Stockholms universitet (SU) är ett svenskt statligt universitet i Stockholm. Det grundades 1878 under fullmäktigeordförande av överståthållare Gillis Bildt, under namnet Stockholms högskola (StHS). Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls den 3 september 1960Panorama 60 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1960 s.164, då Stockholms högskola förstatligades. Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet och att samverka med samhället. Universitetet är beläget inom Kungliga nationalstadsparken.Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
År 2024 har universitetet omkring 30 000 helårsstudenter fördelade över fyra fakulteter inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik.
Historia miniatyr|Stockholms högskola på Kungstensgatan 45 vid Observatorielunden i Stockholm. En tradition av högre utbildning fanns i huvudstaden långt före det att Stockholms högskola bildades. Det främsta exemplet är Collegium regium Stockholmense, en katolsk högskola belägen vid Gråbrödraklostret på Riddarholmen, grundad år 1576 av Johan III. Detta lärosäte förföll emellertid år 1593, då dess professorer flyttades till det år 1580 upplösta Uppsala Universitet och där återupprättade universitetet.Nordisk familjebok, Uggleupplagan, s. 533. Tillgänglig på https://runeberg.org/nfbe/0293.html. Läst den 2 april 2014.
Initiativet till bildandet av Stockholms högskola togs av stadsfullmäktige, genom ett beslut i december 1865 om bildande av en fond och en kommitté, för att "inom hufvudstaden upprätta en högre utbildningsanstalt".Thomasson, Carl-Gustaf, Stockholms högskolas matrikel 1878-1887. Stockholm 1969. Förslag bifölls i alla delar av stadsfullmäktige den 19.12.1865, sid. 52 De nio ledamöterna i kommittén var respekterade medborgare som på olika sätt verkade för vetenskapens och samhällets utveckling.Engström, Eric, Stockholms högskolas gynnare. Givare och donatorer under högskolans uppbyggnadsskede. Uppsats, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet (årtal?) Ämbetet fullmäktigeordförande i Stockholms stad hölls fram till 1904 av överståthållaren, förordnad av Kungl. Maj:t. År 1865 var detta Didrik Anders Gillis Bildt.
Nästa viktiga steg togs i oktober 1869, då Högskoleföreningen bildades.Nordisk familjebok, Uggleupplagan 27, Stockholm Nynäs järnväg - Syrsor: Stockholms högskola, 1918 Flera kommittémedlemmar blev ledamöter av Högskoleföreningen - bland annat professor Pehr Henrik Malmsten.Svensk Uppslagsbok: Stockholms högskola, Baltiska förlaget A.-B., Lund: 1929 Föreningens uppgift var att upprätta en högskola i Stockholm och skulle "ej upplösas förrän högskolan kommit till stånd och dess framtid kunde anses tryggad". Grundstadgar för Stockholms högskola antogs i maj 1877 och på Höstterminen året därpå började den egentliga verksamheten.
Stockholms högskola inledde sin verksamhet hösten 1878 med stöd av bidrag från allmänheten och Stockholms stad. Till en början höll man till i förhyrda lokaler och föreläsningar hölls uteslutande i naturvetenskapliga ämnen. De första egna professorerna anställdes under 1880-talet, bland dem Sveriges första kvinnliga professor Sofia Kovalevskaja som var professor i högre matematisk analys. Den förste samhällsvetenskaplige professorn var Viktor Rydberg, professor i kulturhistoria från 1884. Professor Svante Arrhenius erhöll som förste svensk ett Nobelpris, i kemi 1903.
Först 1904 erhöll högskolan rätt att utfärda examina och promovera doktorer. Under de följande åren byggdes fakultetsstrukturen ut och högskolan fick egna lokaler vid Observatorielunden i Stockholm (huset på Kungstensgatan 45). Under 1930-talet diskuterades en sammanslagning med andra högskolor i Stockholm för att bilda ett gemensamt universitet, men av detta blev intet, och Stockholm har därmed fortfarande en mängd högskolor inriktade på olika discipliner. Sålunda är Karolinska Institutet, med medicinsk utbildning och forskning, inte en del av Stockholms Universitet.
