I denna artikel listas gudar ur slavisk mytologi, det vill säga slavernas ursprungliga religion, kortfattade beskrivningar av deras funktion och urkundernas upplysningar om dem.
Slavernas gemensamma gudar Perun – åskguden, gudavärldens främste gud Prokopij Kesarijskij. Kriget mot goterna. Bok VII (bok III Krigen mot goterna), länk till texten på ryska http://www.rummuseum.ru/lib_p/prkp3goty14.php Mat Zemlja eller Moder jord – en kvinnogestalt som personifierar fruktbarheten och den livgivande modern. Jämför med slavernas sedvänja att svära jorden trohet, bikta sig för jorden, kyssa jorden, osv.
Östslavernas gudar miniatyr|Vladimirs pantheon avbildad i en gammal anteckningsbok Furst Vladimirs pantheon Perun – den främste guden, beskyddare av furstar och hirder, även åskgudenNestorskrönikan 1998, sidan 71; Novgorods första krönika (år 989); Novgorods fjärde och Sofias första krönikor; Tre överstepräster samtalar; Jungfru Marias skärseld, mfl. Byttes ut mot profeten Elia. Chors – personifierar solen Dazjbog – solguden, låser in vintern och låser upp våren, bröllopsbeskyddare, stamfader för ryska folket, från furstar till jordbrukare Stribog - en gudom som förmodligen förknippas med atmosfären (vinden) Simargl eller Semargl - en halvgud med oklar funktion, möjligen en budbärare mellan de himmelska och jordiska världarna Mokosj eller Makosj – en kvinnlig gudom, beskyddarinna av spånad och vävning. Byttes ut mot den heliga Paraskeva (eller Pjatnitsa, i betydelsen dagen före helg)
Andra gudar i det forntida Rus Volos~Veles – uppfattas ofta som identiska, men enligt urkunderna har de olika funktioner: Volos – ”boskapsguden”, beskyddare av boskapen. Byttes ut mot den helige Blasius Veles – en gud som beskyddar sagoberättare och poesi Börd och föderskor – personifierar den nyföddes öde, ”vad som står skrivet vid födseln” Svarog – möjligen smedguden Svarozjitj – personifierar elden miniatyr|Kostromas begravning. Träsnitt från 1800-talet
Rituella fruktbarhetsväsen och symboler De är inte gudar i direkt mening, utan en ålderdomlig utvecklingfas i kulten av gudarnas döende och återfödelse. De är dockor, fyllda av koncentrerad fruktbarhets- och ymnighetskraft. Efter hedersbetygelser och begråtande slits dockorna sönder, dränks eller bränns upp. Det som återstår sprids över åkrarna eller i fähusen.
Maslenitsa-dockaPropp, 1995 JariloPropp, 1995, Omnämns för första gången i den helige Tichon av Zadonsk predikningar för invånarna i Voronezj 1763 Kostroma Kostrubonka
Väsen som personifierar högtiderna i folklore Koljada Maslenitsa Kupala
”Gudar” och väsen med litterärt ursprung Trojan – ett forntida symboliskt väsen i Igorkvädet. I andra källor räknas det upp tillsammans med övriga gudar. Blev synbarligen lånad till Rus från den sydslaviska folkloretraditionen. Dyj – en namnvariant av antikens Zeus i de forntidsryska predikningarna mot hedendomen Alkonost, Sirin, Gamajon – mytiska fåglar med ursprung i den forntida ryska litteraturen
Västslavernas gudar miniatyr|De baltiska slavernas avgudabild (ön Wolin) De baltiska slavernas gudar
Svjatovit – Arkonas (Jaromarsburg) främste gud, förknippad med krig och seger.Helmold Triglav – sin trakts främste gud, han förknippas med en helig korpsvart häst, hans avgudabild har tre huvudenEbbo; Gerbord
Korenitsas tre gudar
Jarovit – krigets och fruktbarhetens gud Ruevit – Korenitsas främste gud, krigsguden Porevit eller Porenut – en gud med oklara funktioner
miniatyr|Marzjanadocka färdig att brännas Västslavernas årstidsväsen
Marena (Morena, Marzjana) – vårligt mytologiskt och rituellt väsen, en docka som förkroppsligar döden och vintern och som man dränker, sliter sönder eller bränner
Lägre väsen
Rarog – mytologisk eldfågel Veles – djävul, demon i tjeckiska ordstäv Parom (Perun) – åberopas i förbannelser
miniatyr|Badnjak bränns på bålet vid Sankt Savas kyrka i Belgrad, Serbien. Sydslavernas mytologiska väsen Badnjak – mytologiskt rituellt väsen som symboliserar det gamla året. Förkroppsligas genom ett vedträ som bränns under julen. Bozjitj – mytologiskt rituellt väsen som symboliserar det nya året. ”Den unge guden” i motsats till ”den gamle guden” Badnjak. Vilor – kvinnliga vattenandar, liknande rusalki German – årstidsväsen, förknippad med fruktbarhet Dabog – mytologiserad figur av ”härskaren på jorden” i motsats till Guden i himlen Dodola eller Paparuda – kvinnligt väsen som deltar i ritualer för att framkalla regn. Förknippad med Perun Zduchatj – människa eller djur som har förmågan att bekämpa oväder
Mytologins lägre väsen Vålnader – människor som inte har dött en naturlig död (drunknade, självspillingar, giftmördade osv) Rusalki – vålnaders själar som bor i vattnet Mavka – ond ande, rusalka Upyr – vålnad, som dödar människor och dricker deras blodZelenin, D.K. Umersjije nejestvennoj smertjo i rusalki Onda andar vid juletid – olika invånare från den andra världen, som tränger in i denna världen under juletid, då porten mellan världarna står öppen Bes – ond människofientlig ande Varulv – trollkarl och hamnskiftare som tar varggestalt Bereginja – väsen med oklara funktioner (möjligen förknippad med växtlighetskulter) Lichoradka – kvinnlig ande som bosätter sig i en människa och framkallar sjukdom Eldorm – demon som ser ut som ett eldklot och flyger ner i skorstenen och besöker kvinnor som längtar efter män Kikimora – ont kvinnligt väsen Polydnitsy – kvinnliga åkerandar som visar sig vid middagstiden (den varmaste tiden mitt på dagen) Domovoj – ande som beskyddar huset, husande Bannik – bastuandarnas herre Dvorovoj – gårdsandarnas herre Ovinnik – ladugårdsandarnas herre Vodjanoj – vattenandarnas herre Lesjij – skogsandarnas herre Baba-Jaga
Se även Igorkvädet Nestorskrönikan Saxo Grammaticus
Referenser
Kommentarer
Noter
Källor Helmold. Slavjanskaja chronika, 1963 Mansikka, V.J. Religija vostotjnych slavjan, 2005
Propp, V.J. Russkije agrarnye prazdniki: (Historiska och etnografiska forskningsrön). – M.: Terra, 1995