miniatyr|stående=1.5|Ålstens marker med Ålstens gård uppe på bergshöjden på en oljemålning från början av 1900-talet. Gustav Vasas kungsgård och Ålstens marker och är ett område i nuvarande Ålsten i södra Bromma, väster om Stockholm, som under medeltiden ägdes av Gustav Vasa. Ålstens gård var tidigare en kungsgård under Gustav Vasa och Clara kloster. Ålstens gård, som ännu finns kvar, har givit sitt namn åt stadsdelen Ålsten i Bromma. Gården ligger på höjden vid Brantstigen 12. Rester av gårdens gamla allé finns också kvar.

Ålstens gård

En gång i tiden fanns det en kungsgård i Bromma, åtminstone några år vid 1500-talets mitt. Det var Gustav Vasa, som gjorde Ålstens gård till sin med beteckningen "arv och eget". I samband med reformationen hade den överförts från Clara kloster, som den tillhört under medeltidens slut, till Danvikens hospital, som därigenom blev den största markägaren i Bromma.Edvard Bolin, Bromma, en kulturhistorisk vägvisare, utgiven av Bromma Hembygdsförening 1979, sidan 87.

Gården ligger topografiskt skild från den övriga Brommabygdens gårdar, som finns i mellersta och norra Bromma. Asunda kan vara farleden mellan Höglandet och Kersön, men kan också vara dåvarande sundet mellan Ålstenshöjden med gravfältet och den ö, som den västra höjden då utgjorde.Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, historik, lägen och lämningar, Bromma Hembygdsförenings skrift nr 3, 2010, sidorna 134-136. .

Asundas marker (Ålstens marker), täckte troligen stora delar av Brommalandet i söder. Ålstens gård var en stor kungsgård med vidsträckta ägor som från början lydde under Clara kloster inne i Stockholm. Gårdens mark sträckte sig ner mot Grönviksvägen och upp till Olovslund, till Nyängsvägen och bort mot Smedslättens gård.Christian Reimers och Gerd Reimers, Hus och människor i Bromma från Alvik till Nockeby, 1994, sidan 95, AB Vinghästen, Vinghästvägen 11, 163 40, Bromma. . Arkivmaterial från 1300-talet visar att ägarna till Asunda sålt, bytt eller donerat mark till just Clara Kloster, till ståndspersoner eller till borgare i Stockholm. Namnet Alasten är skriftligt belagt även 1418. Då avträddes mark till en Magnus Birgersson. Omkring år 1500 tycks namnet Asunda försvinna och ersättas av Ålsten. Namnet skrevs 1568 Ålestenn, 1620 Ålasten och 1645 Ahlsten. Jätteblocket vid Ålsten vid stranden kan ha gett namn åt området, Alesten kan betyda "stenen vid segelrännan". Det finns också andra tolkningar, till exempel betyder "al" också långsträckt höjd. Den var en gång avskild från resten av Bromma genom ett sund, där nu Alviksvägen går.

Kortfattad historik

I ett pergamentsbrev daterat den 16 maj 1339 uppges att "Niels i Kimsta säljer 4 örtugland och ger ett örtungland i Asunda till Clara kloster". Ålstens gård är omnämnd 1339 som Asunda. Gården kom senare i Gustav Vasas händer. Han skrev att han ville behålla den så att ”vij kunne haffve ther etth natläger bär thet behoff giörs och vij ther framdrage”. Ålstens gård blev senare arrendegård under Åkeshov och såldes till arrendatorn 1853 och till staden 1905. Huvudbyggnaden är präglad av ombyggnader vid sekelskiftet omkring 1900 och senare. Tolkningen av namnet Ålsten är osäker, men språkforskarna utesluter inte att det syftar på det stora klippblocket vid båthamnen där man kan ha bedrivit ålfiske. På klippblocket står ett Arla Coldinu-kors.Ulf Sörenson, Vägvisare till Stockholm, En kulturguide, 2009, Lind & Co, sidan 361-362. .

