Ängelholm är en tätort och centralort i Ängelholms kommun i Skåne län, med 28 232 invånare (31 december 2018). Genom tätorten slingrar sig Rönne å som mynnar ut i Skälderviken.
Ängelholm är känt för sina lergökar.
Ortnamnet Trots keruben i vapnet är det klart att namnet, som finns upptecknat i formen Engelholm år 1516, inte har något med änglar att göra, inte heller med engelsmän, som ibland har hävdats. I stället kan det vara ett gammalt ord ængil med betydelsen "krökning" eller förträngning (jämför tyskans eng = "trång" och engelskans angle = "vinkel") syftande på en krök av Rönne å.Svenskt ortnamnslexikon 2003 Det kan också vara ett uppkallelsenamn – på södra Själland finns en herrgård med samma namn. Stavningen Engelholm levde kvar fram till den allmänna stavningsreformen i början av 1900-talet. 1912 beslutade stadsfullmäktige att acceptera nystavningen med Ä.
Historia miniatyr|Kyrkoruinen i Luntertun - medeltidsstaden som föregick Ängelholm.
thumb|250px|Ängelholm på 1850-talet. Den 16 oktober 1516 (för diskussion om datum se Karl Enghoffs argumentering i "Ängelholm 1516-1916", s. 5-8) utfärdade den danske kungen Kristian II stadsprivilegier för den nya staden Engelholm. Invånarna i Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad. Anläggandet av Ängelholm kan således eventuellt ses som ett försök av Kristian II att skapa ett starkt handelscentrum för Bjärehalvön.
Ängelholmsborna fortsatte att ha det forna området vid Luntertun som sin hamnplats. 1530 bestämde Fredrik I att: ”Engelsholms Borgare skulle i 3 Aar fra Datum være fri for Sise (tull) af al fremmed Drik, som fortappes i deres By, paa det at de skulle rense og forbedre den Havn og Indsejling, som er for deres By.”
1532 gav kungen en order om att varje bonde i hela Bjäre härad skulle ”agge huer ett less ællepelle, vij alne lange, till Engelholm att forbædre dybett mett.” Varje kronans bonde skulle alltså köra ett lass träbjälkar på mellan fyra och fem meters längd till att ”förbättra djupet”. Den enorma mängden timmer visar på en stor timmerkonstruktion.
Att skeppen ankrade en bit från staden framgår i kungligt brev 1542: ”Engelholm Borgare fik Brev ad gratiam at maatte indhegne med Gjærde den Plads der for Byen, som de kunne sætte et Hus og Bol paa at have en Karl boende i til at tage vare paa deres Skibe.” En annan uppgift från samma år preciseras området till ”then plats, som Lwntertwn poo stoed”.
Ängelholm räknade tydligen det gamla Luntertun som sin hamnplats. Frågan är dock om angöringen vid gamla Luntertun varit en hamn eller endast en lossnings- och lastningsplats. Det kan inte uteslutas att skeppen ankrat upp vid anlagda grund av sten och trä ute framför åmynningen och att varorna sedan pråmats in. Sandrevlarna måste ha varit ytterst förrädiska för sjöfarten. Svensken Christer Bonde beskriver ”fläcken” Ängelholm så här 1658:
”Engelholm är den andra fläcken som möter (Båstad var den första) och haver tillförne haft en tämmelig hop innevånare, men den orten är nu mest avbränd av vådeld, så att icke fjärde parten behållen är. Dessförutan haver sanden således tagit överhanden, att åmunnen icke allenast är tillstoppad, så att vid litet vatten icke en Båt där ut eller in komma kan, utan han yrar ock som snö i höga berg och fördärvar en stor del av omkringliggande landet.”
