miniatyr|Symbolen för Copyright. Upphovsrätt kallas den rätt skaparen (upphovsmannen) av ett litterärt eller konstnärligt verk har till verket i fråga. Upphovsrätt uppstår automatiskt när det skapade verket uppnår verkshöjd, och behöver således inte hävdas genom registrering eller liknande förfarande.
Upphovsrätten kan, utom vad gäller de moraliska rättigheterna överlåtas och ärvas. I vissa fall överlåts upphovsrätten automatiskt till arbetsgivaren.
Upphovsrättens grunder Den internationella upphovsrätten har vuxit fram ur två helt olika rättstraditioner: den europeiska/franska, som har sitt ursprung i romersk lagstiftning, baserad på skrivna lagar, och den anglosaxiska, som bygger på prejudikat istället för lagbok. Europeisk upphovsrätt är alltså ett resultat av lagstiftare som försökt skapa lagar som är rättvisa ur många olika aspekter, medan den anglosaxiska upphovsrätten är ett resultat av en lång rad civilmål (som oftast handlar om pengar). Skillnaden märks i det faktum att europeiska upphovsrättslagar innefattar ära och heder såväl som ekonomisk rätt, medan de anglosaxiska nästan uteslutande handlar om ekonomi.
Utöver de rent lagstiftningstekniska ursprungen märks fyra olika idéursprung som blandats till den upphovsrätt som gäller idag: Den franska, som Victor Hugo var förkämpe för, som framför allt handlar om författarens moraliska rätt till heder och ekonomisk ersättning, snarare än samhällsnyttan i ett sådant arrangemang; Den engelska, som har sitt ursprung i Statute of Anne och som garanterade att författare, inte tryckare, skulle ha rätten till tryckplåtarna; och Den amerikanska, som i förarbetena till konstitutionen beskrivs som ett ekonomiskt monopol vars syfte är att driva framsteg för de nyttiga konstformernaAmerikanska konstitutionen, kap 8: to promote the progress of science and useful arts.
Det är också värt att notera att den ekonomiska upphovsrätten till alldeles nyligen haft en väldigt naturlig grund, i det att det bara fanns en uppsättning tryckplåtar för en typisk bok. Det immaterialrättsliga monopolet har således haft en grund i sakrätten.
Bernkonventionen
Mot bakgrund av ohöljd piratutgivning av utländska böcker, främst i USA, som var 1800-talets stora piratland, tog Victor Hugo på 1880-talet initiativ till det som blev Bernkonventionen, en internationell upphovsrättsöverenskommelse baserad på fransk upphovsrättslag, som praktiskt taget varenda land i världen nu har skrivit på. Norge skrev på redan 1896, Danmark 1903, Sverige 1904 och Finland 1928, medan det dröjde till 1989 innan USA kom med. Storbritannien skrev visserligen på redan 1888, men ändrade inte sin upphovsrättslag i enlighet med Bernkonventionen förrän 1988. Detta sena medlemskap är bland annat skälet till att man i USA fortfarande sätter det tidigare obligatoriska copyrightmärket på saker, "för säkerhets skull", trots att detta inte alls behövs inom Bernkonventionen.
Bernkonventionen handlar om två rättigheter: den moraliska och den ekonomiska.
Den moraliska rätten, även kallad ideell rätt eller upphovsmannens droit moral, handlar om skaparens rätt att bli angiven som upphovsman och rätt att protestera om verket förändras så att det vanärar upphovsmannens rykte. I alla länder utom USA och Storbritannien (se nedan) kan upphovsmannen generellt aldrig överlåta den ideella rätten till någon annan, men kan i många länder (bl.a. Sverige) skriftligen förbinda sig att avstå från att hävda den. Skillnaden kan tyckas vara hårfin, men genom att den ideella rätten inte kan överlåtas, så kan till exempel en uppdragsgivare inte lagligen sätta sitt namn på ett verk som någon annan gjort.
