thumb|stående=1.5|Brommaplan från luften 2010. Vy österut med Lillsjön i bakgrunden till vänster. Bromma (uttalas bråmm-a;Runeberg.org: Svenska ortnamn med uttalsuppgifter sida 6 även kallat Brommalandet) är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun som utmärks bland annat av sin trädgårdsstad, läget nära Stockholms innerstad och närheten till Mälaren samt flera naturreservat.
Bromma var en socken i Uppland, Bromma socken som inkorporerades i Stockholms stad 1916. I Stockholms stad återfanns sedan området som Bromma församling men däri även Essingeöarna ingick till 1955. Sedan 1999 motsvarar Bromma ungefär de stadsdelar som ingår i Bromma stadsdelsområde (där dock Blackeberg före 1951 inte tillhörde församlingen/socknen).
Stockholms geografiska mittpunkt ligger i Bromma på Bergsringen i Traneberg vid en rondell uppe på platån. Det är en officiell skylt och en bänk som uppmärksammades och gjordes officiell efter författaren Hans Harléns uträkning, som baserades på stadens yttersta punkters koordinater.Udda utflykter, Stockholms geografiska mittpunkt.Källan är en kombination av Hans Harléns uträkning och lokala initiativ för att markera platsen, vilket bland annat rapporterats av Sveriges Radio och SVT Nyheter. Platsens markering som gjordes möjlig genom initiativ från lokala invånare och stadsguiden Per Haukaas. Författarens beräkningar och lokalmedia som Mitti, Sveriges Radio och SVT Nyheter har rapporterat om detta.
Bromma gränsar till Kungsholmen i öster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i väster och Spånga, Sundbyberg och Solna i norr.
Etymologi thumb|Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta över Bromma socken från 1829.
Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by på vars mark Bromma kyrka byggdes under senare delen av 1100-talet.
Ortnamnet Bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder ’knopp’, ’växtskott’, ’agnar’, ’något utstickande’ eller ’framskjutande’. Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot en forntida vik. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken.
Historia thumb|Bromma kyrka byggdes under 1100-talets andra hälft. Det är en rundkyrka, som räknas som en av Stockholms äldsta byggnader.
Tidig historia Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat bland annat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard De Geer.
När Stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100–150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma (nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken) upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden. Brommas högsta punkt är Nockebytoppen, som ligger på 51 meter över havet. Denna punkt är det första landområdet som kom upp ovanför vattenytan efter att isen smälte, och den är belägen vid Orsavägen 19 i stadsdelen Nockeby cirka 200 meter från Nockebybanans ändstation. Något öster om Brommas högsta punkt ligger stadsdelen Höglandet utmed Mälarstranden, som är högt belägen, och i regel mellan 30 och 44 meter över havet med strålande utsikt.Mats Hansson, När Bromma steg ur havet, Brommaboken 2005.
En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma. Bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern, som har hittats i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten. Holkyxan som hittades i Smedslätten 1922 är en yxa från yngre bronsåldern (1100-500 f.Kr.), som nu finns på Statens historiska museum. Den påträffades i samband med undersökningar av en gravhög i samband med vägarbeten och husbyggen i området. Yxan är ett av de få gravfynden från bronsåldern som hittats i stockholmstrakten.Gezelius 2008
Vikinga- och medeltiden Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag. Ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön över Lillsjön och Brommaplan till Judarn, och här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby.Riksmarskalken Åke Axelsson (Natt och Dag) köpte egendomen, som låg vid platsen för det nuvarande Åkeshovs slott. På platsen låg en gård som år 1400 tillhörde rådmannen Peter Ålänning i Stockholm. Gården förvärvades av Johan III:s köpman Anders Larsson 1576. Denne förvaltade Kronans kopparhandel och ytterligare en ägare fanns innan Åke Axelsson köpte egendomen. Han avhyste bönderna i bondbyn Nockeby, vars bebyggelse troligen låg på platsen för det nuvarande Åkeshovs slott. Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten, som var Gustav Vasas kungsgård, han ägde markerna kring Ålstens gård. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga institutioner i Stockholm. Till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet.