Gården är känd under medeltiden. Riksföreståndaren Sten Sture den äldre föreslog år 1497 ärkebiskop Jakob Ulvsson i ett brev från Stockholm, att han ville möte ärkebiskopen "widh Alesthen oppo en holma". I svar från ärkebiskopen föreslog denne istället ett möte på en holme på i Stäketsundet. Det finns idag inga spår av den forntida eller medeltida bebyggelsen. Gustav Vasa behövde på äldre dagar övernattningsställen vid sina resor med båt i Mälaren. Kungen köpte Ålstens gård 1544 från borgaren i Stockholm Carl Andersson. Denne friköpte gården från dåvarande ägaren Danvikens hospital. Gustav Vasa lät bygga en kungsgård nära krönet av klippan. Ålstens gård var Gustav Vasas "arv och eget". Huset fick en mäktig stengrund. Det sägs vara samma grund, som nuvarande hus med adress Brantstigen 12 vilar på. Ytterväggarna är 1,5 m tjocka. De är byggda med stora stenar.

Gården köptes 1624 av riksmarskalken Åke Axelsson Natt och Dag. Han gjorde Ålsten till säteri. Senare blev den arrendegård under Åkeshovs slott. Under 1700-talet ägdes gården av generallöjtnant, greve Erik Gustav Stenbock och därefter av släkten Stierncrona, justitiekansler, friherre Gabriel Stierncrona och hans arvingar, till mitten av 1800-talet. Gården köptes 1872 av inspektor Lars Wedholm. Dennes arvingar sålde den 1893 till Pehr Bergstedt, ingenjör och ägare av Lars Monténs ljusfabrik i Alvik. Stockholms stad övdertog Ålsten år 1905. Huvudbyggnaden restaurerades 1936. I husförhörsprotokoll från 1876-1880 nämns ett tegelbruk på Ålstens ägor.

Mer detaljerad historia Gustav Vasa köpte Ålstens gård miniatyr|Gustav Vasa. Gården, som har medeltida anor hette ursprungligen Asunda. Första gången namnet förekommer är i en köpehandling från 1339. Ålstens gård finns omnämnt i 1568 års jordebok som kronohemman. Gustav Vasa lät bygga sig kungsgården Ålsten, som han tyckte låg på lagom avstånd från huvudstaden för att tjäna som övernattningsställe. Han ägde gården från 1544. Vid sina resor med båt på Mälaren behövde Gustav Vasa övernattningsställen på äldre dagar. Som ovan nämnts skrev Gustav Vasa att han ville behålla Ålstens gård så att "vij kunne haffve ther etth natläger när thet behoff giörs och vij ther framdrage".Christian Reimers och Gerd Reimers, Hus och människor i Bromma från Alvik till Nockeby, 1994, AB Vinghästen, Vinghästvägen 11, 163 40, Bromma, . Ålstens gård blev senare arrendegård under Åkeshov, vars ägare Åke Axelsson Natt och Dag gjorde den till säteri.Ulf Sörenson, Vägvisare till Stockholm, en kulturguide, Lind & Co, 2009. . Sidan 362. 1853 friköptes gården och såldes till arrendatorn. Cirka 40 år senare ombyggdes gården med den stora glasverandan med två våningar.

1544 köpte Gustav Vasa Ålstens gård från borgaren i Stockholm, Carl Andersson, och lät bygga en kungsgård nära krönet av Ålstensklippan. Carl Andersson friköpte gården från dåvarande ägaren, Danvikens hospital. Ålstens gård var Gustav Vasas "arv och eget". Huset fick en mäktig stengrund. Stengrunden finns kvar i det nu bevarade huset på Brantstigen 12. Det sägs vara samma grund, som nuvarande hus vilar på. Ytterväggarna är 1,5 meter tjocka. De är byggda med stora stenar.

Egendomarna Ålsten och Linta ägdes av Gustav Vasa I en skattelängd från år 1557 kan man läsa, att konung Gustav Vasa ägde Åsunda gård, det vill säga nuvarande Ålstens gård, och från 1569 även Linta by vid nuvarande Bromma flygfält. Egendomarna Ålsten och Linta by sammanfördes med Torvesund på Lovön till Torvesunds slottslän. Kungsgården med namnet Torvesund var anlagd av Gustav Vasa.“Redan i hedendomen skall här warit en Kungsgård, kallad Thorsund, och orten utmärktes fordom med namnet Glya eller Glin.” (Stockholms Stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828) Den omdöptes mot slutet av 1500-talet till Drottningholm. Under 1550-talet köpte och bytte Gustav Vasa till sig alla gårdar på Lovön, utom prästgården. Med vissa mindre förändringar lär Ålstens ägogräns ha varit densamma från Gustav Vasas tid till början av 1900-talet.Barbro Johansson, Ålsten - en gård med anor, Brommaboken 1992, Bromma Hembygdsförenings Årsskrift, sidan 13.