1547 hade Ängelholm upphört att vara stad. Borgarna ålades att flytta till Landskrona. Trots detta fanns en mindre bebyggelse kvar. Platsen blev under de kommande århundradena ofta en krigsskådeplats. Under det nordiska sjuårskriget avbrände svensken Klas Kristersson Horn 1565 bebyggelsen. 1644 låg svensken Gustaf Horn med sin armé vid Ängelholm. Han uppkastade då två skansar, Öster- och Västerskans. 1657 drabbade svenske Per Brahe och danske Axel Urups trupper samman i slaget vid Ängelholm. Bebyggelsen bestod då enbart av 18 hus. Den 27 april 1678, under det Skånska kriget blev Ängelholm avbränt av de danska trupperna. Endast kyrkan, prästgården och några små hus skonades. Större delen av den svenska styrkan, 130 man ryttare och dragoner, blev nedgjorde; möjligen miste även kyrkoherden Jacob Noviomagus livet vid tillfället. Alla kyrkans handlingar ska också ha gått förlorade.
Svåra bränder har ofta drabbat platsen. 1705 härjades Ängelholm av brand och hälften av bebyggelsen försvann. 1743 brann 6 hus, 1744 12 hus och året därpå brann större delen av staden ned. Natten mellan 9 och 10 maj 1802 lades 35 hus i aska. Från norr gick branden i den rådande kraftiga stormen från hus till hus utmed Storgatan.Carl Lind: Engelholms största olycksdag. Skåne årsbok 1923. Malmö 1923.
1767 återfick Ängelholm sina stadsrättigheter men förblev trots detta länge en småstad. Den flyktiga sanden var en källa till ständiga problem för staden, vilket Carl von Linné visar under sin skånska resa 1749, då han ger en levande skildring av hur skyddsplanteringsarbetet påbörjades. Under 1800-talet planterades sandhedarna mot havet med tallskog och vissa inslag av björk vilket skapat Kronoskogen som ligger väster om järnvägen. Kronoskogen och järnvägen utgör en barriär, eller ett skydd, mellan staden och havet.
Under 1800-talets industrialisering började staden att växa och den fick även en ställning som skolstad och badort. Industrialiseringen kännetecknades av relativt små industrier baserade på jordbruk och naturresurser såsom tegelbruk, mejeri, sockerbruk m.m. I mitten av 1800-talet anlades en hamn vid Rönne ås utlopp. Då tillkom de ännu bevarade pirarmarna. Hamnen fungerade under några decennier som utskeppningshamn för spannmål och tegel, vilka pråmades ut från staden till väntande fartyg. Sjöfarten utkonkurrerades dock av järnvägen. Turismen kom igång under det sena 1800-talet. Fram till 1883 fanns en skvadron av Kronprinsens husarregemente placerad i staden. I slutet av andra världskriget flyttades Skånska flygflottiljen från Bulltofta till Barkåkra norr om staden, och Ängelholm blev på nytt en garnisonsstad, nu för flygvapnet.
Flottiljstaden
Efter ett riksdagsbeslut 28 februari 1940 sattes F 10 Ängelholm upp i Bulltofta utanför Malmö, för att försvara luftrummet över Skåne. I oktober 1945 flyttade flottiljen till en nybyggd förläggning i Ängelholm och bytte därmed namn till F 10 Ängelholm. F 10 lades ner 2002. Området heter idag Valhall Park. Ägare är byggföretaget Peab, och bland verksamheterna finns bilföretaget Koenigsegg. Administrativa tillhörigheter Ängelholms stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades i stadskommunen Höja landskommun och Rebbelberga landskommun. 1971 uppgick Ängelholms stad i Ängelholms kommun där Ängelholm sedan dess är centralort.
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ängelholms församling, med den norra delen tillhörande Barkåkra församling. Före 2010 låg även delar av orten i Rebbelberga församling.
