thumb|Trigram ur I Ching på ett feng shui-diagram. Förvandlingarnas bok eller I Ching () eller Zhou Yi, 周易, är det äldsta verket i klassisk kinesisk litteratur.

Boken, som sammanställts och förändrats under flera århundraden, tros ha fått sin nuvarande utformning på 200-talet f.Kr.. De äldsta delarna är betydligt äldre.Förordet av Per Sörbom till den svenska översättningen, Berghs 1981 I Ching är ett centralt religiöst och filosofiskt verk inom daoismen och konfucianismen, och har spelat stor roll i hela Ostasien. Den har genom historien använts som en allmän visdomsbok.

I I Ching beskrivs flera centrala begrepp i kinesisk filosofi, bland annat yin och yang för första gången.

Tillkomst thumb|110px|right|En bit ur Mawangdui-texterna, en utgåva av I Ching från 200-talet f.Kr. som bevarats i en grav.Traditionellt har boken tillskrivits fyra författare: Fu Hsi, Kung Wen (1099 f.Kr. – 1050 f.Kr.), hans son Hertigen av Zhou (Zhōu Gōng) och slutligen Konfucius (551 f.Kr. – 479 f.Kr.). Fu Hsi är en mytologisk figur som enligt klassiska kinesiska texter ska ha levt på 2800-talet f.Kr. Kung Wen och hans son har däremot med säkerhet funnits i verkligheten, och kan vara upphovsmän till de 64 hexagrammen i boken (se nedan). Wen ska ha skapat hexagrammen och hans son därefter försett dem med kommentarer. Om Konfucius verkligen bidragit till boken är inte känt (redan 1000-talshistorikern Ouyang Xiu betvivlade det), men han studerade den och hans efterföljare spred den vidare.Inledningen till den svenska översättningen, Berghs 1981.*Engelska Wikipedia, 3 maj 2008

Utgåvor av boken från 200-talet f.Kr. (Mawangdui-texterna) har hittats i gravar från Handynastin, och där ser texterna ut ungefär som de gör i dag.

De tidiga texterna i I Ching tros härstamma från samlingar med tecken för orakeltydning, spådomar i orakelben. Dessa har sedan successivt försetts med kommentarer. Enligt språkforskare kan texterna som vi känner dem vara skrivna någon gång omkring 900-talet f.Kr.

Användning Boken har använts – och används fortfarande – som ett orakel där man med hjälp av mynt eller röllekastjälkar åstadkommer slumpmässiga kombinationer av streck som tillsammans bildar ett hexagram. Olika hexagram finns sedan beskrivna i boken.

Ända sedan Konfucius tid har I Ching också använts som en allmän visdomsbok, som har ansetts förklara stort och smått i världen. Genom sin spridning bildade boken en gemensam referensram för intellektuella över hela Ostasien. I sådana sammanhang var det framför allt bokens beskrivningar av vad som uppfattades som grundläggande kosmiska principer som var intressanta, snarare än boken som simpel spådomsmanual. Moderna forskare som Joseph Needham har menat att I Ching, på grund av sin auktoritet och sitt anspråk på att kunna förklara allt, blev en bromskloss i den kinesiska vetenskapliga utvecklingen.Science and Civilization in China (s. 311): "Yet really they [Han dynasty scholars] would have been wiser to tie a millstone about the neck of the I Ching and cast it into the sea.", enligt engelska Wikipedia, maj 2008.

thumb|110px|Vietnams flagga under japansk ockupation.I Japan, där den går under namnet Ekikyō, har boken citerats flitigt i litteraturen och kända citat har ofta använts i ceremoniella sammanhang, till exempel vid namngivningen av nya tideräkningsperioder. Några perioder som fått sina namn från I Ching är Jōkyō, Keian och Bunka.

De 64 hexagrammen liksom de åtta trigrammen har använts i många sammanhang. Fyra av trigrammen syns till exempel i Sydkoreas flagga och ett trigram användes i Vietnams flagga under den japanska ockupationen 1945.

Många filosofiska och religiösa skolor har hämtat auktoritet från I Ching, exempelvis Feng Shui.

Innehåll thumb|110px|De 64 hexagrammen i I Ching.I Ching innehåller 64 hexagram, bestående av ihopparade trigram, vart och ett med ett visdomsord och en text som ska ge den som rådfrågar boken vägledning i livets alla frågor. De 64 hexagrammen kan användas för att tolka spådomar med hjälp av stickor enligt ett system som finns beskrivet i bokens andra del.

I bokens andra del finns också kommentarer, tillskrivna olika kända historiska personer, till visdomsorden i bokens första del.

