Sjölaget i Öresund var ett sjöslag under Karl X Gustavs andra danska krig mellan en nederländsk flotta och den svenska flottan. Slaget ägde rum den 29 oktober 1658 och vanns av den nederländsk/danska sidan.
Bakgrunden Freden i Roskilde 27 februari 1658 varade endast en kort tid. Den 7 augusti samma år landsteg Karl X Gustavs trupper åter på Själland. Det starka fästet Kronborg vid Helsingör föll, så också större delen av Danmark. Karl X hade startat detta andra danskkrig med siktet inställt att utplåna Danmark både till namn och rike. Han inledde en belägring av Köpenhamn. Den holländske ambassadören i Köpenhamn var orolig inför framtiden. Holland var under 1600-talet en seglande nation med stora handelsintressen; inte minst i Östersjön. Föll Danmark skulle den enda sjöförbindelsen med detta hav helt kontrolleras av Sverige.
Holländarna handlade snabbt. Den 7 oktober 1658 satte den stora holländska flottan segel och nitton dagar senare fällde man ankar norr om Öresund, vid ett grund som kallades ”Lappen”. Från Kullaberg i nordvästra Skåne inrapporterade svenskarna antalet fiendeskepp; 39 örlogsskepp och 8 transportskepp med soldater och proviant till det innestängda Köpenhamn. En flotta på 1 278 kanoner, 4 501 matroser och 1 000 soldater väntade på rätt väder. Nere i Öresund, vid ön Ven, låg svenska flottan på 31 örlogsskepp, 14 beväpnade handelsskepp, 1 838 kanoner och 6 649 man.
Sjöslaget Vid gryningen den 29 oktober lättade holländarna ankar. Det blåste en fördelaktig och kraftig nordvästlig vind. Den holländske amiralen Jacob Obdams order var att nå det instängda Köpenhamn. Han hade emellertid fått personliga problem. Förlamad av gikt fick han leda striden sittande i en länstol på däck från sitt amiralsskepp Eendracht.
Karl X stod med sin stab på Kronborgs slotts vallar. In i det sista hoppades kungen att holländarna skulle ta parti för svenskarna och hälsa Kronborg med salut. Så blev inte fallet. De holländska skeppen strök fram utmed den skånska kusten. Helsingborgs sjöbastioner öppnade eld och fick som svar mottaga hård eld. Klockan åtta på förmiddagen närmade sig de två amiralsskeppen varandra. Ombord på svenska Victoria fanns den svenska amiralen Carl Gustaf Wrangel. Före slaget hade amiral Obdam gett order att man skulle sikta på svenskarnas master, tackel och tåg. Victoria blev på detta sätt snart manövreringsodugligt: miniatyr|300 px|Slaget i Öresund av Willem van der Velde ”Blev amiralskeppet Victoria uti ett hårt fäktande i så måtto skamfilat och tillpinat att det varken fram, tillbaks, eller över stag gå kunde, helst medan dess mesansspröt mitt avskjuten var.” Wrangel tvingades avbryta striden och skeppet drev hjälplöst över sundet mot Helsingör.
Slaget utspelade sig över hela vattenytan norr om ön Ven. Svenskarna led svåra förluster. Några svenska skepp stod hårt på grund på den skånska kusten. Holländarna hade bordat och med blankvapen erövrat skeppen Rosen, Delmenhorst och Pelikanen. Svenska Morgonstiernan blev skjuten i sank. På svenska Leoparden var nästan hela besättningen på 153 man ur stånd att slåss. Kapten Anders Crabath strandade skeppet mot Vens kust.
Holländarna drabbades också av förluster. Svenske amiralen Claes Bielkenstierna på 60-kanonersskeppet Draken mötte den holländske viceamiralen Witte Wittesen på 54-kanonersskeppet Brederode. Brand utbröt på båda skeppen. ”Omsider kom också svenska skeppet Wismar därtill, la sig framför bogen och blev alltså holländaren övermästrat sedan viceamiralen med tämligen mycket folk däruppe var ihjälskjutna, flaggan däruppå nedtagen och det slutligen gick i sank under landet av Själlandssidan.”
