Huvudartikel: Franska
Franskans grammatik har mycket gemensamt med de andra romanska språkens.
Artiklar Bestämd artikel
{| style="border:1px solid #AAAACC;" rules="all" cellspacing="0" |+ ! style="width:100px; background:#EEEEFF" | !! style="width:225px; background:#EEEEFF" |Singular!! style="width:225px; background:#EEEEFF" |Plural |- ! style="background:#EEEEFF"|Maskulinum |
|! rowspan = 2 |
! style="background:#EEEEFF"|Femininum
Notering: le och la används framför konsonanter och l’ framför vokaler eller framför stumt h.
Exempel: le garçon /l(ə) ɡaʁsɔ̃/ - pojken les garçons /le ɡaʁsɔ̃/ - pojkarna la fille /la fij/ - flickan les filles /le fij/ - flickorna l'homme /lɔm/ - mannen les hommes /lezɔm/ - männen
Obestämd artikel
{| style="border:1px solid #AAAACC;" rules="all" cellspacing="0" |+ ! style="width:100px; background:#EEEEFF" | !! style="width:225px; background:#EEEEFF" |Singular!! style="width:225px; background:#EEEEFF" |Plural |- ! style="background:#EEEEFF"|Maskulinum |
|! rowspan = 2 |
! style="background:#EEEEFF"|Femininum
Notering: I svenskan finns det ingen motsvarighet till des, men den motsvarar ungefär svenskans några.
Exempel: un garçon [œ ɡaʁsɔ̃] - en pojke des garçons [de ɡaʁsɔ̃] - några pojkar une fille [yn fij] - en flicka des filles [de fij] - några flickor un homme [œnɔm] - en man des hommes [dezɔm] - några män
Pronomen Personliga pronomen Nominativ Ackusativ DativSjälvständigaPronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenskaje [ʒə] jag me [mə] mig me [mə] mig moi [mwa] jag, migtu [ty] du te [tə] dig te [tə] dig toi [twa] du, digil [il] han le [lə] honom lui [lɥi] honom lui [lɥi] han, honomelle [ɛl] hon la [la] henne lui [lɥi] henne elle [el] hon, henneon [ɔ̃(n)] man nous [nu(z)] vi nous [nu(z)] oss nous [nu(z)] oss nous [nu] vi, ossvous [vu(z)] ni vous [vu(z)] er vous [vu(z)] er vous [vu] ni, erils [il(z)] de (mask.) les [le(z)] dem leur [lœʁ] dem eux [ø] de, demelles [ɛl(z)] de (fem.) les [le(z)] dem leur [lœʁ] dem elles [el] de, dem Notering: De självständiga formerna används i följande fall: Efter preposition När verb saknas i satsen Vid starkare betoning på pronomenet (i kombination med nominativformen vid verbet).
Exempel:
Il y a une lettre pour toi. - Det finns ett brev till dig. Qui a pris mon vélo? Moi! - Vem har tagit min cykel? Jag! Moi, j'habite à Paris. - Jag (betonat) bor i Paris.
Demonstrativa pronomen Maskulinum Mask. (f. vokal) FemininumSing. ce [s(ə)] cet [s(ə)t] cette [set]Plur. ces [sez], [sɛz], [se], [sɛ]
Interrogativa pronomen Personer Saker Lång f. Kortf. Översättning Lång f. Kortf. ÖversättningNominativ qui est-ce qui qui vem Qu'est-ce qui ingen vadAckusativ qui est-ce que qui vem Qu'est-ce que que vadPrep. Obj Prep. + qui est-ce que Prep. + qui Prep. + vem Prep. + quoi est-ce que Prep. + quoi Prep. + vad
Substantiv Franska substantiv har två genus, maskulinum och femininum.
