Eva Margareta Garpe, född Nilsson den 28 februari 1944 i Stockholm, är en svensk dramatiker och regissör.
Biografi
Uppväxt och tidig karriär Garpe föddes som barn till konstruktören Ivar Nilsson och hans maka Sigrid, född Söderström. Hon är uppvuxen i Stockholms södra förorter och läste på Brännkyrka gymnasium.
Efter studier i litteraturhistoria och religionshistoria vid Stockholms universitet till 1967 och examen vid Journalisthögskolan 1969 arbetade Margareta Garpe på tidningen Aftonbladet 1968–1972. Därefter anslöt hon till Folket i Bild/Kulturfront, där hon var redaktör 1975–1976. Ett tag bodde hon i Berlin, och hon drabbades av tuberkulos. Detta ledde till sjukskrivning, tjänstledighet och en övergång till att skriva dramatik.
1970-talet, med Osten Garpe var aktiv i det feministiska nätverket Grupp 8 och spelade en viktig roll i det tidiga 1970-talets socialt kritiska och kvinnoengagerade dramatik i Sverige. Tillsammans med Suzanne Osten skrev och skapade Garpe en rad teaterpjäser som fick stor uppmärksamhet, där de utforskade genuspraktiken i samhället och bidrog till utvecklandet av den feministiska ideologin och praktiken. De gick även i dialog med internationella feminister som Juliet Mitchell, Germaine Greer och Suzanne Brøgger. Duons pjäser inkluderar Tjejsnack (1971), som var riktad till tonårstjejer. Några sånger från denna, som till exempel den feministiska kampsången "Vi måste höja våra röster", finns med på skivan Sånger om kvinnor som utgavs samma år.
Senare skrev Garpe och Osten pjäserna Kärleksföreställningen (1973), Jösses flickor (1974) och Fabriksflickorna (1980). I alla dessa pjäser fanns en tydlig koppling till feministiska Grupp 8.
Senare karriär, andra aktiviteter Som regissör har Garpe även arbetat på Stockholms stadsteater och Dramaten i Stockholm. Under 1980- och 1990-talet presenterades pjäser som Barnet, Prövningen, Julia och Alla dessa dagar, alla dessa nätter. Flera av hennes pjäser har med framgång spelats utomlands och ett par pjäser har filmatiserats för Sveriges Television.
Margareta Garpes pjäser kretsar kring frågeställningar om relationer, livsval, frigörelse och frihetens pris. Till Julia behandlar ett mor-dotterförhållande, Limbo missbruk, Älskar dig också kärnfamiljen och pjäsen Hjärtats dubbla slag Folkhemmets 1950-tal.
Garpe har haft styrelseuppdrag i bland annat Sveriges Radio och Svenska Filminstitutet och varit ordförande i Svenska Dramatikerförbundet. Hon tilldelades De Nios Vinterpris 1997 och i januari 2007 förlänades hon den kungliga medaljen Litteris et Artibus.
Privatliv Margareta Garpe var först gift med tandläkaren Anders Garpe, som hon runt 1969 skilde sig ifrån. Hon är numera gift med filmaren Rainer Hartleb. Hon har döttrarna regissören Johanna Garpe, prästen i Svenska kyrkan Sara Garpe och regissören Molly Hartleb.
I delar av livet har Garpe varit drabbad av ett blandmissbruk av olika preparat, något som hon kommit ifrån via vistelser på behandlingshem. Hon säger sig alltid ha varit antikommunist.
Verk och produktioner (urval)
Pjäser 1973 – Kärleksföreställningen, tillsammans med Suzanne Osten 1974 – Jösses flickor, tillsammans med Suzanne Osten 1974 – Margaretas döttrar 1977 – Häxorna, bränn dem! 1979 – Barnet 1981 – Kameliadamens kärlek och död 1987 – Till Julia 1992 – Alla dagar, alla nätter 1997 – Hannas midsommar 2003 – Limbo 2006 – Älskar dej också 2013 – Hjärtats dubbla slag 2014 – Alla dagar, alla nätter
Filmer 1974 – Moa, Östen och Stella, manus med Suzanne Osten 1981 – Sally och friheten, manus (regi Gunnel Lindblom) 1985 – Prövningen (TV-film), manus & regi 1988 – Jorden vi ärvde (dokumentär) 1988 – Lena Cronqvist, regi (TV-film), manus & regi 1991 – Till Julia (TV-film), manus & regi (TV-film), regi 1996 – Alla dagar, alla nätter, manus & regi 1996 – 15 avsnitt i TV-serien Skilda världar 2001 – Lillemor, makten och rädslan (dokumentär)
Bibliografi 1977 – Jösses flickor : Kärleksföreställningen : två kvinnopjäser, Stockholm: Gidlund, tillsammans med Suzanne Osten. 1989 – Tre dramer: Barnet, Prövningen, Till Julia, Stockholm: Norstedt,
Priser och utmärkelser 1997 – De Nios Vinterpris 1998 – Expressens TV-hederspris 2007 – Litteris et Artibus 2007 – Moa-priset
Referenser
Externa länkar
Kategori:Kvinnor Kategori:Svenskspråkiga dramatiker Kategori:Svenska dramatiker under 1900-talet Kategori:Aktiva i Grupp 8 Kategori:Födda 1944 Kategori:Levande personer Kategori:Svenska teaterregissörer Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus Kategori:Dramatiker från Stockholm Kategori:Svenska dramatiker under 2000-talet Kategori:Svenska musikalförfattare Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner