Deep Space 1 var en rymdfarkost som utvecklades av NASA som en del av New Millennium-programmet, och som skickades upp 24 oktober 1998 med en Delta II-raket. Dess uppgift var att testa och utvärdera tolv avancerade rymdtekniker som har möjligheten att minska risken och kostnaden för framtida rymdfarkoster. Bland teknikerna som utvärderades fanns: en jonmotor Autonav, ett självständigt navigeringssystem som minskar behovet av markkontroll Remote Agent, ett intelligent självdiagnos- och självreparationssystem SDST (Small Deep Space Transponder), ett miniatyriserat radiosystem MICAS (Miniature Integrated Camera and Spectrometer), en mindre, lättviktigare kombination av kamera och spektrometer PEPE (Plasma Experiment for Planetary Exploration), ytterligare kombination av instrument som annars hade varit tyngre och större SCARLET (Solar Concentrator Array of Refractive Linear Element Technologies), en lättviktigare solcell med högre effekt Beacon Monitor-experimentet, där farkosten sänder endast en enkel tonsignal under färden för att ange sitt tillstånd, för att minska övervakningskostnaden
Deep Space 1 lyckades utföra alla sina huvuduppdrag och lyckades även med några sekundära uppdrag: förbiflygningar av asteroiden 9969 Braille och kometen 19P/Borrelly, med återsända värdefulla vetenskapliga data och bilder som resultat. Deep Space 1-uppdraget avslutades 18 december 2001.
Källor Fotnoter
Kategori:New Millennium-programmet Kategori:Rymdsonder Kategori:1998 i USA Kategori:Rymdfartsåret 1998