La maison - Huset (feminint) Le chien - Hunden (maskulint)
Adjektiv I franskan böjs adjektiv efter genus och numerus. Det regelbundna adjektivet vert böjs på följande sätt: vert – grönPositivKomparativSuperlativ Singular Maskulinum vert plus vert le plus vertFemininum verte plus verte la plus verte Plural Maskulinum verts plus verts les plus vertsFemininum vertes plus vertes les plus vertes
Verb Franska verb kan delas in i tre böjningsgrupper: de helt regelbundna, de halvregelbundna eller systematiskt oregelbundna och de helt oregelbundna. De helt regelbundna kan delas in i verb som i infinitiv slutar på -er, i sådana som slutar på -ir och i sådana som slutar på -re. De halvregelbundna beter sig som regelbundna verb i vissa former men avviker i någon eller några verbformer, men då typiskt efter ett mönster som återkommer hos flera halvregelbundna verb. De helt oregelbundna verben är få men extremt vanliga. Hit hör till exempel être (att vara) och avoir (att ha).
Man kan identifiera några tiotal mönster med hjälp av vilka man kan böja flera tusen verb (däribland alla oregelbundna) och dessa mönster förekommer – tillsammans med listor över verb och vilket mönster de böjs efter – i böcker som "Le Bescherelle".
Konjugation 1 (-er) parler - att tala/prataPresens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalisje parle parlerai aurai parlé parlais ai parlé avais parlé parlerais tu parles parleras auras parlé parlais as parlé avais parlé parlerais il/elle/on parle parlera aura parlé parlait a parlé avait parlé parlerait nous parlons parlerons aurons parlé parlions avons parlé avions parlé parlerions vous parlez parlerez aurez parlé parliez avez parlé aviez parlé parleriez ils/elles parlent parleront auront parlé parlaient ont parlé avaient parlé parleraient
Notering: "Je" binds ihop med efterföljande verb som börjar på vokal, varvid e:et faller bort och ersätts med apostrof (') i skrift. Exempel:
J'ai parlé J'aurai parlé.
Konjugation 2 (-ir)
finir - att slutaPresens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalisje finis finirai aurai fini finissais ai fini avais fini finiraistu finis finiras auras fini finissais as fini avais fini finiraisil/elle/on finit finira aura fini finissait a fini avait fini finiraitnous finissons finirons aurons fini finissions avons fini avions fini finirionsvous finissez finirez aurez fini finissiez avez fini aviez fini finiriezils/elles finissent finiront auront fini finissaient ont fini avaient fini finiraient
Konjugation 3 (-re)
vendre - att säljaPresens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalisje vends vendrai aurai vendu vendais ai vendu avais vendu vendraistu vends vendras auras vendu vendais as vendu avais vendu vendraisil/elle/on vend vendra aura vendu vendait a vendu avait vendu vendraitnous vendons vendrons aurons vendu vendions avons vendu avions vendu vendrionsvous vendez vendrez aurez vendu vendiez avez vendu aviez vendu vendriezils/elles vendent vendront auront vendu vendaient ont vendu avaient vendu vendraient
Passé simple Ett tempus som bara förekommer i franskt skriftspråk, men mycket sällan även där. Det är den skriftliga motsvarigheten till passé composé och används i text för att berätta om en handling som upprepats ett bestämt antal gånger, historiska faktum, något som inträffat inom en bestämd tid och även i tidningar etc., men även i mycket formellt tal. När passé simple förekommer i text används det tillsammans med imperfekt så som passé composé används ihop med imperfekt i talspråk.
Konjugation 1 (-er)
parler - att tala/prataje parlaitu parlasil/elle/on parlanous parlâmesvous parlâtesils/elles parlèrent
Alla -er verb, även aller (att gå/må/resa), böjs efter ovanstående tabell. Undantagen är verb som slutar på -ger och -cer, där uttalet komplicerar.
manger - att äta lancer - att kastaje mangeai lançaitu mangeas lançasil/elle/on mangea lançanous mangeâmes lançâmesvous mangeâtes lançâtesils/elles mangèrent lancèrent
Konjugation 2 (-ir)
finir - att slutaje finistu finisil/elle/on ||finit |- |nous ||finîmes |- |vous ||finîtes |- |ils/elles ||finirent
Konjugation 3 (-re)
{| class="wikitable" |- |COLSPAN="8" ALIGN="CENTER"|vendre - att sälja |- |je ||vendis |- |tu ||vendis |- |il/elle/on venditnous vendîmesvous vendîtesils/elles vendirent
Konjunktiv presens Konjunktiv är ett modus i franskan som främst används i bisatser, som ett sätt att visa tecken på vilja, tvång eller uppmaningar. I svenskan har moduset näst intill dött ut, men är fullt levande i andra europeiska språk.