Genom riksdagsbeslut 1959 förstatligades Stockholms högskola. Den första juli 1960 bildades Stockholms universitet formellt, och i början på september hölls en högtidlig invigningsceremoni på Stockholms stadshus.
Kårhusockupationen miniatyr|Utbildningsminister Olof Palme talar vid kårhuset.
Studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus på Holländargatan maj 1968. Ockupationen hade sin upprinnelse i ett möte som Stockholms universitets studentkår utlyst fredagen den 24 maj 1968 för att diskutera arbetet med UKAS, regeringens kommande proposition till ny studieordning. Socialistiska studentorganisationer, bland annat Clarté, KFML och Vänsterns Ungdomsförbund, ansåg att staten genom UKAS försökte toppstyra högskolorna. För att protestera mot detta förklarade mötesdeltagarna kårhuset ”ockuperat”. Olof Palme närvarade, och när Palme nämnde ordet ”samhälle” blev han avbruten av en 16-årig Mats Gellerfelt, som frågade ”Vilket samhälle? Ditt och Wallenbergs?”https://www.youtube.com/watch?v=UZci-TumqG8 En märkbart upprörd Palme adresserade visserligen inte Wallenberg, men deklarerade att: ”det samhälle som vi skall ha, det är ett demokratiskt samhälle, som bygger på fria allmänna val, som avvisar våldsmetoder för att lösa samhällsproblem”. Försök gjordes också från studenternas sida gällande att ockupera Stockholms stadsteater, Konserthuset, Operan och Centralstationen.
Flytt miniatyr|250x250px|Bloms hus miniatyr|250x250px|Nobelhusen miniatyr|Aula Magna miniatyr|Juristernas husminiatyr|Allhuset miniatyr|Frescati hage miniatyr|Kungliga Vetenskapsakademien miniatyr|Naturhistoriska Riksmuseet miniatyr|Geovetenskapens hus miniatyr|Stockholms universitetsbibliotek miniatyr|AlbaNova miniatyr|Södra huset miniatyr|Arrheniuslaboratoriet. miniatyr|Universitetsområdet från luften 2014 Universitetets centrala verksamhet flyttade under 1970-talet från Stockholms innerstad till Frescati. Tanken var från början att förlägga universitetets hela verksamhet i campus i Frescati men vissa institutioner är belägna utanför campus, som DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) i Kista. Journalisthögskolan, Enheten för journalistik, medier och kommunikation, finns i Garnisonen på Östermalm och på Drottninggatan finns Spökslottet, Schefflerska palatset. Vid Sveaplan finns Institutionen för socialt arbete (Socialhögskolan), CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) och SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs). En avdelning för arbetsmiljökemi tillhörande Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi fanns i Hässleholm och tillhörde Stockholms universitet 2003-2017.Byggnadsarbetaren, "Isocyanatforskning räddad", 2002-12-11Dagens Arbete, "Forskning om isocyanater läggs ned", 2016-08-10 Forskning och undervisning i etnologi (tidigare Nordisk och jämförande folklivsforskning) bedrevs från 1918 i samarbete med Nordiska museet, se Institutet för folklivsforskning. Professuren knöts till universitetet 1978 och undervisningen flyttade från Villa Lusthusporten till Södra huset kring år 2000.
Den 1 januari 2008 inlemmades lärarutbildningen vid den tidigare självständiga Lärarhögskolan i Stockholm i Stockholms universitet. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna många av sina ämneskurser vid Stockholms universitet. De byggnader som tidigare användes av Lärarhögskolan är sedan augusti 2009 en del av friskolan Stockholms Internationella Montessoriskola.