Amiral Obdams skepp Eendracht hotade att sjunka. Amiralsflaggan måste därför föras över till annat skepp, liksom amiralen själv som var oförmögen att röra sig ur sin stol.
Söder om Ven gick flera skepp under. I svenska dagboksanteckningar noteras att man dagarna efter slaget kunde se flera flaggstakar från master sticka upp över vattenytan.
Ett av de svenska befäl som deltog i slaget var Henrik Siöhielm, känd på 1660-talet för misslyckad kaparverksamhet i Indiska oceanen. Ett annat var Asien-resenären och författaren Nils Mattsson Kiöping.
Efterspelet miniatyr|300px|Dansk-holländsk attack på de i Landskrona ankrade svenska skeppen den 19 november 1658. Ur Samuel von Pufendorfs verk om Carl X Gustafs bragder Holländarna bröt igenom svenskarnas blockad och kunde förena sig med den innestängda danska flottan i Köpenhamn. Danskarna hade försökt att komma fram till slaget men den hårda motvinden hade hindrat detta. Under ringande av Köpenhamns alla kyrkklockor gled de svårt skadade holländska skeppen in mot staden. Med sjösegern var slutet i antågande för Karl X:s maktanspråk på Danmark.
Karl X hade åsett hela slaget från land. Efteråt gick kungen personligen ombord på det svårt sargade amiralsskeppet. På morgonen dagen efter slaget gavs order att den skadeskjutna svenska flottan snarast skulle söka skydd i djuprännan invid Landskronas fästning.
Från Helsingör satte man segel mot Landskrona. Utanför Ven blev det vindstilla. Amiral Wrangel gav då order om att skeppen med handkraft skulle bogseras in i skydd av fästningens kanoner. På morgonen den 31 oktober hade de flesta skeppen på detta sätt kommit i säkerhet. Samtidigt började det blåsa upp en hård sydlig vind. Danskarna lättade segel och några svenska skepp tvingades fly norrut i sundet. Kapten Speck på svenska Amarant vände mot fienden; med sina 36 kanoner lyckades han fördröja de danska skeppen Hannibal och Graa Ulv på sammanlagt på 86 kanoner.
Vid ankring i Landskrona gick svenska Svärdet på grund. Skeppet fick slagsida och sjönk, fullastad med sjuka och sårade av vilka många drunknade.
Sveriges äldsta bevarade riksflagga
Vid sjöslaget erövrades en av de svenska flaggorna. Denna fördes som trofé till Holland. Vid den stora utställningen ”Spelet om Skåne” på Malmö museer 1993 visades flaggan åter i Sverige för första gången sedan slaget. Ett erbjudande från det nederländska museet att flaggan skulle återföras till Sverige vidarebefordrades av Malmö museer men ingenting hände. Sveriges äldsta bevarade flagga ligger därför fortfarande ihoprullad i ett nederländskt museimagasin. Utställningskatalogen "Spelet om Skåne" samt Tidningen Arbetet 4/3 1993: "Svenska flaggan hemma efter 335 år som krigsbyte" & Skånska Dagbladet 4/3 1993: "Museet lånar den äldsta svenska flaggan från Holland."