Det bästa exemplet på konjunktiv i svensk litteratur är den kristna bönen Fader vår. Konjugation 1 (-er) Konjugation 2 (-ir)Konjugation 3 (-re) parler - att tala/prata finir - att slutavendre - att säljajeparlefinissevendetuparlesfinissesvendesil/elle/onparlefinissevendenousparlionsfinissionsvendionsvousparliezfinissiezvendiezils/ellesparlentfinissentvendent
Adverb De regelbundna adverb som är avledda av adjektiv bildas genom att lägga till -ment till adjektivets femininform. Exempel: lente - lentement douce - doucement
Prepositioner Franskans vanligaste prepositioner är de (som närmast motsvarar engelskans of och betyder av eller från, både i bildlig och bokstavlig bemärkelse) och à (som betyder på, till eller i). Dessa två prepositioner slås ibland ihop med de bestämda artiklarna le och les om de följer omedelbart efter prepositionen.
de följt av le ersätts av du de följt av les ersätts av des à följt av le ersätts av au à följt av les ersätts av aux
Exempel: Paul vient du Havre (Paul kommer från Le Havre)
Räkneord Grundtal och ordningstal 1-22FranskaSvenskaGrundtalOrdningstalGrundtal Ordningstalun, une premier, première ett förstadeux second, seconde / deuxième två andratrois troisième tre tredjequatre quatrième fyra fjärdecinq cinquième fem femtesix sixième sex sjättesept septième sju sjundehuit huitième åtta åttondeneuf neuvième nio niondedix dixième tio tiondeonze onzième elva elftedouze douzième tolv tolftetreize treizième tretton trettondequatorze quatorzième fjorton fjortondequinze quinzième femton femtondeseize seizième sexton sextondedix-sept dix-septième sjutton sjuttondedix-huit dix-huitième arton artondedix-neuf dix-neuvième nitton nittondevingt vingtième tjugo tjugondevingt et un vingt et unième tjugoett tjugoförstavingt-deux vingt-deuxième tjugotvå tjugoandraGrundtal och ordningstal 30-100trente trentième trettio trettiondequarante quarantième fyrtio fyrtiondecinquante cinquantième femtio femtiondesoixante soixantième sextio sextiondesoixante-dix, septante soixante-dixième,septantième sjuttio sjuttiondequatre vingts, huitante quatre-vingtième, huitantième åttio åttiondequatre vingts-dix, nonante quatre-vingt-dixième, nonantième nittio nittiondecent centième hundra hundradeI Frankrike, Kanada och större delen av den franskspråkiga världen säger man soixante-dix (70), följt av soixante et onze (71) o.s.v., vilket bokstavligen betyder sextiotio, sextioelva o.s.v.. Åttio heter quatre-vingts (fyra-tjugo) och åttioett quatre-vingt-un. Nittio blir då quatre-vingt-dix (fyra-tjugo-tio) och nittioett quatre-vingt-onze. Notera att quatre-vingt-un och quatre-vingt-onze saknar "et" till skillnad från alla andra tiotal.
I franskspråkiga Belgien och Schweiz säger man dock septante (70) samt nonante (90) och i de schweiziska kantonerna Vaud, Fribourg samt Valais säger man huitante (80). Dessa former har alltid kvar "et": septante et un, huitante et un och nonante et un.
Källor http://ielanguages.com/french.html
Kategori:Grammatik efter språk Kategori:Franska