miniatyr|Konstantin den store kröns av en personifikation av Konstantinopel, kamé från 300-talet|259px De bysantinska eller östromerska kejsarna och kejsarinnorna regerade över det bysantinska riket, den medeltida fortsättningen av det romerska riket från och med att Konstantin den store flyttat huvudstaden till Konstantinopel (dagens Istanbul) år 330. De bysantinska monarkerna fortsatte att regera över stora landområden i det östra Medelhavet efter det västromerska rikets fall år 476, fram till Konstantinopels fall år 1453.
Monarkerna i Konstantinopel såg kontinuerligt sig själva som romerska kejsare och kejsarinnor i direkt succession till Augustus, ett anspråk som inte ifrågasattes i omvärlden förrän år 800 då påven Leo III krönte den frankiske kungen Karl den store till "romersk kejsare" (se karolinger). Bysantinska monarker fortsatte att använda romerska titlar, i synnerhet kejsartiteln augustus. Grekiska var sedan Alexander den stores dagar det mest utspridda språket i det östra Medelhavet och från och med 629 användes grekiska i officiella bysantinska dokument; latin överlevde i en viss kapacitet, bland annat på mynt till 700-talet, men blev på sikt nästan helt ersatt som statsspråk. På grekiska ersattes augustus med titeln basileus (βασιλεύς), vilken så småningom utökades till basileus Romaion ("romarnas kejsare").
Det var i det bysantinska riket vanligt att flera monarker regerade samtidigt, med samma grundläggande titel (augustus/basileus). I nästan alla fall rörde det sig om en senior kejsare med en eller flera juniora medkejsare, vilka hade marginell makt och inflytande förutom vid officiella ceremonier. För att urskilja den seniora kejsaren kunde denne utöka sin titel, exempelvis till megas basileus ("stor-kejsare") eller basileus autokrator ("självhärskande kejsare"). I vissa fall fanns det mer än en samregerande autokrator, då den seniora kejsaren valt att upphöja sin juniora kollega till en faktisk medregent.
Senantiken (330–695)
Konstantinska ätten (330–363) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxKonstantin I "den store"Latin: Flavius Valerius Constantinus11 maj 330 – 22 maj 337(7 år och 11 dagar)Romersk kejsare sedan 306. Ensam kejsare 324 efter att ha besegrat sina rivaler, varav de främsta var Maxentius och Licinius. Grundade Konstantinopel som huvudstad 11 maj 330.—80pxConstantius IILatin: Flavius Iulius Constantius9 september 337 – 3 november 361(24 år, 1 månad och 25 dagar)Son till Konstantin I. Utnämnd till caesar under sin fars regeringstid och blev augustus i öst 9 september 337. Hans bröder Konstantin II och Constans regerade som kejsare i väst.—80pxJulianus "Apostata"Latin: Flavius Claudius Iulianus3 november 361 – 26 juni 363(1 år, 7 månader och 23 dagar)Brorson till Konstantin I. Utropad till kejsare av armén i opposition till Constantius II. Obestridd kejsare efter att Constantius dött av naturliga orsaker.—80pxJovianusLatin: Iovianus27 juni 363 – 17 februari 364(1 år, 7 månader och 23 dagar)Soldat. Utropad till kejsare av armén efter Julianus död.—
Valentinianska ätten (364–379) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxValentinianus I "den store"Latin: Valentinianus26 februari – 28 mars 364(1 månad och 2 dagar)Soldat. Utropad till kejsare av armén efter Jovianus död. Överlät den östra delen av riket till sin bror Valens och sen kejsare i väst till 375.—80pxValensLatin: Valens28 mars 364 – 28 september 365(1 år och 6 månader)Bror till Valentinianus I—80pxProcopiusLatin: Procopius28 september 365 – 27 maj 366(7 månader och 29 dagar)Släkting till Julianus. Utropad till kejsare av soldaterna i Konstantinopel.—80pxValensLatin: Valens(återinsatt)27 maj 366 – 9 augusti 378(12 år, 2 månader och 4 dagar)Återtog makten i Konstantinopel efter att Procopius tillfångatagits och avrättats—80pxGratianusLatin: Gratianus9 augusti 378 – 19 januari 379(5 månader och 10 dagar)Son till Valentinianus I och västromersk kejsare sedan 367. Ensam kejsare efter Valens död 378.Valentinianus II (bror, 378–379)