Skeppslista
Republiken Förenade Nederländerna
60pxDenna sida innehåller något skilda uppgifter om de holländska skeppen Skeppets namn Kanoner Övrigt Avantgarde (Viceamiral Witte Corneliszon de With)Brederode (de With)59Gick på grund, erövrad av Wismar och sänkt; de With stupadLandman 40Zeeridder22Prinsessan Louise32Cogge40Windhont 23Prins Willem 28Wapen van Medemblick36Groningen36Center (Amiral Jacob van Wassenaer Obdam)Eendracht (Obdam)72Rotterdam 52Zon40Wapen van Rotterdam40Wapen van Dordrecht40Halve Maen 40Duyvenvoorde40Stavoren40Deutecom24Waegh40Gouden Leeuw 38Hoorn28Princes Albertina36Arriärgarde (Viceamiral Pieter Floriszoon)Jozua (Floriszoon)50Pieter Floriszoon stupadBreda28Erövrad men övergiven och återerövradJupiter32Alkmaar36Westfriesland28Wapen van Holland38Eendracht38Caleb 40Jonge Prins 30Wapen van Monnickendam26TrupptransportskeppJudith24 Vergulden Haen16Liefde24Medea24Perel23Fruytboom2360pxSkeppets namnKanonerÖvrigtDanska eskadern (Henrik Bjelke)Trefoldigheden (Bjelke)66Tre Løver60Norske Løve48Hannibal44Graa Ulv36Johannes20Højenhald860pxSkeppets namnKanonerÖvrigtFörsta eskadern (Sjöhjelm)Cesar (Viceamiral Henrik Gerdtsson Sjöhjelm)54Amarant (Major Tönnes Speek)46Apollo (Kapten Dirck Thiessen)46Wismar (Kapten Lorentz Frantzon)44Vestervik (Kapten Johan Olofsson Berg)40Fides (Kapten Henrich Thomson)36Hjorten (Kapten Johan Bähr (Beer))36Södermanland (Kapten Christer Boije)38Svanen (Kofferdikapten Henrich de Letter)38Östergötland (Kofferdikapten Joris Reinikis)36Halvmånen (Kapten Johan Simonsson)28Andra eskadern (Carl Gustaf Wrangel och Daniel Jönsson Strussflycht)Victoria (Riksamiral Carl Gustaf Wrangel)74Månen (Major Göran Barck)46Merkurius (Major Gustaf Sperling/Kapten Eric Ulfsparre)46Mars (Kapten Carl Körningh)44Svärdet (Kapten Jesper Swensson)44Sjönk i hamninloppet till LandskronaPelikanen (Kapten Peter Corneliszon)40Erövrad av Wapen van RotterdamÖrnen (Kapten Arwed Biörnram)38Samson (Kofferdikapten Otto van Nijssen)32Morgonstjerna (handelsfartyg) (Kofferdikapten Hans Kloppert)48Erövrad av Eendracht Göteborgsfalken (Falken) (handelsfartyg) (Kofferdikapten Lorentz Johansson) 24Kronan (Viceamiral Daniel Jönsson Strussflycht)68Tredje eskadern (Bielkenstierna)Draken (Amiral Claes Bielkenstierna)66Carolus (Major Claas Uggla)54Stora Falken (Kapten Johan Welamsson)40Nordstjernan (Kapten Hans Hysing)40Delmenhorst (Kapten Niels Ericksson)36Erövrad av Hollandia och Wapen van MedenblikLeoparden Kapten Anders Crabath) 36Skadad av Brederode; uppeldad efter slagetRafael (Kapten Erich Ernsson)36Samson (Kapten Mats Mårtensson)36Jägaren (Kapten Johan Johansson Kock)26Konung David (handelsfartyg) (Kapten Johan Henrichsson)42St Johannes (handelsfartyg) (Kofferdikapten Vincent Beckman)36Kalmar kastell (handelsfartyg) (Kofferdikapten Peter Jespersson)32Fjärde eskadern (Gustaf Wrangel)Hercules (Viceamiral Gustaf Wrangel)58Maria (Major Thure Thuresson Natt och Dag) 46Småland (Kofferdikapten Ennes Dodes de Ville)46Svenska Lejonet (Kapten Taring Hindrichsson) 40Svanen (Kapten Efwert Holm)36Fenix 30Fortuna (Kapten Jacob von der Swan)30Salvator (Löjtnant Bengt Larsson)30Höken (Kapten Johan Boxhorn)28Rosen (handelsfartyg) (Kofferdikapten Welam Kuyl (Kyhl)) 40Erövrad av LandmanÅngermanland (handelsfartyg) (Kofferdikapten Johan Corneliszson)20
Se också Sjöslaget vid Rødsand
Noter
Litteratur Sven Rosborn: Svenskkrigen i Danmark 1657-1660. Årsboken Limhamniana 1988. Utgiven av Limhamns museum. Slaget i Öresund 1658. Utdrag ur "Diariet" hållet "uppå siööresan 1658 å flaggskeppet Victoria" i Flottans arkiv.
Kategori:Slag under Karl X Gustavs andra danska krig Kategori:Svenska sjöslag Kategori:Danska sjöslag Kategori:Nederländska sjöslag Kategori:1658 i Danmark Kategori:Skånes historia Kategori:Öresund Öresund