Logotypens historia Märket tecknades ursprungligen av hovgrafikern Karl-Erik Forsberg (1914–1995) i samband med att Stockholms högskola blev ett statligt universitet 1960. Märket består av en fackla omlindad av en olivkvist i kombination med tre kronor och en sigill-omskrift. Inspirationen till utförandet fick Karl-Erik Forsberg av en plafondmålning i Schefflerska palatset (känt som "Spökslottet") på Drottninggatan i Stockholm. Målningen symboliserar kunskapen och på den finns bland annat gudinnan Pallas Athena som håller i en fackla omlindad av en olivkvist. De tre kronorna, en symbol för riket Sverige, har Karl-Erik Forsberg adderat. I universitetets märke illustrerar kronorna det statliga huvudmannaskapet.
Organisation Stockholms universitet är en statlig myndighet och styrs av de beslut som regering respektive riksdag fattar. Universitetet har dock rätt att, inom de ramar som regeringen ger, besluta i många frågor så som sin interna organisation, utbildningsutbud, antagning av studenter mm.
Organ inom universitetets organisation Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar för att universitetet som myndighet sköter sitt uppdrag och följer de krav som uppställs i lagar och förordningar. Styrelsen rapporterar till regeringen. Styrelsen består av åtta externa ledamöter (varav en ordförande och en vice ordförande), fyra verksamhetsföreträdare från universitetet med två gruppsuppleanter samt tre studentrepresentanter (varav en doktorandrepresentant) med en suppleant. Under universitetsstyrelsen finns rektor som är chef över myndigheten och har det operativa ansvaret för hela verksamheten. Under rektor finns i sin tur prorektor som kan ersätta rektor vid behov. Vid universitetet finns två områdesnämnder, Områdesnämnden för naturvetenskap respektive Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. De leds av varsin vicerektor. Områdesnämnderna är beslutande organ som ansvarar för strategisk planering av utbildning och forskning, samordning av fakultetsövergripande utbildning och forskning samt intern och extern samverkan. Efter områdesnämnderna kommer fakultetsnämnderna som är de högst beslutande organen på fakultetsnivå. I fakultetsnämnden ingår dekanus, prodekanus, övriga verksamhetsrepresentanter och studentrepresentanter. Dekanerna utses av rektor efter förslag genom val inom berörd fakultet. Fakultetsnämnderna beslutar normalt i lärarutbildningsfrågor, men det finns en samordningsgrupp som beslutar i sådana frågor som rör lärarutbildning vid flera fakulteter. Samordningsgruppen ska besluta i fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor och följa upp verksamheten. Prorektor är ordförande i samordningsgruppen och har övergripande ansvar för lärarutbildningarna. Efter fakulteterna landar verksamheten på institutionsnivå, där det för varje institution finns en prefekt som är chef och tar beslut tillsammans med institutionsstyrelsen. Universitetsförvaltningen är ett berednings- och serviceorgan för universitetsstyrelsen, rektor och övriga beslutande organ. Leds av förvaltningschefen. Inom universitetsförvaltningen finns ett antal förvaltningsenheter som sköter olika delar av universitetets administration, t.ex. ekonomiavdelning, IT-avdelning, personalavdelning och studentavdelning. Det finns även tre s.k. stabsenheter, Ledningskansliet, Planeringsenheten och Kommunikationsenheten som hjälper universitetsledningen med beslutsunderlag. Förvaltningschefen är den högsta tjänstemannen vid Stockholms universitet och beslutar om bland annat universitetsförvaltningens organisation och ekonomi.
Institutioner, institut och centra
Allmänt Utbildning och forskning vid Stockholms universitet sker inom naturvetenskapliga området och humanistisk-samhällsvetenskapliga området fördelat på fyra fakulteter med 70 institutioner, institut och centra. Forskning eller utbildning sker även vid ett antal centra och institut med egen styrelse, men som organisatoriskt hör till en institution.
Humanvetenskapliga området Humanistiska fakulteten Engelska institutionen Filosofiska institutionen Historiska institutionen