Theodosianska ätten (379–457) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxTheodosius I "den store"Latin: Theodosius19 januari 379 – 17 januari 395(15 år, 11 månader och 29 dagar)General, utnämnd till kejsare i öst av Gratianus. Sista kejsaren över både väst och öst 394–395.Arcadius (son, 383–395)Honorius (son, 393–395)80pxArcadiusLatin: Arcadius17 januari 395 – 1 maj 408(13 år, 3 månader och 14 dagar)Son till Theodosius I och hans efterträdare i öst. Tidigare medkejsare sedan 383.Theodosius II (son, 402–408)80pxTheodosius II "den yngre"Latin: Theodosius1 maj 408 – 28 juli 450(42 år, 2 månader och 27 dagar)Son till Arcadius och tidigare medkejsare sedan 402—80pxPulcheria (regent)Latin: Aelia Pulcheria28 juli – 25 augusti 450(28 dagar)Dotter till Arcadius. Innehade makten i nästan en månad, vilken främst gick åt till att arrangera hennes bror Theodosius II:s begravning.—80pxMarcianusLatin: Marcianus25 augusti 450 – 27 januari 457(6 år, 5 månader och 2 dagar)Soldat och politiker. Vald till Theodosius II:s efterträdare av Pulcheria, som han gifte sig med.—
Leoninska ätten (457–518) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxLeo I "Thrakiern"Latin: Leo7 februari 457 – 18 januari 474(16 år, 11 månader och 11 dagar)Lågt rankad officer. Vald att efterträda Marcianus av statsmannen Aspar.Leo II (barnbarn, 473–474)80pxLeo II "den yngre"Latin: Leo18 januari – 17 november (?) 474(9 månader och 30 dagar)Son till Leo I:s dotter Ariadne och tidigare medkejsare sedan hösten 473—80pxZenoLatin: Zeno9 februari 474 – januari 475(11 månader)Svärson till Leo I och far till Leo II. Utnämnd till medkejsare av Leo II och ensam kejsare efter sin sons död.—80pxBasiliskosLatin: BasiliscusJanuari 475 – augusti 476(1 år och 7 månader)Bror till Verina, Leo I:s hustru. Tog makten i Konstantinopel efter att Zeno fördrivits.Marcus (son, 475–476)80pxZenoLatin: Zeno(återinsatt)Augusti 476 – 9 april 491(14 år och 8 månader)Återtog makten. Sista kejsaren att vara samtida med det Västromerska riket; ensam romersk kejsare från och med 476.—80pxAriadne (regent)Latin: Aelia Ariadne9 april – 11 april 491(3 dagar)Dotter till Leo I, mor till Leo II och änka till Zeno. Dominerade hovet och regeringen efter Zenos död som den enda arvtagaren till det kejserliga ämbetet.—80pxAnastasios I "Dikoros"Latin: Anastasius11 april 491 – 9 juli 518(27 år, 2 månader och 28 dagar)Ämbetsman, vald att efterträda Zeno av Ariadne, som han gifte sig med.—
Justinianska ätten (518–602) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxJustinus I "den äldre"Latin: Iustinus9 juli 518 – 1 augusti 527(9 år och 23 dagar)Soldat, utropad till kejsare av armén efter Anastasios I:s dödJustinianus I (systerson, 527)80pxJustinianus I "den store"Latin: Petrus Sabbatius Iustinianus1 augusti 527 – 14 november 565(38 år, 3 månader och 13 dagar)Systerson till Justinus I och tidigare medkejsare sedan 1 april 527—80pxJustinus II "den yngre"Latin: Iustinus——tillsammans med——Sofia (regent)Latin: Aelia Sophia15 november 565 – 4/5 oktober 578(12 år, 10 månader och 19/20 dagar)Systerson