Stormaktstiden
Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods. Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda slott och Linta by. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma.
Under Ulvsunda slott lydde inte mindre än trettio torp och stugor: Abrahamsbergs dragontorp (Ranhammars dragontorp), Nyby, Alviks krog, Alviken, Dorpt, Nytorp, Stenhammar, Långhagen, Glia, Kortenslunds båtsmanstorp, Mjölnarstugan, Norrby båtsmanstorp, Mossen, Nedre Smedslätten, Guldsmedstorpet (senare Traneberg), Tranebergs krog (Ulvsunda krog), Fiskarestugan, Grimstorp, Rifvan, Åkeslunds grindstuga (Wibergstun, Ulvsunda västra grindstuga),I Åkeslund låg torpet Åkeslund Grindstugan. Det var Ulvsunda slotts västra grindstuga, även Grindstugan, Wibergstun eller Vibergslund. Namnet Vibergslund finns nämnt i 1807-1810 års husförhörslängd. Stugan låg på Ulvsunda slotts mark i hörnet av nuvarande Fredrikslundsvägen och Tunnlandsvägen. Här gick gränsen mellan Ulvsundas och Åkeshovs ägor. Torpet revs 1940 för att ge plats för flerfamiljshus. I gatuhörnet några meter från hyreshuset växer fortfarande ett äppelträd, den enda kvarvarande resten av torpbebyggelsen. Asplund, Äppelviken, Barby, Lövåsen,Torpet Lövåsen (Löfåsen) låt vid hörnet av Barrstigen och Lövåsvägen och söder om elverket i Ulvsunda. Torpet revs 1960. Vidängen, Ulvsunda östra grindstuga, trädgårdsstugan, statarstuga, bränneri och Fårhagen.Nils Ringstedt, Torpen i Bromma, historik, lägen och lämningar, Bromma hembygdsförenings skrift nr 3, 2010. .
Den medeltida gården Nockeby, som då låg norr om det nuvarande samhället Nockeby, förvärvades 1635 av riksmarskalken Åke Axelsson (Natt och Dag). På 1640-talet lät han bygga stenhuset och flyglarna och gav det namnet Åkeshof. Han inköpte även Ålstens gård och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda säteri och omfattade nästan hela västra Bromma. I norr fanns den stora självständiga bondgården Bällsta, som fanns kvar ända in på 1900-talet.
Stora Ängby slott nämns i skrift 1315. På 1600-talet omvandlades byn till säteri och på 1690-talet byggdes Stora Ängby, troligen för legationssekreterare Baltzar Brandenburg, adlad Ehrenstolpe. Ehrenstolpe köpte Stora Ängby gård av Johan Gabriel Stenbock. År 1765 köptes Stora Ängby av familjen Stierncrona, det var David Stierncrona (1715-1784), som var son till förre ägaren, friherre Gabriel Stierncrona (1669-1723) på Åkeshov, och som ägde gården till år 1857. Stora Ängby slott byggdes nära Bällstavägen, som var den enda vägen från Stockholm, som under lång tid ledde till Mälaren och färjeläget för överskeppning till Drottningholms slott, kungens sommarresidens. På höjden till höger om Stora Ängby slott ligger Fatburen vid Stora Ängby, en gammal förrådsbyggnad. Den uppfördes på 1690-talet, delvis av stockar från den medeltida byn från 1500-talet. Fatburen anses vara Stockholms äldsta träbyggnad.
