Typer av fordonsbelysning

Ett fordon har normalt flera olika typer av fordonsbelysning, här nämnt som Belysningstyper. Dessa är kategoriserade i bokstavsordning efter typ av belysning och kan förekomma på ett eller flera ställen på fordonet. Notera att inte alla fordon har alla belysningstyper utan vissa förekommer endast på vissa fordon under vissa förutsättningar. Det som beskrivs i denna artikel är i huvudsak de tekniska aspekterna för varje belysningstyp och regler från UNECE, men tänk på att kontrollera lokala lagar och regler. Följande relaterade artiklar finns: Regelverk för fordonsbelysning - Specifika regler för fordonsbelysning baserat på land eller delstat. Billamptyper - Olika typer av lampor specifika för fordon. Ljuskällor - Ljuskällor till belysning, även icke fordonsrelaterat.

Även Reflexanordning har tagits med då detta är nära relaterat till vissa av belysningstyperna och är ofta kombinerat med en belysning.

Belysningsutrustning baserar sig på direktiv och regler enligt ECE-reglemente 4', men även andra direktiv och regler som EU-direktiv 76/756/EEC, US DOT, National Highway Traffic Safety Administration NHTSA, Transportstyrelsen m.fl.

För reflexer kan i vissa fall ECE-reglemente 104 vara tillämpligt. Notera dock kapitel 6.21 i ECE-reglemente 48.

Nedan är en förteckning av belysningstyper i bokstavsordning. Symbolerna kan vara antingen svarta på ljus bakgrund, vita på mörk bakgrund eller färglagda. Det sistnämnda vid indikering.

Arbetsbelysning

Strålkastare avsedd att användas som extra belysning vid arbete i anslutning till fordonet. Till arbetsbelysning räknas även sökarljus.

Variationen när det gäller arbetsbelysning på fordon är ganska stor när det gäller yrkesgrupp, utförande, användningsområde och kostnad för armaturerna. Från relativt enkla billiga för bruk på lantbruksmaskiner där risken att de går sönder är stor på grund av besvärlig miljö och felaktigt handhavande till dyra LED-utrustade ADR-klassade varianter lämpliga på fordon som transporterar brandfarliga ämnen. Urvalet hos olika butiker när det gäller arbetsbelysningar är omfattande.

Normalt ger arbetsbelysning en hög och bred ljusbild med relativt kort räckvidd där syftet är att få en jämn belysning över en stor yta i fordonets närområde. För sökarljus är det dock önskvärt med en mer samlad ljusbild och längre räckvidd.

Avstigningsbelysning

Strålkastare avsedd att lysa upp området utanför på- och avstigningsdörr. Denna belysning gäller i första hand bussar.

Syftet med denna är att underlätta avstigning från buss på dåligt upplysta hållplatser när det är mörkt.

Avstigningsbelysning kan ses som en form av arbetsbelysning, men har fått en egen punkt då användningsområdet är specifikt.

Backningsstrålkastare

Strålkastare avsedd att användas vid backning för att belysa vägbanan bakom fordonet och för att varna andra trafikanter för att fordonets förare backar eller har för avsikt att backa. I begreppet backningsstrålkastare ingår även strålkastare som vid backning belyser vägbanan bakåt vid sidan om fordonet. Tillåtna färger: Vitt. Backningsstrålkastare kallas vanligen Backlampa och är en eller flera lyktor som lyser med vitt ljus bakåt. Lyktkategorier: AR

Lyktan eller lyktorna tänds vanligen automatiskt när backväxeln läggs i, men kan även på en del fordon manövreras manuellt och då även i praktiken fungera som arbetsbelysning.

Backlamporna kan vara kompletterade med en ljudsignal för att uppmärksamma omgivningen att backning pågår, så kallat backlarm samt så kallad parkeringssensor som hjälper föraren att "se" skymda hinder.

Vissa bilar har endast en lykta för backljus, vilket oftast ger en asymmetrisk belysning då denna sitter monterad antingen till höger eller vänster om fordonets mittlinje.

Belyst skylt

Belyst skylt avsedd för destination och användning på bussar, men även för taxi, reklamändamål och specialtransporter.