Hexagram Kinesiskt namn Namn i den svenska översättningen 01. |||||| 乾 (qián) Det skapande 02. ¦¦¦¦¦¦ 坤 (kūn) Det mottagande 03. |¦¦¦|¦ 屯 (chún) Begynnelsesvårigheten 04. ¦|¦¦¦| 蒙 (méng) Ungdomsdårskapen 05. |||¦|¦ 需 (xū) Väntan (födan) 06. ¦|¦||| 訟 (sòng) Striden 07. ¦|¦¦¦¦ 師 (shī)Hären 08. ¦¦¦¦|¦ 比 (bǐ)Sammanhållningen 09. |||¦|| 小畜 (xiǎo chù)Den lillas tämjande kraft 10. ||¦||| 履 (lǚ)Uppförandet 11. |||¦¦¦ 泰 (tài)Freden 12. ¦¦¦||| 否 (pǐ)Stagnationen 13. |¦|||| 同人 (tóng rén)Gemenskap mellan människor 14. ||||¦| 大有 (dà yǒu)Att äga det stora 15. ¦¦|¦¦¦ 謙 (qiān)Anspråkslösheten 16. ¦¦¦|¦¦ 豫 (yù)Hänförelsen 17. |¦¦||¦ 隨 (suí)Efterföljd 18. ¦||¦¦| 蠱 (gǔ)Arbete med det fördärvade 19. ||¦¦¦¦ 臨 (lín)Närmandet 20. ¦¦¦¦|| 觀 (guān)Betraktandet (åsynen) 21. |¦¦|¦| 噬嗑 (shì kè)Att bita igenom 22. |¦|¦¦| 賁 (bì)Behagfullheten 23. ¦¦¦¦¦| 剝 (bō)Söndersplittring 24. |¦¦¦¦¦ 復 (fù)Återkomsten (tiden för förändringen) 25. |¦¦||| 無妄 (wú wàng)Oskulden (det oväntade) 26. |||¦¦| 大畜 (dà chù)Det storas tämjande kraft 27. |¦¦¦¦| 頤 (yí)Mungiporna (livnäringen) 28. ¦||||¦ 大過 (dà guò)Det storas övervikt 29. ¦|¦¦|¦ 坎 (kǎn)Det bråddjupa, vattnet 30. |¦||¦| 離 (lí)Det fasthäftande, elden 31. ¦¦|||¦ 咸 (xián)Inverkan (frieri) 32. ¦|||¦¦ 恆 (héng)Beständighet Hexagram Kinesiskt namn Namn i den svenska översättningen 33. ¦¦|||| 遯 (dùn)Återtåget 34. ||||¦¦ 大壯 (dà zhuàng)Det storas makt 35. ¦¦¦|¦| 晉 (jìn)Framåtskridandet 36. |¦|¦¦¦ 明夷 (míng yí)Ljusets förmörkande 37. |¦|¦|| 家人 (jiā rén)Familjen 38. ||¦|¦| 睽 (kuí)Motsatsen 39. ¦¦|¦|¦ 蹇 (jiǎn)Hindret 40. ¦|¦|¦¦ 解 (xiè)Befrielsen 41. ||¦¦¦| 損 (sǔn)Minskningen 42. |¦¦¦|| 益 (yì)Ökningen 43. |||||¦ 夬 (guài)Utbrottet (beslutsamheten) 44. ¦||||| 姤 (gòu)Tillmötesgående 45. ¦¦¦||¦ 萃 (cuì)Samling 46. ¦||¦¦¦ 升 (shēng)Att arbeta sig uppåt 47. ¦|¦||¦ 困 (kùn)Trångmålet (uttömmandet) 48. ¦||¦|¦ 井 (jǐng)brunnen 49. |¦|||¦ 革 (gé)Omvälvning (ruggning) 50. ¦|||¦| 鼎 (dǐng)Grytan 51. |¦¦|¦¦ 震 (zhèn)Det upprörande (skakningen, åskan) 52. ¦¦|¦¦| 艮 (gèn)Uppehållet, berget 53. ¦¦|¦|| 漸 (jiàn)Utvecklingen (successiva framsteg) 54. ||¦|¦¦ 歸妹 (guī mèi)Flickan som gifter sig 55. |¦||¦¦ 豐 (fēng)Överflödet 56. ¦¦||¦| 旅 (lǚ)Vandraren 57. ¦||¦|| 巽 (xùn)Det milda (det inträngande, vinden) 58. ||¦||¦ 兌 (duì)Det glättiga, sjön 59. ¦|¦¦|| 渙 (huàn)Upplösandet 60. ||¦¦|¦ 節 (jié)Begränsningen 61. ||¦¦|| 中孚 (zhōng fú)Inre sanning 62. ¦¦||¦¦ 小過 (xiǎo guò)Det lillas övervikt 63. |¦|¦|¦ 既濟 (jì jì)Efter fulländningen 64. ¦|¦|¦| 未濟 (wèi jì)Före fulländningen

I Ching i Europa I Ching har tilltalat inte bara kinesiska lärda. Gottfried Leibniz ägnade boken en del intresse ur ett matematiskt perspektiv och nämner den i en avhandling om binära tal, Explication de l'Arithmétique Binaire.

Carl Gustav Jung ansåg sig i I Ching ha funnit stöd för sina teorier om synkronicitet. Jung skrev förordet till Richard Wilhelms översättning av I Ching till tyska, som sedan legat till grund för den enda svenska översättningen.

Se även Bagua

Källor

I Ching på svenska: Berghs förlag, översättning från tyska: Christina Tranmark Kossman.

Vidare läsning Edward L. Shaughnessy: Unearthing the Changes. Columbia University Press, 2014. Lars Bo Christensen: The Book of Changes - The Original Core of the I Ching. Amazon Create Space 2015. Lista över mer än 100 översättningar

Kategori:Kinesisk litteratur Kategori:Daoism Kategori:WP:Projekt Kina