Orten ingick till 1948 i domkretsen för Ängelholms rådhusrätt och därefter till 1971 i Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick orten i Ängelholms domsaga och Ängelholm ingår sedan 2001 i Helsingborgs domsaga.om tingsrätten (NAD)
Befolkningsutveckling
Stadsdelar Adolfsfält, villaområde i nordväst Björkhagen, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Bäckadal, bebyggelsen består av radhus och några få villor. Centrum Danielslund, från början en intaga i den gamla flygsandsplanteringen, majoriteten av bebyggelsen består av villor från 1930–1940-talet, även hembyggdsparken finns i denna stadsdel Epadalen, egnahemsbebyggelse från 1930–1950-talen Fridhem, nybyggt bostadsområde bestående av höghus samt radhus, även vårdboende och förskola är under uppbyggnad Flora, villaområde Gamla Kungsgården, i Rebbelberga Haradal, från början utkantsbebyggelse på Kungsgårdens marker Haragården, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Havsbaden Karlshalla Karlslund Kroneslätt är ett nybyggt bostadsområde, där den gamla gården och sedermera ridhuset Kroneslätt låg. Området har de senaste åren bebyggts med villor. Kronotorp Kulltorp är en stadsdel i södra Ängelholm, bebyggelsen består av radhus och i väster villor. Just norr om Kulltorp, Kulltorpsvägen anses vara gränsen, ligger den betydligt större stadsdelen Södra Utmarken. Söder om Kulltorp ligger en odling av gräsmattor för försäljning. Mellan odlingen och Kulltorp ligger Espehögen, en liten skogsdunge med en öppen vattensamling. I denna finns en sten med en urgröpning som uppenbarligen gjorts av människor. Den har kallats för "skålgrop", men det är mer troligt att gropen uppstått då stenen använts för makadamknackning. Hit går stadsbusslinje 1, samt regionbusslinje 225 (Ängelholm - Höganäs). Luntertun var som historisk stad i anslutning till Rönne ås utlopp i Skälderviken en föregångare till Ängelholm. Idag består stadsdelen till större delen av villakvarter. Magnarp, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Magnarps strand, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Nya Kungsgården, avstyckning från Kungsgården, nu bostads- och verksamhetsområde Nyhem är ett villaområde från 1970-talet som ligger på den gamla gården Nyhems marker, öster om Ängavången. Nybroområdet förvärvades av Ängelholms stad på 1920-talet, genom en bytesaffär med Domänverket. Området byggdes ut med egnahem efter andra världskriget. Där finns även scoutgården och Idrottshallen. Papegojan/Nya Ängavången är ett nyare område med flerfamiljshus från slutet av 1970talet och början av 1980-talet. Efter kvartersnamnet Papegojan kallas ofta denna del med flerfamiljshus ofta Pappis i vardagligt tal. Pomona är ett villaområde norr om staden, som byggdes ut på 1970-talet. Namnet kommer av den fruktodling som tidigare låg på platsen. Rebbelberga inkorporerades med Ängelholms stad 1952, och har växt ihop med staden. Roslunda Sandvången, beläget runt om Nya Torg (som även kallats Gröna Torg eller ännu längre tillbaka stundom Kotorget efter den kreatursauktion som hölls här). Mestadels hyresfastigheter, några få villor. Många av hyreshusen byggdes på 1930–1940-talet, bland annat de så kallade "Stockholmshusen" i funkisstil, mitt emot torget på Vaktgatan. Skepparkroken, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Skälderviken var mellan 1935 och 1959 municipalsamhälle i dåvarande Barkåkra landskommun i Skåne, men tillhör numera Ängelholms kommun och ingår i tätorten Ängelholm. Det är ett gammalt fiskesamhälle, beläget vid Rönne ås mynning, som nuförtiden är känt för de fina stränderna. Vid ån innanför stranddynerna finns en hamn för fritidsbåtar. Mellan samhället och stranden går järnvägslinjen Västkustbanan. Denna har under åren 2005–2010 byggts ut till dubbelspår vid Skälderviken (sträckan mellan Ängelholm och Förslöv). I nordöstra delen av samhället finns Errarps skola som omfattar årskurserna F-6 och har omkring 280 elever. Här stannar stadsbusslinje 2. Skörpabäcken ligger vid Nyhemsskolan och består främst av radhus. Skörpinge Sockerbruket, som fått sitt namn av sockerbruket som låg på området, rivet på början av 1970-talet då man byggde 4st 8-våningars hus, har sedan byggts ut i etapper med mestadels 4–5-våningshus samt en vårdcentral, en skola byggdes i början av 1980-talet, gränsar till stationsområdet. Stora Hult, längst norrut i staden. Sammanvuxet med Ängelholm 2015. Storahults strand, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Södra Utmarken är ett villaområde som under 1970-talet byggdes ut söder om Epadalen. Där ligger Södra Utmarkens skola, ombyggd från grunden 2005. Varehög, sammanvuxet med Ängelholm 2015. Vejbystrand, sammanvuxet med Ängelholm 2015.