miniatyr|stående=1.5|Stockholms stadsbibliotek, uppfört 1920-28, anses allmänt vara en av de främsta representanterna för svensk modern arkitektur. Det ritades av Gunnar Asplund. Stilen är en övergång mellan nordisk klassicism och funktionalism. Svensk arkitektur beskriver arkitekturen i Sverige som kulturellt fenomen. Influenserna för den svenska arkitekturen har på olika sätt hämtats utifrån. Under 1600- och 1700-talen kom influenserna med tillresta utländska arkitekter. Senare har svenska arkitekter hämtat sin inspiration från Europa och under 1900-talet även från USA. Utländska trender har historiskt sett därför alltid kommit senare till Sverige och har där anpassats till svensk smak och tradition. Så blev nyklassicism till svenskt gustaviansk stil, empir försvenskades till Karl Johansstil, 1920-talsklassicism med art déco blev i Sverige till den egna stilriktningen nordisk klassicism, även kallat Swedish grace, medan funktionalismen som också kallades International style fick namnet funkis på svenska.

Förhistorien Byggnader och monument har skapats i Sverige i sedan stenåldern. Av så gamla byggnadsverk finns dock ytterst få kvar, de vanliga husen och hyddorna byggdes i trä och har inte överlevt till vår tid. Ett återfunnet byggnadsverk från bronsåldern med särpräglad formgivning är Kiviksgraven. Ju längre man rör sig framåt i historien, desto mer går att säga om arkitekturen. Från den sena järnåldern – vendeltid och vikingatid – vet man mer om hur husen såg ut. Under denna tid präglades många byggnader av nordisk djurornamentik.

Medeltiden miniatyr|150px|Husaby kyrka. Den svenska medeltiden beräknas ha pågått från omkring år 1000 till 1520-talet, det vill säga från Erik Segersälls regeringstid till Gustav Vasas maktövertagande. I början uppfördes alla byggnader i städerna och på landet av trä. På 1000-talet började man bygga kyrkor och kloster i romansk stil av grovt bearbetade stenar. Exempel på dessa finns eller fanns i Lund, Husaby, Sigtuna och Alvastra. På landet användes kyrkorna även som försvarsanläggningar.

I och med gotiken ökade tegelanvändningen för byggnader i Sverige. Till exempel byggdes domkyrkorna i Uppsala, Västerås och Strängnäs i tegel, medan domkyrkorna i Skara och Linköping uppfördes i kalksten.

Av de omkring 4 000 kyrkobyggnader som idag finns i Sverige byggdes cirka 1 500 under medeltiden. Det finns hundratals profana byggnader kvar från denna tid vilket är det största antalet i Norden. De flesta medeltida träbyggnader finns i Dalarna och är enkla byggnader. De flesta profana stenbyggnader från medeltiden finns i Visby. Då Stockholm byggdes om under stormaktstiden är det svårt att veta hur många hus som har medeltida grund och murverk.

Det finns även ett fåtal hus i Vadstena, Lund och Ystad, samt ett antal ruiner, som finns bevarade av de byggnader som byggdes före Gustav Vasas tid. Det största byggnadsverket är ringmuren i Visby som är en av de bäst bevarande ringmurarna i Europa. Även gatunätet i några städer utformades under medeltiden.

Renässansen miniatyr|vänster|150px|Kalmar slott. I och med Gustav Vasas maktövertagande och den lutherska reformationens inledande förändrades förhållandena drastiskt. Man slutade nästan helt upp med att uppföra kyrkor och byggnader för aristokratin. Vid denna tidpunkt började man dock uppföra de magnifika vasaslotten; de uppfördes vid strategiska positioner för att kontrollera landet och fungera som övernattningsställen för det kungliga hovet när det var på resa. Gripsholms slott, Kalmar slott och Vadstena slott är imponerande med sina massiva slottsväggar och sin blandning av medeltida element med renässansarkitektur.