till Justinianus I och gift med Justinianus I:s svägerska, SofiaTiberios II (578)80px573/574 – 4/5 oktober 578(4–5 år)Maka till Justinus II. Regent från och med att Justinus psykiska hälsa allvarligt försämrades 573/574.80pxTiberios IILatin: Tiberius Constantinus4/5 oktober 578 – 14 augusti 582(3 år, 9 månader och 9/10 dagar)Notarie under Justinus II, utnämnd till medkejsare och tronarvinge av Justinus på Sofias initiativ—80pxMaurikiosLatin: Mauricius Tiberius13 augusti 582 – 27 november 602(20 år, 3 månader och 14 dagar)Notarie och general under Tiberios II, som utnämnde honom till tronarvinge. Gifte sig med Tiberios dotter Konstantina.Theodosius (son, 590–602)80pxFokasLatin: Focas23 november 602 – 5 oktober 610(7 år, 10 månader och 12 dagar)Soldat, utropad till kejsare av armén i opposition till Maurikios, som tillfångatogs och avrättades—
Herakleianska ätten (610–695) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxHerakleiosGrekiska: HērákleiosLatin: Heraclius5 oktober 610 – februari 641(30 år och 4 månader)Son till exarken av Nordafrika; avsatte Fokas i ett uppror och tog maktenKonstantin III (son, 613–641)Heraklonas (son, 638–641)80pxKonstantin IIIGrekiska: Hērákleios KōnstantīnosLatin: Heraclius ConstantinusFebruari – 20 april eller 24/26 maj 641(2–3 månader)Son till Herakleios och tidigare medkejsare sedan 613Heraklonas (bror, 641)80pxHeraklonasGrekiska: HērákleiosLatin: Heraclius——tillsammans med——Martina (regent)Grekiska, Latin: MartinaApril/maj – september 641(4–5 månader)Son till Herakleios, halvbror till Konstantin III och tidigare medkejsare sedan 638Tiberios (bror till Heraklonas, 641)Martinos (bror till Heraklonas, 641)Konstans II (son till Konstantin III, 641)80pxÄnka till Herakleios och mor till Heraklonas. Hade makten under sin sons korta regeringstid.80pxKonstans II "Pogonatos"Grekiska: KōnstantīnosLatin: ConstantinusSeptember 641 – 15 juli 668(26 år och 10 månader)Son till Konstantin III. Gjord till medkejsare av Heraklonas i september 641 och ensam kejsare efter att Heraklonas avsatts.Konstantin IV (son, 654–668)Herakleios (son, 659–668)Tiberios (son, 659–668)80pxKonstantin IV "den yngre"Grekiska: KōnstantīnosLatin: Constantinus15 juli 668 – 10 juli (?) 685(16 år, 11 månader och 25 dagar)Son till Konstans II och tidigare medkejsare sedan 654Herakleios (bror, 668–681)Tiberios (bror, 668–681)Justinianus II (son, 681–685)80pxJustinianus II "Rhinotmetos"Grekiska: IoustinianósLatin: Iustinianus10 juli (?) 685 – 695(10 år)Son till Konstantin IV och tidigare medkejsare sedan 681—
Äldre medeltid (695–1059)
Anarkin (695–717) + Bild Namn Regeringstid Succession, detaljer Medkejsare80pxLeontiosGrekiska: LeōnLatin: Leo695 – 698(3 år)General, tog makten från Justinianus II—80pxTiberios IIIGrekiska: TibériosLatin: Tiberius698 – 705(7 år)General, tog makten från Leontios—80pxJustinianus II "Rhinotmetos"Grekiska: IoustinianósLatin: Iustinianus(återinsatt)705 – november 711(6 år)Återtog makten med hjälp av Tervel av BulgarienTiberios (son, 706–711)80pxFilippikosGrekiska: PhilippikósLatin: FilepicusNovember 711 – 3 juni 713(1 år och 7 månader)General, tog makten från Justinianus II—80pxAnastasios IIGrekiska: Artémios AnastásiosLatin: Artemius Anastasius4 juni 713 – hösten 715(2 år)Tjänsteman, utropad till kejsare efter att Filippikos avsatts—80pxTheodosius IIIGrekiska: TheodósiosLatin: TheodosiusHösten 715 – 25 mars 717(mindre än 2 år)Skatteindrivare och möjligen son till Tiberios III. Utropad till kejsare i opposition till Anastasios II.—
Isauriska ätten (717–802)