Rikspolisstyrelsen (RPS) var en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet från 1 juli 1964Prop. 1964:100 s. 8. till 31 december 2014Prop. 2013/14:110 s. 392-393.. Nästan allt av verksamheten som fanns i RPS ingår från 2015 i Polismyndigheten.
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. Till RPS hörde Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS var chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelade också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.
Organisationer under RPS miniatyr|Polishuset i Stockholm var med ingång från Polhemsgatan var Rikspolisstyrelsens säte från 1972. Rikspolisstyrelsen var central förvaltnings- och tillsynsmyndighet för polisväsendet. Ytterst ansvarig för verksamheten var rikspolischefen som utsågs av regeringen. Denne var även ordförande i myndighetens styrelse. RPS huvuduppgifter var att utöva tillsyn över Polisen och verka för planmässighet, samordning och rationalisering. RPS kunde också, på regeringens uppdrag, leda polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet.
RPS ansvarade även för teknik- och metodutveckling, samordning för gränskontroll, internationellt polissamarbete (bland annat Interpol och Europol), centrala polisregister och planering vid särskilda händelser.
Nationella verksamheter Polishögskolan Polismuseet Rikskriminalpolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen
Lokala polismyndigheter
Efter förstatligandet av polisväsendet och bildandet av Rikspolisstyrelsen 1964 indelades Sverige i polisdistrikt, där varje polisdistrikt utgjorde en lokal polismyndighet och länsstyrelsen var högsta polismyndighet i varje län.
Mellan 1973 och 1993 reglerades indelningen av polisdistrikten och den lokala polisorganisationen i Kungörelse (1973:875) om rikets indelning i polisdistrikt. Regeringen upphävde kungörelsen och utfärdade istället Förordning (1993:967) om förfarandet vid förändring av indelningen i polisdistrikt inom ett län som delegerade till respektive länsstyrelse, i samråd med Rikspolisstyrelsen, att fastställa antalet polisdistrikt och därmed antalet polismyndigheter inom sitt län.
Under 1990-talet omvandlades polisdistrikten i samtliga län till ett polisdistrikt för varje län med en länspolismyndighet under ledning av en länspolismästare, en reform som var fullt genomförd 1 juni 1998. Länsstyrelsernas tillsynsroll över den lokala polisorganisationen upphörde genom ändringar i polislagen 1998, som trädde i kraft 1 januari 1999.
Länspolismyndigheterna leddes av respektive länspolismästare och var operativt självständiga från Rikspolisstyrelsen, men Rikspolisstyrelsen fördelade de statligt anslagna medlen för polisväsendet mellan de olika länspolismyndigheterna.
Länspolismyndigheterna från halvårsskiftet 1998 till utgången av 2014 var följande:
Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Gotland Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten Värmland Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten Västra Götaland Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län
Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd, förkortat PVS, var en avdelning vid RPS med ansvar att stödja polisens kärnverksamhet på olika sätt. PVS i sig var indelat i ett antal olika enheter med egna specifika ansvarsområden såsom IT-drift, utveckling och förvaltning, kommunikationstjänster, ärendehantering och administrativa frågor inom ekonomi och personal.
Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling (RPSFS) innefattade föreskrifter som Rikspolisstyrelsen utfärdat. Dessa numreras med FAP- eller RPSFS-nummer. FAP står för föreskrifter och anvisningar för polisväsendet.SOU 1973:23 Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser, s. 205-206. RPSFS-numren är kronologiska och FAP-numren är tematiska. RPSFS gavs ut från 1977 till 2014. Vissa av dessa föreskrifter är kopplade till specifika lagar.
Teman enligt FAP Lagstiftning, andra samhällsorgans verksamhet, allmänna samhällsfrågor och internationellt samarbete. Polisens verksamhet: organisation och allmän administration. Övervakning och skydd Trafikövervakning och trafiksäkerhet Brottsutredning, spaning och brottsförebyggande verksamhet Polismyndighetsverksamhet: tillståndsgivning, intyg med mera Polismyndighetsverksamhet: administrativa utredningar, beslut och åtgärder Personalfrågor Avtal, avlöning, pension, arbetstid och särskilda ersättningar Medels- och materielförvaltning
Se även Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten Polisens grader i Sverige Rikspolisstyrelsens spärrlista
Referenser
Externa länkar Officiell webbplats
Kategori:Ej längre existerande svenska polismyndigheter Kategori:Svenska statliga myndigheter bildade 1964 Kategori:Svenska statliga myndigheter upplösta 2014