Den ekonomiska rätten, även kallad nyttjanderätt, är rätten att tjäna pengar på verket – genom att visa det, vidareförsälja det eller sälja kopior av det. Denna rätt tillhör alltid först upphovsmannen, även om han/hon är anställd, men kan genom avtal överlåtas till en annan juridisk eller fysisk person. Normalt sker sådan överlåtelse genom försäljning, direkt eller indirekt. En anställd kan till exempel ha en paragraf i sitt anställningsavtal som säger att nyttjanderätten till allt han/hon skapar som anställd automatiskt tillfaller arbetsgivaren, och eftersom ett anställningsavtal är en form av försäljningsavtal, där den anställde lovar tillhandahålla arbetsgivaren sin tid etcetera. mot en viss ersättning, blir i detta fall nyttjanderätten en del av denna försäljning. Försäljningen kan ske helt eller delvis. En hel försäljning innebär att upphovsmannen mot överenskommen ersättning avstår från alla ytterligare krav på ersättning, medan en delvis ersättning (mycket vanlig inom underhållningsbranschen), innebär att upphovsmannen har rätt till viss ersättning (royalty) från varje försäljning och uppförande.
Medlemsländernas upphovsrättslagar måste i sina huvuddrag överensstämma med Bernkonventionen, men det finns stort utrymme för lokala lösningar, vilket är orsaken till att upphovsrättslagarna skiljer sig så mycket åt mellan medlemsländerna. Framförallt är skillnaden fortfarande stor mellan Europa och USA vad gäller de moraliska rättigheterna. Rätten att bli erkänd som skapare kan till exempel fortfarande överlåtas och förhandlas bort i USA och Storbritannien, ett förhållande som vållar en het debatt inom vissa amerikanska artistkretsar, där man vill åtnjuta samma skydd som europeiska kollegor haft i över 100 år.
Svensk upphovsrätt I Sverige regleras upphovsrätten i om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vanligen kallad upphovsrättslagen (URL). Lagen kompletteras av bestämmelser i upphovsrättsförordningen (1993:1212) och internationella upphovsrättsförordningen (1994:193).
Upphovsrättslagen är anpassad till olika internationella överenskommelser, framför allt Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Lagen antogs 1960 och har sedan dess reviderats ett flertal gånger. Senaste större revisionen infördes 1 juli 2005 då den anpassades till infosoc-direktivet och en mindre men mycket kontroversiell ändring då IPRED infördes 1 april 2009.
Auktorrättskommittén Auktorrättskommittén var en kommitté som tillsattes för att uppdatera den svenska upphovsrättslagen. Kommittén tillkallades den 10 november 1938 och lade fram SOU 1956:25 den 20 augusti 1956.
Deltagare I kommittén ingick sakkunniga och företrädare för olika intressen: Birger Ekeberg (sakkunnig president), senare riksmarskalk Gösta Eberstein (ordförande), professor Axel Hemming-Sjöberg (ordförande i Sveriges författareförening och i Filmförfattareföreningen i Sverige) ,advokat Kurt Atterberg (ordförande i föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå STIM), byrådirektör Sten Dehlgren (ordföranden i Publicistklubben), chefredaktör Alf Ahlberg (rektor vid Brunnsviks folkhögskola), filosofie doktor Anders Grape (överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek), filosofie doktor
Senare kom även fler personer att delta i överläggningar med de sakkunniga.
Från den 29 april 1939: Carl Anders Dymling (VD i AB Radiotjänst, vilket var dåvarande namn på Sveriges Radio), filosofie licentiat Harald Flodin (juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophoneaktiebolaget med flera företag), advokat C. G. Lernon (ordförande i Svenska musikerförbundet) Tryggve Liljestrand, (ordförande i Svenska bokförläggareföreningen), före detta hovrättsråd Erik Lindberg (sekreterare i Konstakademien), vice-professor Gösta Siljeström (ordförande i styrelsen för Svensk filmindustri), revisionssekreterare
Från den 25 april 1941: Ulf von Konow (ombudsman i Sveriges författareförening och i STIM), advokat
Från den 5 oktober 1943: Johan Nordenfalk (dåvarande direktör i P. A. Norstedt & Söner, senare direktör i aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier), före detta revisionssekreterare. Nordenfalk tog över efter Liljestrand som avlidit under år 1942. Yngve Hugo (VD i AB Radiotjänst, vilket var dåvarande namn på Sveriges Radio), filosofie kandidaten. Hugo tog över efter Dymling, som avsagt sig sitt uppdrag.
