Forskningsinstitutet Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) är en ideell organisation grundad 1948 som drivs utan vinstsyfte, och som står fri från politiska partier och intresseorganisationer. SNS har som mål att ta fram "kunskap för bättre beslut" och vara en mötesplats för idéutbyte mellan näringsliv, politiska beslutsfattare, offentlig sektor och akademi. Namnet till trots är organisationen dock inte ett studieförbund riktad mot allmänheten i en folkbildningsbemärkelse.

Organisationen har runt 290 organisationsmedlemmar bestående av företag, myndigheter, kommuner, regioner, arbetsgivar- och branschorganisationer samt fackförbund. Kansliet finns i Stockholm med trettiotal anställda, varav flera har forskarbakgrund.

Historik SNS grundades 1948 av tre personer inom näringslivet: Tore Browaldh, Axel Iveroth och Lars-Erik Thunholm.SNS: Lästips: Memoarer av SNS-pionjärer , läst 13 juli 2009 Huvudfinansiär var Näringslivets fond.

En bakgrund till bildandet var den så kallade planhushållningsdebatten som rasade i Sverige under andra halvan av 1940-talet. Den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss hade lagt fram ett efterkrigsprogram i 27 punkter, och dess inriktning på planhushållning väckte starkt motstånd bland många ledande näringslivsföreträdare, som bland annat bildade Näringslivets Information 1945 för att propagera för sin sak, vilket också ledde till att tonläget mellan storföretagare och socialdemokratin skärptes.Svenskt Näringsliv: Tjugofem år utan fondsocialism - Dagen då Sveriges företagare sa ifrån , s. 17-19

Grundarna av SNS, å andra sidan, syftade till att uppnå dialog snarare än konfrontation med politiker och planhushållningsförespråkare, för att på så sätt uppnå förståelse för näringslivets synsätt. Deras förebild för SNS var i USA. Förste forskningchef blev Jan Wallander, som 1951 blev SNS verkställande direktör.

Denna inriktning på sökandet efter samförståndslösningar levde kvar i SNS även under löntagarfondsdebatten under slutet av 1970- och början av 1980-talen. Under sin dåvarande chef Bengt Rydén intog SNS en mycket försonligare hållning till socialdemokraternas förslag än andra näringslivsankutna organisationer som Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), och SNS och Rydén blev därför föremål för viss kritik inom näringslivsleden.Internetional.se: Citat ur Sockerbagare i doktorshatt (1997), en självbiografi av Per-Martin Meyersson, läst 13 juli 2009

Hartman-affären 2011 lämnade dåvarande forskningschefen Laura Hartman denna post på SNS efter att hon förhindrats av VD:n Anders Vredin att delta i debatten om SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser, som Hartman varit redaktör för. Rapporten drog bland annat slutsatsen att det "råder en anmärkningsvärd brist på vetenskapligt baserad kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn" och det inte gick att dra slutsatsen att konkurrensutsättningen ökat effektiviteten.”Privatiseringar i välfärden har inte ökat effektiviteten”, Dagens Nyheter 2011-09-07 Statsvetaren Olof Petersson sade upp sig från SNS i protest mot behandlingen av Hartman.Anders Vredin: ”Mitt agerande var fel” , pressmeddelande från SNS 2011-09-23

Organisation och finansiering SNS finansierades initialt av Näringslivets fond, men finansieras idag av medlemsavgifter från organisationsmedlemmar, forskningsanslag från forskningsstiftelser, samt deltagaravgifter för konferenser och utbildningar. År 2025 bestod finansieringen till 53 % av medlemsavgifter, 29 % av forskningsanslag och 19 % av deltagaravgifter.

SNS leds av en verkställande direktör som utses av styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten. Styrelsen utses i sin tur av SNS förtroenderåd, som är högsta beslutande organ och består av närmare 200 ledamöter (2025) från näringsliv, akademi och offentlig förvaltning. Styrelseledamöter väljs på en mandatperiod om ett år och styrelsen sammanträder fyra gånger per år.

Lokalgrupp SNS har utöver sin centrala verksamhet en lokalgrupp, SNS Skåne (Malmö). Lokalgruppen leds av en egen styrelse och skapar program med koppling till SNS forskning och rapportutgivning blandat med aktuella samhällsfrågor på regional och lokal nivå.

Forskning SNS samordnar finansieringen och driver forskningsprojekt om olika samhällsfrågor. Projekten mynnar ut i forskningsrapporter publicerade på organisationens hemsida. För att säkerställa forskningskvalitén, och den akademiska friheten, har SNS upprättat ett vetenskapligt råd bestående av professorer vid olika svenska universitet. Rådet har bland annat i uppgift att utvärdera forskningsprojekten och att ge råd om SNS långsiktiga inriktning.

Bland SNS mest uppmärksammade projekt återfinns sedan 1974 Konjunkturrådet (ej att förväxla med Konjunkturinstitutet). Rådet publicerar årligen en rapport över sin syn på svensk ekonomi och ger rekommendationer för ekonomisk politik. Konjunkturrådet var drivande i Sveriges övergång från fast växelkurs till flytande växelkurs och inflationsmål (även kallat normpolitik).

År 1994 gav Anne-Marie Pålsson ut boken Finns det en marknad för hemarbete? på SNS förlag, vilket startade pigdebatten och sedermera RUT-avdraget.

År 1995 instiftades även Demokratirådet som är tänkt som en statsvetenskaplig motsvarighet till Konjunkturrådet.

Övrig verksamhet Utöver forskning anordnar SNS seminarier och utbildningar. Sedan 1948 anordnas Tylösandskonferensen som sammankopplar forskare, näringsliv och politiker. Konferensen är stängd för media.

Fram till 2013 hade organisationen en omfattande förlagsverksamhet för kurslitteratur. 2013 såldes denna till Studentlitteratur. SNS Förlag används dock fortfarande för att ge ut forskningsrapporterna i tryckt format.

SNS-priset SNS-priset delas ut till yngre forskare som kombinerar vetenskaplig skärpa med ett starkt samhällsengagemang. De belönas för sin förmåga att förmedla sin forskning brett och framför allt nå fram till dem som har praktisk användning av den.

Priset instiftades år 2023 för att fira SNS 75-årsjubileum och delas ut vartannat år.

Pristagare: 2023: Johanna Rickne 2025: Sara Landström

Chefer SNS har haft följande chefer (verkställande direktörer): 1951–1953: Jan Wallander 1953–1956: Hans B. Thorelli 1956–1961: Torsten Carlsson 1961–1962: Göran C.-O. Claesson 1962–1965: Karl-Fredrik K-m Karlsson 1966–1973: Göran Albinsson Bruhner 1974–1984: Bengt Rydén 1985–2002: Hans Tson Söderström 2003–2009: Stefan Lundgren 2010–2011: Anders Vredin 2012–2022: Mia Horn af Rantzien 2022–: Ilinca Benson

Se även Institutet för Näringslivsforskning Ratio

Källor

Externa länkar Officiell webbplats

Kategori:Svenska forskningsinstitut Kategori:Svenska tankesmedjor Kategori:Näringslivets intresseorganisationer i Sverige