Det finns få tydliga direktiv när det gäller begränsning i lagar och förordningar och det kan finnas lokala förordningar som reglerar användandet. (Use and display of illuminated signs., Trafikförordning 1998:1276, 67§, Transportstyrelsens Författningssamling) för just belysta skyltar i trafiken, vilket gör att det kan bli en bedömningsfråga från fall till fall. Är man osäker är det enklast att kontakta berörda myndigheter.

Breddmarkeringslykta

En lykta som monterats så högt som möjligt på fordonets yttersta kant och som avses tydligt ange fordonets totala bredd. Denna lykta är avsedd att för vissa fordon och släpvagnar komplettera fordonets främre och bakre positionslyktor genom att fästa särskild uppmärksamhet vid dess omfång. Lykta avsedd att markera bredden av fordon vars bredd överstiger 2100 mm (i USA 80 tum/2032 mm). Tillåtna färger: Vitt framåt, rött bakåt. Breddmarkeringslykta (Engelska: End outline marker lamp) skall ha vitt sken framåt, rött sken bakåt och orangegult åt sidan. I bl.a. USA är motsvarigheten så kallad Clearance lamp som skall ha orangegult sken framåt och rött bakåt. Lyktkategorier: AM, RM

Lyktan markerar utsträckning av fordonet i sidled undantaget utskjutande last. Avsikten är både att upplysa medtrafikanter om utsträckningen hos fordonet såväl som att hjälpa föraren att avgöra om fordonet klarar tillgängligt utrymme vid framförande och position hos fordon och släp.

Lyktan skall monteras så högt som möjligt med hänsyn tagen till sidledsplacering och symmetrisk placering. Dess primära syfte är att ange bredden hos fordonet, vilket gör att det är tillåtet att göra avkall på att montera dem så högt som möjligt för att uppnå det primära syftet.

Vissa breddmarkeringslyktor har även sidomarkering integrerat, se Sidomarkeringslykta för krav angående detta.

Dimbaklykta

Lykta avsedd att markera fordonsförekomst vid körning i oklar sikt. Tillåtna färger: Rött. Dimbaklykta eller Dimbakljus kallas det bakre dimljuset på ett fordon. De är ett eller två, varierar på olika fordon, starka lampor som sitter antingen i bakljuset eller separat lykta monterad på annat ställe på fordonets bakdel. Lyktkategorier: B, F

Dimbaklyktan tänds med ett reglage på eller invid fordonets instrumentpanel. En kontrollampa indikerar när dimbakljuset är aktiverat för att upplysa föraren om detta faktum. På många fordon krävs det att främre dimstrålkastare måste vara tända för att dimbaklyktan skall kunna tändas.

Dimstrålkastare

Strålkastare som är avsedd att användas vid körning i dimma eller vid kraftig nederbörd. Lyktkategorier: B

Dessa strålkastare lyser upp vägen endast mycket nära bilen och är avsedda att användas vid dålig sikt för att uppmärksamma andra trafikanter på fordonets närvaro när det är nederbörd som reflekterar ljus tillbaka till föraren - som snö och dimma. Även för förarens del är dessa strålkastare till viss hjälp även om deras räckvidd är begränsad.

Tillåtna färger: Vitt eller selektivt gult.

Ljusbilden skall vara bred med skarp övre avgränsning och vara monterade lågt.

Fjärrstrålkastare

Lykta avsedd att förbättra sikten på längre avstånd. Tillåtna färger: Vitt. Lyktkategorier: R, DR, HR

Ljuset från Fjärrstrålkastare är det som kallas Fjärrljus och är en variant av extraljus.

Det är vanligt att symbolen för helljus används istället för den specifika symbolen för extraljus då de är tämligen lika.

Fjärrstrålkastare kopplas lämpligen in så att styrningen av dessa sker på samma krets som helljuset. Detta gör att de automatiskt kommer att släckas när man bländar av.