Barocken (ca 1600–1715)

miniatyr|Mariedals slott. miniatyr|Stockholms slott. Efter att Sverige blivit en stormakt på 1600-talet påbörjade aristokratin nya byggprojekt. Vid samma tidpunkt kom begreppet arkitekt att inrättas i Sverige och yrket utvecklades; dess rykte stärktes av Simon de la Vallées, sonen Jean de la Vallées och Nicodemus Tessin den äldres verk. Flera stadspalats och lantställen byggdes efter västerländsk och kanske främst fransk modell. Därtill återupptogs byggandet av kyrkor. Katarina kyrka i Stockholm kom att stå som modell för flera byggnader och kyrkor i kungariket.

Nicodemus Tessin den yngres verk förde den arkitektoniska rörelsen framåt till högbarocken i Sverige. Bland byggnaderna från denna period kan nämnas Stockholms slott och Kalmar domkyrka.

Många städer grundlades även på 1600-talet. Deras gatunät följde det från kontinenten på 1620-talet införda rutnätsmönstret med centrala torgplatser. Undantaget var det danska Skåne och staden Göteborg som planerades enligt holländsk modell 1619 som även inkluderade kanaler. Man kan ännu idag se planstrukturen trots att de ursprungliga timmerhusen nu har försvunnit.

Erövringen av de danska landskapen mellan 1645 och 1658 betydde för Sveriges del en omfattande nybyggnadsverksamhet i de nyannekterade landskapen. Framförallt gällde detta Blekinge där man på kunglig order lät uppföra Karlskrona och Karlshamn. Städerna uppfördes delvis för att marinen kom att få sin viktigaste bas i Karlskrona då staden hade ett skyddat läge och gynnsam hamn och dels för att de äldre danska medeltida städerna som Kristianopel, Ronneby och Elleholm skulle utkonkurreras av de nya svenska städerna. Stadsplaneringen kom här att följa ett klassiskt rutnätsideal utan hänsyn till den oftast kuperade terrängen, med ett par paradgator och stora torg där viktigare offentliga byggnader placerades. Karlskrona kom mycket snabbt att växa till att bli en av Sveriges största städer fram tills stormaktstiden tog slut, och Örlogsstaden Karlskrona är sedan 1998 upptagen på Unescos lista över världskulturarv som ett unikt exempel på en välbevarad befäst marinbas och handelsplats från denna tid. Det byggnadsminnesmärkta Rådhuset i Narva uppfördes i det Svenska Estland 1665–1671.

Klassicism miniatyr|vänster|150px|Övedsklosters slott. miniatyr|Konstakademin i Stockholm ritades av Fredrik Blom.

Gustaviansk stil (ca 1772 – 1810)

Under 1700-talets andra hälft, speciellt efter Gustav III:s kupp, tog arkitekturstilen en ny vändning genom att den antog klassiska förebilder. 1773 grundades Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola, kort därefter grundades även en myndighet för övervakning av byggbranschen. Båda höjde arkitekturens kvalitet, men på kostnad av de lokala byggtraditionerna. Verk som vittnar om de nya klassicistiska idealen inom arkitekturen är bland annat palatsteatern i Gripsholm, Botanicum i Uppsala och högskolan i Härnösand.

Efter Napoleonkrigen och förlusten av Finland koncentrerades den nationella byggaktiviteten på den militära sektorn. Karlsborgs fästning och Göta kanal, som sysselsatte 60 000 under en 23-årsperiod, var de största svenska byggprojekten genom tiderna. En ledande arkitekt under 1800-talets första hälft var Fredrik Blom. Han konstruerade bland annat en serie flyttbara hus, den klassiskt utformade Skeppsholmskyrkan i Stockholm och som kunglig hovarkitekt även Rosendals slott.

Nystilarna miniatyr|Nationalmuseum. miniatyr|Universitetsbyggnaden till Lunds universitet. Mot mitten av 1800-talet blev empiren omodern och man längtade från de stramt återhållna formerna till en mer dekorerad, exotiskt och historieromantiskt inspirerad arkitektur. Redan i 1700-talets England återupptog man historiska motiv i form av nygotiken. Gotiken hade egentligen aldrig dött ut i England, men nu spreds en mer romantiserad version. Under 1800-talet följdes nygotiken parallellt av nästan samtliga historiska stilar, där nyrokoko, nyrenässans och nybarock kan nämnas som de mest förekommande i Sverige.

