Sveriges fågelfauna består av cirka 250 häckande arter varav merparten är flyttfåglar. Utöver dessa förekommer det cirka 25 arter som inte häckar i Sverige, men som passerar landet varje år på sin väg till eller från sina häckningsplatser på den sibiriska tundran.
Det förekommer fåglar i princip överallt i Sverige, ända upp till glaciärkanterna i fjällkedjan. På grund av Sveriges klimat är merparten av landets fåglar flyttfåglar och några övervintrar hundratals mil från sina häckningsområden.
I september 2022 hade 531 arter av spontant förekommande fåglar med säkerhet identifierats i Sverige.BirdLife Sverige, Sveriges fågeltaxa, Svenska förstafynd (excel-fil), https://birdlife.se/rk/sveriges-fageltaxa/, läst 2022-09-08Club300 (2020) , www.club300.se, läst 2022-09-08 Landskapen som toppar med flest observerade arter (2012) är Skåne med 418, Öland med 408 och Halland med 377 arter.club300.se
Uppskattningsvis häckar det 70 miljoner par fåglar varje år i Sverige. Lövsångaren och bofinken är de till antalet vanligaste fåglarna i Sverige och man uppskattar att det under varje säsong finns 13,2 respektive 8,4 miljoner häckande par av dessa båda arter, vilket utgör 31% av alla häckande fåglar i landet. I fallande skala följer sedan rödhake (3,8 milj), kungsfågel (3,8 milj), talgoxe (2,8 milj), trädpiplärka (2,4 milj), bergfink (2,1 milj), taltrast (1,9 milj) och koltrast (1,8 milj). Lövsångare och bofink utgör också de vanligaste arterna i alla landskap förutom på Öland där den vanligaste är sånglärkan. Dalarna är det landskap som har flest häckande arter med 194 stycken och Småland har överlägset flest häckande par med 7,9 miljoner par per år.
Tjädern är den fågelart som totalt utgör mest biomassa med 2 000 ton; sedan följer ringduva (977 ton), ejder (587 ton), gräsand (440 ton) och orre (389 ton).Richard Ottvall et al. (2012) Fåglarna i Sverige – antal och förekomst Den fågel som man känner till som blivit äldst i Sverige var en sillgrissla som var 49 år då den observerades i juli 2026.
Av alla individer som kläcks i Sverige dör uppskattningsvis 240 miljoner per år. Alla Sveriges vilda fågelarter är fridlysta i hela landet.
Lista över alla regelbundet förekommande arter i Sverige. Lista över alla observerade arter i Sverige. Lista över alla observerade arter i Sverige i taxonomisk ordning
Fenologi Merparten av Sveriges fågelarter är flyttfåglar men trots detta observerades det under början av 2000-talet drygt 200 arter i landet varje vinter.Naturhistoriska riksmuseet (2008) Fåglar på vintern , läst 2009-04-04 Detta beror på att delar av populationen, eller enstaka individer, av många av de arter som flyttar från sina häckningsområden i norr övervintrar i södra Sverige. Man har uppskattat att cirka 85 % av Sveriges fågelindivider är flyttfåglar.Naturhistoriska riksmuseet (2008) Om Flyttfåglar , läst 2009-04-04
Ett urval häckningsgeografier för några av de vanligare svenska fåglarnaLars Imby, Svenska fåglar, 1987, Fjällandskap Områdena listas från lägst till högst belägna område. fjällbjörkskog rödvingetrast bergfink lövsångare järnsparv dalripa gråsiska videområde blåhake lappsparv gråsiska dalripafjällsjö fiskmås silvertärna bergand alfågel drillsnäppa smalnäbbad simsnäppa myr rödbena kricka fjällhed ängspiplärka ljungpipare fjällabbstup och rasbranter korp fjällvråk stenskvätta ringtrast planare hedar på högre höjd ängspiplärka fjällpipare fjällripa blockmarker med snöfläckar snösparv fjällripa
Myrlandskap Områdena listas från lägst och fuktigast till högst belägna och torraste område. Större sjö storlom fiskmås knipa vigg bläsand blötmyr brushane torrare mossparti ljungpipare ängspiplärkamyrgöl smålom sångsvan kricka strängmyr trana enkelbeckasin grönbena gluttsnäppa småspov jorduggla (vid gnagarår) gulärla ängspiplärka videområde sävsparvmyr med spridda buskar buskskvätta sumpskog videsparv blandskog bergfink rödvingetrast lövsångare trädpiplärka hökuggla (vid gnagarår) tallhed rödstjärt grå flugsnappare
