Göll (fornvästnordiska Gǫll) är en valkyria i nordisk mytologi. Hon är ett kollektivt väsen. Eftersom ingenting berättas om henne kan hon inte räknas som en mytologisk person. Hennes namn nämns i Grímnismál 36 i Poetiska Eddan, där hon sägs vara en av flera valkyrior som i Valhall bär fram öl åt enhärjarna: Hrist och Mist bäre hornet till mig, Skeggjald och Skögul; Hild och Trud, Hlökk och Härfjätter, Göll och Geirönul, Randgrid och Rådgrid och Reginleif, de skänka enhärjarna öl.Översättning: Björn Collinder, Den poetiska Eddan, Forum 1957, sid 64.Hrist ok Mist vilk at mér horn beri, Skęggjǫld ok Skǫgul, Hildr ok Þrúðr, Hlǫkk ok Hęrfjǫtur, Gǫll ok Gęirǫnul Randgríðr ok Ráðgríðr ok Ręginlęif, þær bera Ęinhęrjum ǫl.Finnur Jónssons normalisering i De gamle eddadigte, København 1932, sid 70. (Här som strof 37.) Samma strof citeras också av Snorre Sturlasson i Gylfaginning, kapitel 36.Finnur Jónsson, Edda Snorra Sturlusonar, Reykjavík 1907. Gylfaginning kapitel 36. Dessutom nämns ‘Göll’ i ett par tulor; dels i en strof med valkyrienamn,Finnur Jónsson, Den norsk-islandske skjaldedigtning, B, København 1908. Heiti valkyrja, strof 1. dels i en strof med synonymer för ‘slag’ och ‘drabbning’ (orrusta), vilken innehåller flera rena valkyrienamn.Finnur Jónsson, Den norsk-islandske skjaldedigtning, B, København 1908. Orrostu heiti, strof 1. Dessa namn har alltså kunnat uppfattas som poetiska synonymer för ‘fältslag’.
Namnet Ordet gǫll betyder ‘klang’, ‘larm’,Finnur Jónsson och Sveinbjörn Egilsson, Lexicon Poeticum. Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog, København 1931. Uppslagsord: gǫllBjörn Collinder översätter valkyrienamnet Göll till ‘klang’ i namnlistan i Den poetiska Eddan, Forum 1957, sid 251. och syftar på slagfältets oväsen då svärd, sköldar och spjut slår mot varandra. Íslensk orðsifjabók ger översättningen hávaði, gnýr (d.v.s. ‘larm, buller, brak och dån’).Ásgeir Blöndal Magnússon, Íslensk orðsifjabók, Reykjavík 1989. Uppslagsord: göll, gǫll. (Längst ner på sidan.) Både Sighvat Þórðarson, Einarr Skúlason och Þórkell Gíslason använde göll som heite i kenningar, men eftersom ordet som appellativ betyder ‘väpnad sammanstötning’ kan det vara svårt att avgöra om det var valkyrienamnet som skalderna avsåg.
Gǫll kan också vara en variant av gjǫll och då översättas ‘skri’ eller ‘skrik’,Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages, gǫllÁsgeir Blöndal Magnússon, Íslensk orðsifjabók, Reykjavík 1989. Uppslagsord: 1 gjöll vilket är den betydelse som ligger bakom namnet Þrymgǫll; den gällt skrikande rostgrind som nämns i Fjölsvinnsmál 10.Finnur Jónsson, De gamle eddadigte, København 1932. Fjǫlsvinnsmǫ́l 10, sid 175.Nämns även i Tredje grammatiska avhandlingen, strof 35.
Det finns tre maskulina motsvarigheter till valkyrienamnet Gǫll, nämligen Gǫllnir, Gǫllorr och Gǫllungr. Alla dessa är namn på Oden, valkyriornas herre.Hjalmar Falk, Odensheite, Kristiania 1924. Uppslagsord: Gǫllnir, Gǫllorr, Gǫllungr. Se även Avsnitt 7, “Odensheite og valkyrjenavn”.
Kommentarer
Källor
Kategori:Valkyrior