Craic ('KRAK'), eller crack, är huvudsakligen på Irland ett vardagligt begrepp som används för nyheter, skvaller, underhållning och talspråk.Corrigan, Karen P. (2010). Irish English: Northern Ireland. Edinburgh University Press. s. 79. Ofta används termen tillsammans med den bestämda artikeln the: the craic. Ordets historik är ovanlig: ursprungligen lånades engelskans crack till iriskan som craic under 1900-talets mitt, varpå den iriska stavningen spred sig tillbaka till engelskan. Ordet är av stort kulturellt värde och betydelse med båda stavningarna på Irland.

Ordet har blivit en del av irländsk kultur. I en återblick av den moderna irländska informationsekonomin konstaterar professor i informationsvetenskap Eileen M. Trauth att ordet är en väsentlig del av den sällskapskultur som särskiljde den irländska arbetsplatsen från andra länders.Trauth, s. 147. Hon fann att till och med då Irland övergick från jordbruksbaserad ekonomi kvarstod den traditionella betydelsen av atmosfären och konversationskonsten - "craic", samt att det sociala livet är en väsentlig del av arbetarnas bedömning av sin livskvalitet.Trauth, ss. 149–150.

Historik

Från början kommer ordet från medelengelskans crak i betydelsen "högljudd konversation, skrytsamt prat".Dolan, T. P. (2006). A Dictionary of Hiberno-English. Gill & MacMillan. s. 64. I norra England och i Skottland kunde ordet betyda "konversation" eller "nyhet",Oxford English Dictionary "crack (noun)" sense I.5.a och därmed användas i uttryck såsom "What's the crack?" (ungefär "hur mår du?" eller "har du några nyheter?") Det är från de nordengelska och lågskotska dialekterna som ordet i kontexten "nyheter" och "skvaller" kommer."Crack, Craic" from Hiberno-English dictionary "Crak" from the Dictionary of the Scots Language En bok om de nordengelska dialekterna från 1825 jämför ordet med "småprat, konversation, nyhet".Brockett, John Trotter (1825). A Glossary of North Country Words, In Use. From An Original Manuscript, With Additions. E. Charnley. s. 47 I den skotska sången "The Wark o The Weavers" från 1800-talets början, publicerad av David Shaw som dog 1856, inleds med raden "We're a' met thegither here tae sit and crack, Wi oor glasses in oor hands…" I folksånger från Cumberland 1865 omnämns bybor "som uppskattar deras 'crack'" (trivs med samtalet, ungefär).Gilpin, Sidney (1865). [http://www.archive.org/details/songsballadsofcu00gilp The Songs and Ballads of Cumberland : To Which Are Added The Best Poems In the Dialect; With Biographical Sketches, Notes, & Glossary] G. Coward. s. 185. I en glosbok från Lancashire från 1869 listas ordet i betydelsen 'chat, småprat'.Morris, James P. (1869) A Glossary of the Words and Phrases of Furness (North Lancashire). J. Russell Smith. s. 22 Så gör även en bok om Edinburghs lokala kultur från samma år.Chambers, Robert (1869). Traditions of Edinburgh by Robert Chambers. W & R. Chambers. s. 171 Ordböcker som innehåller Yorkshires (1878), Cheshires (1886) och Northumberlands (1892) dialekter likställer "crack" med bland annat "konversation", "skvaller" och "prat".Castillo, John (1878). Poems in the North Yorkshire Dialect. s. 64<ref>Holland, Robert (1886). [http://www.archive.org/details/glossaryofwordsu16holluoft A Glossary of Words Used In the County of Chester]. Trübner. s. 84</ref>Haldane, Harry (1892). Northumberland Words. K. Paul, Trench, Trübner & Co. s. 192. Till den irländska engelskan kom ordet från lågskotskan via Ulster någon gång under 1900-talets mitt, innan det upptogs i iriskan.

Tidiga citat innehållande ordet i Irish Independent härrör från lantliga Ulster: 1950 kunde man läsa att "There was much good 'crack'... in the edition of Country Magazine which covered Northern Ireland" (det fanns många bra 'nyheter' … i utgåvan av "Country Magazine" som täckte Nordirland"); 1955 kunde man läsa att "The Duke had been sitting on top of Kelly's gate watching the crack" ("Hertigen hade suttit uppå Kellys grind och sett på nyheterna"). Ordet var vid denna tid på Irland främst använt i dialekter i Ulster. 1964 konstaterade lingvisten John Braidwood att ordet "kanske är ett av de mest dialektala orden i Ulsterdialekterna … Faktum är att ordet är av engelskt och lågskotskt ursprung."Braidwood, John, “Ulster and Elizabethan English” in Ulster Dialects: An Introductory Symposium (1964) Ulster Folk Museum, s. 99: "perhaps one of the most seemingly native Ulster words is crack ... In fact the word is of English and Scots origin". Det återkommer ofta i verk från Ulsterförfattare från 1900-talet såsom Jennifer Johnston och Brian Friel.Jennifer Johnston: Shadows on Our SkinBrian Friel: Translations

Såsom med många andra ord genom århundradena lånades "crack" till iriskan med irisk ortografi, därmed "craic". I iriskan har det använts åtminstone sedan 1968.Se exempelvis: Det blev populärt genom catch phrasen "Beidh ceol, caint agus craic againn" ("vi kommer ha musik, småprat och skvaller") från Seán Bán Breathnachs iriskspråkiga talkshow SBB ina Shuí som sändes på RTÉ från 1976 till 1982. Den iriska stavningen lånades snart tillbaka till engelskan, och förekommer i publikationer från 1970- och 80-talen. Craic har också använts i skotsk gaeliska sedan åtminstone tidigt 1990-tal, även om det inte är känt huruvida det lånades direkt från iriskan eller engelskan.

Till en början var formen "craic" ovanlig utanför iriskan, även i en irisk kontext. Barney Rushs sång "The Crack Was Ninety in the Isle of Man" från 1960-talet använder inte den iriska stavningen, inte heller i Christy Moores version från 1978. The Dubliners version från 2006 använder dock den iriska stavningen. Titeln på Four to the Bars konsertalbum Craic on the Road från 1994 använder den iriska stavningen för att driva med engelskan,Four to the Bar: Craic on the Road och det gör även den irländska komikern Dara Ó Briain i sin show Craic Dealer från 2012.

Idag (2014) ses ordet som en specifik och i huvudsak irisk form av humor. Användandet av den gaeliska stavningen har förstärkt känslan av att det är ett självständigt ord (homofon) snarare än en avskild variant av det ursprungliga ordet (polysemi). Frank McNally på The Irish Times har konstaterat att "de flesta irländare har ingen aning om att det är utländskt".

Referenser

Noter

Tryckta källor The New Comprehensive Dictionary of The English Language (c. 1920). Newnes (London) and Chambers (Edinburgh). Dinneen, Patrick S. (1927) Focloir Gaedhilge agus Bearla''. Dublin: Irish Texts Society.

Kategori:Ord och fraser på engelska Kategori:Slanguttryck Kategori:Kultur i Irland