Slättsjölandskap Områdena listas från högsta och torraste till lägst belägna och fuktigaste område. åker sånglärka beteshage storspov sädesärla strandskog lövsångare trädgårdssångare svarthätta entita stjärtmes näktergal bofinkvidebuskmark- sankäng näktergal sävsångare gräshoppsångare buskskvätta sävsparv sankäng tofsvipa enkelbeckasin ängspiplärka gulärla översvämningszon och dammar gräsand kricka skedand kanadagåsvasszon sävsångare rörsångare sävsparv skrattmås vattenrall rörhöna rördrom brun kärrhök flytbladszon sothöna svarthakedopping smådopping gräsand kanadagås knölsvan öppet vatten skäggdopping brunand vigg
Kulturlandskap stadsbebyggelse tornseglare tamduva plantering, park ringduva turkduva kaja skata stare svartvit flugsnappare koltrast talgoxe pilfink gråsparv björktrast bofink grönfinkhagmark hämpling gulsparv grönfink törnsångare törnskata ärtsångare göktyta björktrast bondgård skata pilfink gulsparv hussvala ladusvala sädesärla fasandunge kråka gulsparv björktrast fasan tornfalk ringduva ekbacke skogsduva kattuggla gröngöling stare svartvit flugsnappare talgoxe blåmes nötväcka lövsångare trädgårdssångare bofink
Status och hot Status enligt Birds in Europe. Population estimates, trends and conservation status, 2004
Det pågår ständigt fluktuationer och populationsförändring bland fåglar. Vissa förändringar är naturliga och andra beror till stor del av människans inverkan på naturen. I Sverige har det under en 30-årsperiod observerats att många av de vanliga fåglarna minskar i antal medan några andra ökar. I undersökningen Birds in Europe. Population estimates, trends and conservation status av BirdLife International från 2004 visar siffrorna att 46 % av Sveriges häckande arter minskar i antal medan 28 % är stabila och 26 % ökar. Dessa siffror är mycket högre än exempelvis Sveriges grannländer Norge, Danmark och Finland där siffrorna visar på en minskning av 21 % till 34 % av arterna. Det enda land i denna undersökning som har en högre andel minskande arter i Europa är Turkiet.
Utsatta biotoper och exempel på fåglar Skogsmarker: 39 % av de minskande arterna är skogsfåglar, däribland Sveriges två vanligaste arter, nämligen lövsångare och bofink. Andra arter är Sveriges alla hackspettarter. Däremot ökar skogsfåglarna blåmes och grönfink. Våtmarker: 35 % av de minskande arterna är fåglar som häckar i anslutning till våtmarker som vigg, knipa och skrattmås. Jordbrukslandskapet: 31 % av arterna som minskar är typiska fåglar för jordbrukslandskapet som stare, gulsparv och hämpling. Andra mer akut hotade arter är kornknarr och fältpiplärka.
Akut hotade och starkt hotade arter Enligt ArtDatabanken räknas enligt Rödlistan 2015 följande arter och underarter som akut hotade (CR)www.artfakta.artdatabanken.se Resultat av sökning i rödlista 2015, läst 19 november 2015.För en komplett lista, se Lista över rödlistade fågelarter i Sverige. Fjällgås (Anser erythropus) Vit stork (Ciconia ciconia) Sydlig kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii) Rödspov (Limosa limosa) Fjälluggla (Bubo scandiacus) Tornuggla (Tyto alba) Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos)
Enligt ArtDatabanken räknas följande arter som starkt hotade (EN) Alfågel (Clangula hyemalis) övervintrande population Toppskarv (Gulosus aristotelis) Brun glada (Milvus migrans) Ängshök (Circus pygargus) Tretåig mås (Rissa tridactyla) Pungmes (Remiz pendulinus) Nordsångare (Phylloscopus borealis) Tajgablåstjärt (Tarsiger cyanurus) Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis) Fältpiplärka (Anthus campestris) Kornsparv (Emberiza calandra)
Arter som försvunnit som häckfåglar Följande arter har tidigare, i historisk tid, häckat i Sverige men räknas enligt ArtDatabanken som försvunna som häckningsfåglar, det vill säga nationellt utdöda (RE) Svartbent strandpipare (Anarhynchus alexandrinus) Svart stork (Ciconia nigra) Blåkråka (Coracias garrulus) Mellanspett (Dendrocopos medius) Lunnefågel (Fratercula arctica) Tofslärka (Galerida cristata) Stortrapp (Otis tarda) Härfågel (Upupa epops)
Vit stork var länge nationellt utdöd men har nu återkommit som häckfågel i Skåne.