Nygotiken blev en stil förbehållen kyrkoarkitekturen medan nyrenässansen satte sin prägel på städerna i form av fasader i puts och stuck inspirerade av italiensk, tysk, fransk eller holländsk renässans. Även ett slags nybarock eller "Grand Hotelstil" brukar ofta felaktigt benämnas nyrenässans men är i själva verket hämtad från Napoleon III:s Frankrike där en starkt barockpåverkad arkitektur var mycket populär, jämför Opera Garnier i så kallad Beaux Arts-arkitektur.

Kring 1880-talets mitt uppstod diskussioner kring användandet av det man kallade "äkta material", där kritikerna ansåg att synligt tegel och natursten var brukligt i husfasaderna (exempelvis Isak Gustaf Clasons stora genombrott med Bünsowska huset på Strandvägen i Stockholm). Debatten kring de äkta materialen fick en tydlig påverkan i hela landet, men användandet av gipsornamentik och puts fortsatte ända in på 1900-talets början.

Arkitekten Carl Georg Brunius introducerade gotiskt och romanskt influerad arkitektur redan under empiretiden i sina ombyggnader av kyrkor. Johan Fredrik Åbom var en annan mycket tidig historieromantiker som bland mycket annat ritat Berns Salonger i Stockholm, ett stort antal bostadshus och Södra Teatern. De två mest betydande nystilsarkitekterna i Sverige var dock utan tvekan Fredrik Wilhelm Scholander och Helgo Zettervall. Som arkitekturprofessor utbildade Scholander en hel generation nystilsarkitekter, däribland Zettervall, och bland hans verk finns Synagogan i Stockholm och den uppmärksammade restaureringen av Kalmar slott. Warodellska huset, färdigt 1854 på Drottninggatan i Stockholm, är ett mycket tidigt exempel på italiensk nyrenässans.

Helgo Zettervalls idag mest kända arbeten är de stora domkyrkorestaureringarna i Lund och Uppsala, varav den senare felaktigt använts som ett bevis på 1800-talet som en stilförvirrad och ful epok med liten förståelse för autentiskt historiska värden. Andra betydande byggnader av Zettervall är Bolinderska palatset i Stockholm, Zettervallska villan, Lunds universitet och grundskisserna till Riksdagshuset som förfärdigades av Aron Johansson. På landsbygden hade Charles Emil Löfvenskiöld och Adolf Wilhelm Edelsvärds mönsterförlagor till hus dekorerade med snickarglädje stor betydelse och även dessa hölls i olika historiska stilar, varav ett slags schweizerstil var den mest utbredda. Nystilarnas epok avslutades med arkitekter som Isak Gustaf Clason och Fredrik Lilljekvist som efter att från början varit historieromantiker gradvis övergick till att rita i mer nationalromantiskt eller jugendinspirerade formspråk.

Jugend

Vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet uppkom en ny generation svenska arkitekter. De introducerade den stil som i Europa kallas för Art Nouveau men som i Sverige kallas jugend. De tog avstånd från historism och klassicism och hämtade sin inspiration från naturens organiska mjukhet. Ett typiskt exempel är Kungsholmens Gymnasium i Stockholm. Valvbågar, dörrar och fönster fick nu en friare form. Fasaderna täcktes med en slät pastellfärgad puts och dekorerades, om än sparsamt, med ornament i samma kulör som övriga byggnaden. Taken var sadeltak.

Nationalromantik

miniatyr|Kiruna kyrka. Vid letandet efter en nationell arkitektur uppkom nationalromantiken med byggnader i trä och tegel. Flera byggnader under denna tid ritades av Carl Westman, som till exempel Röhsska museet i Göteborg och Stockholms rådhus. Sveriges främsta exempel på nationalromantikens arkitektur är Stockholms stadshus av Ragnar Östberg som uppfördes mellan 1911 och 1923.

Ett särskilt uppdrag hade Gustaf Wickman som skapade en hel ny stad – Kiruna. Efter att man hittade stora mängder järnmalm i området byggdes en järnvägslinje och med Wickman som huvudarkitekt blev staden efter tre år klar. Wickmans främsta projekt var kyrkan, en blandning av amerikansk trädarkitektur, norsk stavkyrka och samisk kåta.

Nordisk klassicism

miniatyr|Listers härads tingshus, Sölvesborg.