Från den 27 november 1953: Erik Hedfeldt (lagbyråchef)
Lemon avled år 1946 och Dehlgren avled år 1947, men några efterträdare till dessa utsågs inte.
Herman Zetterberg förordnades till sekreterare åt de sakkunniga den 28 februari 1939. När Zetterberg 1945 blev justitieminister entledigades denna den 2 augusti 1945. I stället förordnades Erik Hedfeldt som den 10 maj 1946 till befattningen. Hedfeldt blev den 27 november 1953 ledamot i kommittén och efterträddes som sekreterare av Torwald Hesser
Remissyttranden Remissyttranden avgavs bland annat av Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms rådhusrätt, Riksåklagarämbetet (som bifogade yttranden från statsåklagarna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt från föreningarna Sveriges landsfogdar, Sveriges stadsfiskaler och Sveriges landsfiskaler), Skolöverstyrelsen (vars yttrande åtföljdes av ett utlåtande av Enhetsskolans modersmålskommitté), Statens konstråd, överintendenten och chefen för Nationalmuseum, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Länsstyrelsen i Uppsala län (vilken inhämtade yttrande av juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, vilken åberopade ett utlåtande av professor Åke Malmström.
Giltighetstid Upphovsrätt till ett verk gäller – med vissa undantag – intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller om det finns fler upphovsmän efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Upphovsrätt till ett filmverk gäller intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket. om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Exempel: Skyddet för ett verk av en författare avliden någon gång under 1945 gäller alltså till och med den 31 december 2015 och verket tillfaller public domain den 1 januari 2016.
Upphovsrätten för fotografier är mer komplicerad. Se avsnittet om Fotografier nedan.
Här följer huvuddragen i den nuvarande svenska upphovsrättslagen:
Upphovsrättens föremål och innehåll Upphovsrätten gäller i princip alla litterära eller konstnärliga verk. Dessa verk kan enligt om upphovsrätt vara: Litteratur, illustrationer, kartor, teckningar, och annan verk av beskrivande art. Datorprogram, inklusive förberedande designmaterial Musik- och teaterverk Filmverk Fotografiska verk eller annan bildkonst Alster av byggnadskonst eller brukskonst "Verk som har kommit till uttryck på något annat sätt."
Allt som är gjort av mänsklig hand är inte skyddat. Ett alster måste vara tillräckligt originellt (ha verkshöjd) för att räknas som ett verk.
miniatyr|stående|En ritning utan verkshöjd.
Enligt 1 § 2 st URL ska till litterära och konstnärliga verk räknas bland annat i teckning eller grafik utförda verk av beskrivande art. På sådana verk ställs relativt låga krav på verkshöjd. Det räcker med att de har tillräcklig individualitet för att få skydd, vilket framgår av Högsta domstolens dom NJA 1988 sid 563 där ritningar över byggnadsmoduler har ansetts med hänsyn till individuella särdrag vara upphovsrättsligt skyddade.
I NJA 2004 s. 149 prövades frågan om en ritning som innehöll två bilder av en golvskiva åtnjöt upphovsrättsligt skydd. Frågan besvarades nekande. Se bilden till höger.
En så kallad nummerbank som utgjorde en på visst sätt systematiserad förteckning över i elbranschen förekommande artiklar och som hade som väsentlig och karakteristisk del sjusiffriga artikelnummer har fått upphovsrättsligt skydd.
Upphovsmannens ensamrätt och omfattning definieras i 2 §.
Undantag Man har rätt att kopiera ett fåtal exemplar av ett verk för privat bruk utan tillåtelse från upphovsrättsinnehavaren. Det gäller inte till exempel datorprogram eller hela böcker enligt 12 §.