Halvljusstrålkastare

Strålkastare som avger halvljus och är avsedd att belysa vägen närmast framför fordonet. Strålkastare som avger ljus i ett mönster som är begränsat av lagar och direktiv. Avsikten är att skapa ett ljus som maximerar möjligheten för föraren att upptäcka faror utan att blända medtrafikanter. Det ljus som Halvljusstrålkastare tillhandahåller är benämnt halvljus och används för att belysa vägen framför fordonet och för att bli sedd av andra trafikanter. I motsats till helljus, som ska lysa så långt som möjligt, är det belysta området framför bilen begränsat för att inte att blända andra trafikanter. Tillåtna färger: Vitt. Lyktkategorier: C, DC, HC

Vanligtvis är begränsningen av halvljus asymmetrisk, d.v.s. ljusbilden är formad för att ge mer ljus åt den sidan som är längst från vägens mitt. Detta för att dels minska bländningsrisken för mötande trafik och dels för att lättare upptäcka gående och andra faror som kan finnas i vägkanten eller utanför vägen. Den asymmetriska bilden är olika för länder med högertrafik respektive vänstertrafik, vilket gör att strålkastare för ena trafikslaget inte får användas i det andra utan särskilda åtgärder. (Tejpning av strålkastare, justering av ljushöjd eller ändring av ljusbild.)

Helljusstrålkastare

Strålkastare som avger helljus och är avsedd att belysa vägen en lång sträcka framför fordonet. I begreppet ingår även kurvtagningslykta och fjärrstrålkastare. Helljusstrålkastare avger Helljus, därav namnet. Helljusets funktion är att på landsväg ska man kunna använda starkare lampor för att bättre se vägen och upptäcka eventuella hinder och faror så tidigt som möjligt. Men om det kommer mötande fordon på motsatt sida så måste man växla till halvljus för att inte föraren av mötande fordon ska bli bländad. Tillåtna färger: Vitt. Lyktkategorier: R, DR, HR

Man skall byta till halvljus även i andra fall för att undvika att blända eller störa andra trafikanter. Detta finns ofta reglerat i lokala regler och förordningar för det land eller delstat som fordonet används i.

Högt placerat bromsljus

Lykta avsedd att komplettera Stopplykta och göra det tydligare för medtrafikanter att man bromsar. Samma regler gäller för denna lykta som för Stopplykta. Tillåtna färger: Rött. Lyktkategorier: S3, S4

Obligatoriska på fordon av kategorierna M1 och N1, utom på chassin med hytt och fordon av kategori N1 med öppet lastutrymme; frivilliga på övriga fordonskategorier.

Dessa är definierade i ECE-reglemente 48 som "Anordningar av kategori S3", och lagstadgade bl.a. i Australien och USA.

Identifieringslykta

Lykta avsedd att identifiera visst fordonsslag. Får endast finnas på lastbil, buss och därtill kopplad släpvagn. Denna är ej definierad i ECE Regulation No. 48 utan existerar endast i lokala förordningar. Tillåtna färger: Framåt: Vitt, Gult, (Orangegult för äldre fordon), Bakåt: Rött. Se även lokala regler och förordningar. Lyktkategorier: Saknas.

Identifieringslyktan består av tre distinkt åtskilda ljuspunkter på en horisontell linje med lika avstånd.

Kurvtagningslykta

En lykta som används för att ge kompletterande belysning av den del av vägen som befinner sig nära fordonets främre hörn på den sida mot vilken fordonet skall svänga. Lykta avsedd att förbättra sikten i snäva kurvor och korsningar. Tolkas som en form av positionsljus. Lyktan är avsedd för användning inom tätbebyggt område. Tillåtna färger: Vitt. Lyktkategorier: K

Kurvtagningslykta (Eng: Cornering lamp) får inte aktiveras i hastigheter över 40km/h. Den skall styras automatiskt i samband med användande av körriktningsvisare och/eller att styrutslaget ändras till den sida som lyktan är monterad. Lyktan får endast tändas om halvljus eller helljus är tänt.

Kurvljus

Kurvljus: En belysningsfunktion för att få förbättrad belysning i kurvor. Tillåtna färger: Vitt. Lyktkategorier: R, DR, HR

Kurvljus (Eng: Bend lighting) Erhålles vanligen från en strålkastare med helljusbild som är riktad något åt sidan för att lysa upp färdriktningen i en kurva, vilket innebär att dessa pekar en aning utanför bilens längsled. Kurvljus är avsett för användning utanför tätbebyggt område.

Kurvljus är en variant av extraljus och har stora likheter med Fjärrstrålkastare medan likheten med Kurvtagningslykta är liten.

Endast en helljusstrålkastare på varje sida av fordonet får vridas för att avge kurvljus.