Pehr Stenberg, född 18 december 1758 i Umeå socken, död 4 maj 1824 där, var en svensk präst, topograf, dialektolog och självbiografisk författare.

Pehr Stenberg var son till bonden Erik Persson och Anna Andersdotter i Stöcke söder om Umeå. Efter en tid i lära hos sin farbror Lars Ström, som var tullnär i Ratan, kom Stenberg till trivialskolan i Umeå. Därefter bedrev han akademiska studier i Åbo. Han inskrevs 1779 som student, prästvigdes 1786 och disputerade tre år senare på en avhandling om havtorn. Samma år, 1789, återvände han till Västerbotten och blev efter olika prästtjänster 1792 komminister i Umeå stadsförsamling och från 1804 till sin död 1824 komminister i Umeå landsförsamling.

Vid sidan av sin prästgärning var han sysselsatt med flera stora projekt, dels en detaljerad topografisk beskrivning över Umeå socken, dels en omfattande ordbok över umemålet. Men Stenbergs mest betydande arbete är hans öppenhjärtiga självbiografi, Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, på nästan 5 000 handskrivna sidor. Detta verk, som har en tillkomsttid på över 40 år, är helt i klass med Årstafruns dagböcker men har andra kvaliteter, inte minst för att framställningen stilistiskt är närmast skönlitterär och har brev integrerade i narrationenKristina Persson & Göran Stenberg, "Brev som kreativ resurs i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning", Historisk tidskrift för Finland 2020:2, sid. 176–208. Registret oräknat omfattar de fyra banden 1 693 sidor och liknas i en anmälan av Gunnar Balgård vid "en romanvärld av Tolstojs dimensioner".

Pehr Stenberg var även botaniskt intresserad; hans herbarieblad är de äldsta bevarade från Övre Norrland. Han är också upphovsman till en postumt publicerad skrift om fågelfångst.

Hela hans produktion har blivit föremål för forskning. I oktober 2012 anordnades ett stort Pehr Stenberg-symposium vid Umeå universitet inför utgivningen av hans självbiografi, vars första del utkom 2014. Historisk tidskrift för Finland ägnade honom ett temanummer 2020 och 2023 utkom forskningsantologin Från Pehr Stenbergs värld, publicerad av Umeå universitet.https://www.umu.se/kalender/fran-pehr-stenbergs-varld_11857695/

Pehr Stenberg var gift två gånger. I äktenskapet med Elisabeth Turdfjæll, en syster till justitiekansler Jonas Gustaf Turdfjæll, blev han far till förste lantmätaren Gustaf Stenberg, komminister Pehr Stenberg och häradshövding Carl Erik Stenberg. Brorsonen prästen och läroverksläraren Pehr Stenborg, också han bondson från Stöcke, antog ett släktnamn som signalerade samhörighet med Pehr Stenberg som även var hans gudfar.

Bibliografi i urval

Källor läst 9 augusti 2014

Västerbotten 2011/4 – Temanummer om Pehr Stenberg Ett urval föredrag från Pehr Stenberg-symposiet vid Umeå universitet 2012 i

Noter

Externa länkar Tidskriften Västerbotten 2011:4, specialnummer om Pehr Stenberg

Kategori:Svenska präster under 1800-talet Kategori:Svenska författare under 1800-talet Kategori:Personer från Umeå socken Kategori:Födda 1758 Kategori:Avlidna 1824 Kategori:Män Kategori:Personer i Umeås historia Kategori:Författare från Umeå Kategori:Personer under gustavianska tiden