I närheten av Stora Ängby slott fanns förr flera torp. Åtta torp och stugor hörde under Stora Ängby, nämligen: Solbaset, Frökendal (Torfstickan), Ladugårdskarlsstugan, Björklund (Sörtorp), Komötet, Nytorp (Mjölnarstugan i Södra Ängby), Tyska Botten och Pihlstugan.Nils Ringstedt, Brommas skyltade kulturminnen, en kulturhistorisk vägvisare, Bromma hembygdsförenings skrift nr 4, 2013, sidan 105. .Under den nuvarande kraftledningsgatan låg på 1700- och början av 1800-talen torpet Frökendal. Det var en mindre krog som var det första raststället mälarbönderna nådde efter överskeppningen till Tyska Botten på färden mot Bällstabro och huvudstaden. Frökendal (eller Torfstickan) ska ha legat vid Bällstavägen norr om Runstensplan och under nuvarande kraftledningen, troligen vid nuvarande Torvsticksvägen, som är en liten tvärgata till Bällstavägen i stadsdelen Bromma kyrka. Det hörde under Stora Ängby. På en plats strax norr om där det gamla torpet Solbaset låg, ligger nu Lilla Ängby gård i Blackeberg, som är ett bevarat torp 200 m söder om Islandstorget. Av Lilla Ängby, som efter att under 1700-talet ha skiljts från Stora Ängby och blivit ett skattehemman om 3/8 mantal, återstår idag trädgårdsmästarens bostad.
Gustaviansk tid thumb|Nybyggda Åkeshovs slott i Suecia Antiqua et Hodierna, ca 1650. thumb|Den gamla färdvägen till Drottningholms slott gick via Solna socken, Bällstavägen och Blackebergsvägen till färjeläget vid Tyska botten. Karta från 1750-talet. Åkeshovs egendomar utökades under 1700-talet med Ålstens gård i stadsdelen Ålsten och Beckomberga gård i nuvarande stadsdelen Beckomberga. När Åkeshovs säteri var som störst, omfattade det ungefär halva Bromma socken, den västra halvan. Åkeshovs slott har ända från tillkomsten varit ett av storgodsen i Stockholmstrakten. Under Åkeshov låg en gång 17 torp och stugor, nämligen: Färjkarlstorpet, Fiskartorpet, Bryggartorp (Humlegårdstorpet), Lugnet, Majsudden, Mjölnarestugan, Nockeby krog, Smedstugan, Åkeshovs grindstuga, två statarstugor, Räfsan, Olovslund, Katrinelund, Övre Smedslätten, Fredrikslund och Åkeslund.Nils Ringstedt, Brommas skyltade kulturminnen, en kulturhistorisk vägvisare, Bromma hembygdsförenings skrift nr 4, 2013, sidan 101. .
Under den gustavianska tiden öppnades 1787 en ny och viktig väg igenom Bromma till Drottningholms slott. Därigenom slapp kung Gustav III att färdas den långa omvägen över Solna socken och Bällsta till Tyska botten för att därifrån färjas över till Lovön. De två broarna längs den nya vägen genom Bromma har byggts om flera gånger. Den senaste högbron vid Traneberg, byggd 1934, har år 2005 renoverats och breddats.
Mot slutet av 1700- och början av 1800-talet började de stora godsen fragmenteras. Rika stockholmare köpte mark till sommarnöjen och till att förse de egna hushållen med jordbruksprodukter. Så såldes till exempel Johannelund, Traneberg, Alviken, Smedslätten och Äppelviken omkring år 1900 från Ulvsundas ägor.
Industrialismen Brommas första industri var Ulvsunda Fabrique, Ulfsunda stengodsfabrik, som låg vid Ulvsundaviken i nuvarande Margretelund vid stranden öster om Ulvsunda slott, en porslinsfabrik, där man tillverkade eldfasta lerkärl och syltburkar samt fajanser, ett slags porslin av holländsk typ. En av ägarna till Ulvsunda slott, greve Eric Ruuth, som var ägare en kort tid åren 1790-1798, inledde en ny epok i traktens historia genom att starta keramik- och lerkärlsfabriken.