Så sent som 1531 ägde kronan endast en gård i Norrby. Från 1566, under Erik XIV:s regeringstid, redovisades samtliga byar som kungens arv och privata egendom. Byarna löd då under kungsladugården Torvesund (även Thoresund) som blev säte för en fogde. Drottningholms kungsgårds första slottsbygge påbörjades av Johan III år 1579 och han kallade slottet "Drottningholm" efter drottning Katarina Jagellonica. Gårdens mark omfattade nästan hela Lovö socken på Lovön, dagens Ekerö kommun.

De bönder, som arbetade på dessa kronogårdar, kallades för kronobönder. Kronoarrende är en upplåtelseform för en gård som brukades av bönder med egen avel (djurhållning) mot ersättning (arrende) till kronan. Arrendatorn av en kronogård hade ett bättre besittningsskydd än arrendatorn av frälsegårdar (som ägdes av adeln) under 1600-talet. Gustav Vasa införde ett förbud för adliga kvinnor att gifta sig ofrälse. En bonde, som själv ägde sin jord, kallades däremot för skattebonde. Han fick betala skatt till kronan.Bengt Lindberg, Brommabygden, 1957. Sidorna 52-53.

Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda och Linta. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma.

Nockeby, som låg norr om det dåvarande samhället, förvärvades av Åke Axelsson Natt och Dag, som han gav namnet Åkeshof. Han inköpte även Ålsten och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda och omfattade nästan hela västra Bromma.

Ålstens marker i Bromma på 1500-talet Namnet Asunda tycks försvinna och ersättas av namnet Ålsten omkring år 1500. Under några år vid 1500-talets mitt var det en kungsgård i Bromma. Det var Gustav Vasa som gjorde Ålstens gård till sin med beteckningen "arv och eget". I samband med reformationen hade gården överförts från Sankta Klara kloster till Danvikens hospital. Danvikens hospital blev därigenom den största markägaren i Bromma. Danvikens hospital hade tillkommit på initiativ av Gustav Vasa under 1500-talet.Danvikens hospital. Den ännu bevarade sjukhusbyggnaden byggdes på 1700-talet, och var ritad av arkitekten Göran Josuæ Adelcrantz (1668-1739). Den 21 februari 1551 skrev han ett brev från Västerås där han beordrade Stockholms borgare att flytta det befintliga hospitalet, Stockholms hospital eller Helgeandshuset på Helgeandsholmen. Borgarna i Stockholm var inte oväntat ovilliga att flytta hospitalet till Danviken. Det dröjde (troligen) till 1558 innan flytten till Danviken skedde.

Reformationen och kyrkans jord i Bromma När reformationen kom störtades den katolska kyrkan med alla sina kloster av Gustav Vasa. Då fick den svenska staten hand om kyrkans jord i Bromma. Danvikens hospital, som var ett sjukhus i Stockholm, fick största delen av klostrens jord i Bromma och blev därmed socknens största jordägare. Reformationsriksdagen hölls i Västerås 1527. Klostret revs vid Gustav Vasas reduktion 1527 och stenarna användes till att förstärka stadens försvarsmurar, Stockholms stadsmurar, däribland förmodligen Birger jarls torn. Danvikens hospital tillkom på initiativ av Gustav Vasa. Den 21 februari 1551 skrev han ett brev från Västerås där han beordrade Stockholms borgare att flytta det befintliga hospitalet, Stockholms hospital eller Helgeandshuset på Helgeandsholmen.Näsström, s. 38

En annan gård i Bromma, som mot slutet av 1500-talet togs av kronan, var Ulvsunda. Då ägdes Ulvsunda av ätten Bååt. Därpå skänktes den till Johan Ekeblad (1629-1696), som år 1634 ägde Ulvsunda.Populär historia, Rapport från 1600-talet.Om man inte läst Johan Ekeblad så är man ingen 1600-taleshistoriker, säger historikern Peter Englund.Johan Ekeblad, Introduktion, Litteraturbanken.