Nya häckfåglar Följande arter har etablerat häckpopulationer i Sverige under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet. Brandkronad kungsfågel Svarthuvad mås Ägretthäger Brun glada Svarthakad buskskvätta Trädgårdsträdkrypare
Naturliga fluktuationer Vissa arter som ökar eller minskar i Sverige kan mycket väl bero på naturliga fluktuationer i populationer. Speciellt randpopulationer, det vill säga populationer som befinner sig i ytterkanten av artens utbredningsområde, kan under en period öka eller minska kraftigt, och detta kan ske under ganska korta perioder. En sådan art är exempelvis skrattmåsen som påbörjade sin invandring till Sverige under 1700-talet. Fortfarande vid mitten av 1800-talet häckade fågeln bara i södra Sverige.Sven Nilsson (1858) Foglarna. Under 1900-talets början expanderade arten snabbt norrut för att häcka i hela Sverige utom i fjällen. Men nu är häckningstalen minskande igen och sedan 1975 har häckningspopulationen halverats i Sverige.Thomas Lerner (2006-09-18) flera fågelarter på väg att försvinna, Dagens Nyheter
Fågelskådning i Sverige och klassiska fågelskådarlokaler höger|250px|Sveriges landskap Fågelskådarlokalerna har ett bokstavssystem där (H) betyder häckningslokal, (F) flyttfågellokal, (Hv) havsfågellokal och (V) vinterlokal. Att det observeras ett högt antal rariteter på klassiska fågellokaler beror inte bara på att det där förekommer en stor mängd fåglar utan även att där finns många kunniga fågelskådare som kan få syn på de ovanliga arterna. Rariteterna i denna lista är utvalda ur ett riksperspektiv.
Skåne Skåne är det landskap i Sverige där man observerat flest olika arter och fram till och med 2006 var det 405 stycken. Skånes geografiska placering och flyttfåglarnas rutter gör att en stor mängd fåglar årligen passerar Skåne på väg till och från sina häckningsplatser kring Östersjön och nordöst till de nordliga taigabältet. En annan orsak till att det observeras så många olika arter i Skåne beror såklart på att felflugna fåglar från sydligare trakter med större sannolikhet landar i Sveriges södra områden än längre norrut vilket gör att fler sydliga rariteter observeras i Skåne än i de flesta andra landskap. Exempelvis är Skåne det enda landskap i Sverige där man observerat eremitskogstrast, grässångare och vitstrupig sparv.
Den tredje orsaken är att Skåne har några arter som utöver Skåne bara häckar i få andra landskap i Sverige. Ett exempel var tofslärkan vars sista svenska spillra häckade i Skåne fram till och med slutet av 1980-talet. Skåne har även haft häckande biätare, vassångare, brandkronad kungsfågel och svarthakad buskskvätta och än mer extremt var det par av minervauggla som häckade i Härlöv på 1940-talet.
Fågellokaler i Skåne Hovs hallar - Hv, F Kåseberga - Hv, F Laholmsbukten - Hv,F Falsterbo - F Sandhammaren - Hv, F Skanörs revlar - F Vombs ängar - F, V Observerade rariteter i Skåne i urval Amerikansk tundrapipare Alpjärnsparv Balearisk lira Bergsångare Blek tornseglare Dvärglärka Dvärgsumphöna Dvärguv Eleonorafalk Eremitskogstrast Grässångare Grön biätare Gulbröstad snäppa Guldtrast Gyllensparv Gåsgam Ismås Isabellastenskvätta JungfrutranaKejsarörn Klippsparv Klippsvala Mindre albatross Minervauggla Mongolpipare Mongolpiplärka Orientvadarsvala Provencesångare Präriemås Präriesimsnäppa Rallhäger Ringnäbbad mås Rosenmås Rödfalk Rödhalsad snäppa Rödvingad vadarsvala Skatgök Smutsgam Sotvingad måsSpetsstjärtad snäppa Stormsvala Stubbstjärtseglare Stäppvipa Större lira Svartand Svartbrynad albatross Svartvingad vadarsvala Tallsparv Trädgårdsträdkrypare Tundrasnäppa Vittrut Vitgumpsnäppa Vitstrupig näktergal Vitstrupig sparv Ökentrumpetare Ökenlöpare Ökenpipare Ökenstenskvätta Ökensångare Skånes Ornitologiska Förening
officiell webbplats
Blekinge Har haft häckande Härfågel
Fågellokaler i Blekinge