Brno (, , ) är en stad i Mähren i sydöstra Tjeckien. Brno är med cirka 380 000 invånare den näst största staden i landet och den största staden i Mähren.
Brno är ett centrum för textil-, maskin- och kemisk industri, företaget Zetor som tillverkar traktorer har sitt säte här. Här finns också, som i så många andra städer i landet, många bryggerier, däribland Pivovar Starobrno. Staden är även känd för sin racerbana, Masaryk Circuit eller Masarykův okruh, som bland annat anordnar FIA WTCC Race of the Czech Republic varje år. Författaren Milan Kundera föddes här och deras ishockeylag, ZKL Brno, vann europeiska klubbmästerskapet i ishockey 1966, 1967 och 1968.
Historia miniatyr|Brno. Brno är en mycket gammal ort, vars namn förmodligen kan härledas av tjeckiskans brnen, brno (lerig, träskartad).E.M. Pospelov, Geograficheskie nazvaniya mira (Moskva, 1998), s. 82. På 1000-talet blev det residens i ett av de fyra furstendömen som Mähren då var uppdelat i; under 1300-talet och till 1411 residerade de mähriska markgrevarna på borgen Spielberg. Under husitkrigen förblev Brno katolskt och belägrades 1428 av husiterna.
Under trettioåriga kriget fick staden utstå hel en del. Bland annat belägrades den 1643 av svenska trupper under Lennart Torstenson, som dock tvingades avbryta belägringen för att tåga mot Danmark. Han företog sedan en ny belägring, som varade från 3 maj till 15 augusti 1645, men staden försvarades så tappert av kommendanten Jean-Louis Raduit de Souches (förut i svensk tjänst) att svenskarna till slut fick avtåga. Minnet av detta firades högtidligt 1845 och 1865, och sedan har minnesfesten blivit en årligen återkommande nationalhögtidsdag.
År 1642 ersatte Brno Olomouc som Mährens huvudstad. År 1742 belägrades Brno två månader utan framgång av preussarna.
Efter att en lång tids tillbakagång fick staden en ny uppblomstring under 1800-talet, då staden blev ett centrum för textilindustri, samtidigt som mycket av Österrike-Ungerns lokalförvaltning överflyttades till staden. 1910 hade staden 124 000 innevånare, varav 56 000 tyskar. Den blev 1919 en del av den nybildade staten Tjeckoslovakien. Våldsamma bombningar av västmakterna 1944 förstörde stora delar av staden och dödade 4 000 personer.
Invånarutveckling
Tabellen ovan skildrar Brnos invånarutveckling. Nedgången på 1940-talet kan förklaras av att staden drabbades mycket hårt av det andra världskriget.
Indelning Brno är sedan 1990 indelat i 29 stadsdelskommuner (), ibland men inte alltid sammanfallande med de 48 stadsdelarna ().
Brno-Bohunice Brno-Bosonohy Brno-Bystrc Brno-Černovice Brno-Chrlice Brno-Ivanovice Brno-Jehnice Brno-jih, bestående av Dolní Heršpice, Horní Heršpice, Komárov, Přízřenice och Trnitá (del) Brno-Jundrov, bestående av Jundrov (del) och Pisárky (del) Brno-Kníničky Brno-Kohoutovice, bestående av Jundrov (del), Kohoutovice och Pisárky (del) Brno-Komín Brno-Královo Pole, bestående av Černá Pole (del), Královo Pole, Ponava och Sadová Brno-Líšeň Brno-Maloměřice a Obřany, bestående av Maloměřice (del) och Obřany Brno-Medlánky Brno-Nový Lískovec Brno-Ořešín Brno-Řečkovice a Mokrá Hora, bestående av Mokrá Hora och Řečkovice Brno-sever, bestående av Černá Pole (del), Husovice, Lesná, Soběšice och Zábrdovice (del) Brno-Slatina Brno-Starý Lískovec Brno-střed, bestående av Brno-město, Černá Pole (del), Pisárky (del), Staré Brno, Stránice, Štýřice, Trnitá (del), Veveří och Zábrdovice (del) Brno-Tuřany, bestående av Brněnské Ivanovice, Dvorska, Holásky och Tuřany Brno-Útěchov Brno-Vinohrady, bestående av Maloměřice (del) och Židenice (del) Brno-Žabovřesky Brno-Žebětín Brno-Židenice, bestående av Zábrdovice (del) och Židenice (del)
Vänorter Brno har följande vänorter:Vänorter på Brnos webbsidor, läst 3 november 2015 Bratislava, Slovakien Charkiv, Ukraina Dallas, Texas, USA Kaunas, Litauen Leeds, Storbritannien Leipzig, Tyskland Moskva, Ryssland Poznań, Polen Rennes, Frankrike Sankt Pölten, Österrike Stuttgart, Tyskland Utrecht, Nederländerna Voronezj, Ryssland Wien, Österrike
Referenser
Externa länkar
Officiella turistportalen Go To Brno