmark, delar av Baltikum och Belarus, samt vidare till norra Asien. Globalt är arten klassificerad som livskraftig (LC).
I Sverige förekommer arten i flera, spridda områden: Ett i Bohuslän och angränsande delar av Västergötland, ett i Falköpingstrakten i östra Västergötland, ett från Gotland och Öland med några fynd i angränsande delar av Småland, och ett från Gästrikland till Uppland. Arten är klassificerad som livskraftig.
I Finland är snäckmurarbiet en ny art: Mellan 2004 och 2025 har endast 14 fynd gjorts, längst i sydväst i Egentliga Finland och Nyland. Arten har troligtvis invandrat från Estland. Den är rödlistad som nära hotad (NT).
Kommentarer
Referenser
Kategori:Bin Kategori:Insekter i palearktiska regionen