Sametinget (, , ) är en organisation med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sametinget är dels en folkvald församling, dels en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Det ska verka för en levande samisk kultur.

Bakgrund Sveriges regering tillsatte 1982 en offentlig utredning, Samerättsutredningen, vars betänkande presenterades 1989. Sametinget fanns då i Finland (Sametinget från 1972, ombildat och nyinvigt 2 mars 1996), och i Norge (Sametinget från 1989). År 1993 inrättades Sametinget som ett samiskt organ med begränsat inflytande. Det är samtidigt en myndighet och ett folkvalt organ. Som statlig myndighet har Sametinget som uppgift att verkställa den politik som Sveriges riksdag och regering beslutar, vilket ibland går emot de folkvalda sametingsledamöternas partiprogram.

År 2007 överfördes vissa myndighetsuppgifter från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget, som blev central förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor, varvid tingets politiska och myndighetsutövande delar tydligare åtskildes. I samband med minoritetsreformen 2010 blev Sametinget tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm ansvarig för att följa upp hur lagen efterlevs.

Uppgifter och syfte Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen. I propositionen (1992/93:32) till den sägs att ”trots benämningen ’ting’ är det inte frågan om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ.”

Syftet med Sametinget är ”att förbättra de svenska samernas möjligheter att som en minoritet bland landets befolkning hålla sin kultur levande”, eftersom ”samerna, som en del av den ursprungliga befolkningen i landet, får anses inta en särställning i förhållande till andra, i sen tid till landet invandrade minoriteter.”

Till Sametingets uppgifter hör bland annat att informera om samiska förhållanden, ansvara för utbetalning av rovdjursersättningar till samebyar, medverka i samhällsplaneringen och leda det samiska språkarbetet. Ansvaret att fördela kulturmedel som står till samernas förfogande för kulturprojekt, forskningsprojekt, föreningar och organisationer har tinget överlåtit på en kulturnämnd med fem ledamöter, valda av plenum. Ledamöter i Kulturnämnden

Sametinget fungerar ofta som remissinstans i frågor som rör samerna. Sedan konsultationslagen infördes 2022 har statliga myndigheter – och sedan 2024 även kommuner och regioner – en skyldighet att konsultera Sametinget i frågor som är av betydelse för samerna. Liknande konsultationsskyldigheter finns i Finland och Norge och förutsätts även i ett förlag till nordisk samekonvention som förhandlats fram mellan länderna. Sådana konsultationer ska inledas i ett tidigt skede och eftersträva samtycke från samiska företrädare.

Organisation Sametingets högsta beslutande organ är Sametingets plenum med 31 folkvalda ledamöter, vilka inom sig utser en styrelse med en styrelseordförande samt ett presidium med en ordförande och en eller flera vice ordförande. Formellt förordnar regeringen ordförande för Sametinget på förslag av Sametinget. Plenum tillsätter också en valnämnd, kulturnämnd, rennäringsnämnd, näringsnämnd, språknämnd, Sameskolstyrelsen och andra eventuella nämnder och kommittéer. Plenum sammanträder vanligen tre gånger per år.

Partier miniatyr|Diagram över sametingets ledamöter efter parti. Under mandatperioden 2025–2029 är sju partier representerade i Sametinget:

Val till Sametinget

Val till Sametinget hålls vart fjärde år sedan 1993, och det senaste valet hölls i oktober 2025.

År 2025 fanns nästan 10 000 röstberättigade i det svenska Sametingsvalet. Av dessa röstade ungefär 59%.

Styrelsen Den politiska ledningen utövas av styrelsen, vari plenums politiska majoritet vanligen finns representerad. Plenum kan också besluta om proportionellt sammansatt styrelse, där också minoritetspartierna finns representerade. Från och med den 1 juli 2006 får sametinget återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i plenum. Sametingets styrelse och nämnder skall enligt Sametingslagen besluta i frågor som rör förvaltningen och Sametingets myndighetsutövning, för att skilja denna från den politiska verksamheten, som försiggår i plenum.

Därutöver finns ett kansli med tjänstemän som leds av en kanslichef, vilken utses av Sametingets styrelse. Kansliets huvudkontor finns i Kiruna och andra kontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Sametingets kansli är indelat i tre avdelningar: Avdelning för ekonomi & verksamhetsstöd (även personalfrågor, myndighetens information och Samiskt informationscentrum), Avdelning för språk- och kulturfrågor (kulturhandläggare, språkarbetare, bibliotekskonsulenter, översättare och Samiskt språkcentrum ) och Avdelning för samiskt näringsliv (rennäring, markfrågor, näringshandläggare och EU-program).

Styrelsens sammansättning Ordförande från och med 2025 är Marianne Gråik från Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat. De andra ledamöterna är Christina Åhren, Åsa Larsson Blind, Marita Stinnerbom, Anders Kråik, Nils Johan Labba och Stefan Mikaelsson. De valdes efter omvalet till Sametinget i oktober 2025.

Mandatfördelning PartiMandat1993199720012001 (omval)2005200920132017202120252025 (omval)Álbmut-Folket111Guovssonásti44223435566Jakt- och fiskesamerna23569799121212Laahkoeh11Landspartiet Svenska Samer3321233222Mii Sámit, Vi Samer111Mijá Gäjnno, Mijjen Geajnoe33223341111Same Ätnam2100Samerna34544521211Samerna för framtiden10Samernas Väl1Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet769108667677Samisk Solidaritet11Samiska Folkomröstningspartiet1Vuovdega-Skogssamerna45444333322

Säte Sametingets huvudkansli ligger i Kiruna, men Sametingets plenum har ingen egen fast lokal. Statens fastighetsverk utsåg 2006 en vinnare i arkitekttävlingen om en ny sametingsbyggnad i Kiruna, Badjáneapmi att uppföras i nya Kiruna centrum eller på annan ort. Det uppstod dock vissa komplikationer och år 2017 kunde plenum inte komma fram till ett beslut. År 2019 fattade plenum med röstsiffrorna 18 mot 13 beslutet att den nya parlamentsbyggnaden ska ligga i Östersund. Sametingets styrelse har i uppdrag att driva processen vidare.

Ledning Ordförande genom tiderna NamnPartigruppPeriodJovna Allas Renägarförbundet1993–1997Lars Wilhelm SvonniSamerna1997–2001Olov SikkuFakta Sametinget (PDF)Min Geaidnu2001–2005Sylvia SimmaWorldwide Guide to Women in Leadership: Samean Assemblies, Sami Parliaments Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat 2005–2009Stefan Mikaelsson”Stefan Mikaelsson, Harads” sametinget.seSkogssamerna/Vuovdega2009–2017Paulus KuoljokSamelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat2017–2021Daniel Lyngdorf VinkaJakt- och fiskesamerna2021–2025Johanna NjaitaSamelandspartiet2025–

Kritik Sametinget som beslutande församling har kritiserats av vissa politiker för att strida mot demokratins grundprincip om allmän och lika rösträtt. Det har beskrivits som en församling där rösträtt kan uppnås via DNA-test.

Se även Samefonden Sameting Samiskt informationscentrum

Källor Noter

Externa länkar

Sametingslag (1992:1433) Förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget

Kategori:Myndigheter under Kulturdepartementet Kategori:Organisationer bildade 1993

Kategori:Myndigheter i Kiruna