miniatyr|Ljungströmslok (1931) från Aktiebolaget Ljungströms Ångturbin, grundat 1908. Fredrik Ljungström, född 16 juni 1875 i Stockholm, död 18 februari 1964 på Lidingö, var en svensk ingenjör, uppfinnare och industriman.
Fredrik Ljungström anses som en av Sveriges främsta uppfinnare genom tiderna.https://sites.google.com/site/ljungstromare/home Ensam och i samarbete med sin bror Birger Ljungström (1872–1948) svarade han för hundratals tekniska patent: från frihjulsnavsteknik för cyklar och växellådor för fordon, till ångturbiner, luftförvärmare och cirkelbågsskrov för segelbåtar. Han var medgrundare till företag såsom The New Cycle Company, AB Ljungströms Ångturbin och Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (STAL), samt samarbetade med andra industrialister såsom Alfred Nobel, Helge Palmcrantz, Gustaf de Laval, Gustaf Dalén och Curt Nicolin. Lika innovativa som hans idéer var till funktionen framstod de också ofta i formgivningen, som Ljungströmslokomotiven och Ljungströmskryssarna.
Under andra världskrigets råvarubrist erbjöd hans eponyma Ljungströmsmetoden för utvinning av skifferolja en strategisk fördel för Krigsmakten.https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9630 Därutöver bidrog Ljungströms teknologi till den första svenska jetmotorn, torpeder, med mera.
Fredrik Ljungströms luftförvärmarteknologi är implementerad i ett stort antal kraftverk och fordonsmotorer i världen. Med beräknade ackumulerade energibesparingar om 4,960,000,000 ton olja, har "få uppfinningar varit så framgångsrikt energibesparande som Ljungströms luftförvärmare". År 1995 mottog Ljungströms luftförvärmare utmärkelse som ”världshistorisk milstolpe inom mekanisk konstruktion och värmeteknik” av American Society of Mechanical Engineers.
Fredrik Ljungström kom att bli ett välkänt namn i 1900-talets svenska industri och "var intill sitt frånfälle fylld av idéer och uppslag". Hans verk finns representerade bland annat vid Tekniska museet, Nordiska museet, Järnvägsmuseet, Sjöhistoriska museet och Lidingö museum i Sverige samt internationellt vid Science Museum i London och Museo Nazionale Scienza e Tecnologia Leonardo da Vinci i Milano.
Bakgrund och uppväxt Efter skolgång vid Östermalms lägre allmänna läroverk studerade Ljungström vid Kungliga tekniska högskolan, varifrån hans senare erhåll hedersdoktorat 1944. Teknisk innovation fostrades från unga år i faderns verkstäder på Östermalm i Stockholm, vilka även samarbetade med Lars Magnus Ericssons tidiga produktion. Av vikt för hans i hög grad vidare autodidakta studier var undervisningen i fysik för Salomon August Andrée omkring tiden på KTH, liksom hans mentorskap hos Alfred Nobel. Senare i livet fick Fredrik Ljungström själv tillfälle att erbjuda mentorskap till mer juniora industrialister såsom Curt Nicolin, som senare skrev förordet till Fredrik Ljungströms postuma biografi. Inom Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien hade Ljungström inte minst mycket utbyte med Gustaf Dalén.
Alfred Nobel var 61 år gammal då han stiftade bekantskap med Fredrik och Birger Ljungström, då 19 och 22 år. Nobel, som inte hade några egna barn, inledde ett entusiastiskt samarbete med de bägge bröderna under deras tidiga verksamhetsår. Nobel och bröderna kom att bli goda vänner. De diskuterade flitigt världens problem och samtidens existentiella frågor, alltmedan en far- och sonliknande relation växte fram. 60 år senare, när Fredrik Ljungström mindes tillbaka på deras samarbete i sina memoarer, kommenterade han att Nobel "hade en förmåga att med den oerfarna ungdomen på jämställd fot diskutera de mest omfattande problem" och att "skärpan i hans kritik mot samtidens företeelser var påfallande hård". Ljungstrom kommenterade vidare att "blodet blir varmt i mina gamla ådror när jag tänker på honom."Nobel: den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris (2019), Norstedts, av Ingrid Carlberg,
Sveacykeln miniatyr|Sveacykel (1892) utställd på Tekniska museet.
Sveacykeln var en tidig produktion av Fredrik Ljungström, utarbetaded i samarbete med bröderna Birger, Axel och Oscar Ljungström. Helge Palmcrantz knöts till projektet. Sveacykeln blev ett exempel på en tidig prototyp i cykelns historia. Detta med en pedalmekanism som rörde sig vertikalt, byggd på frihjulsnav som patenterades av bröderna 1892. Ett patent på växelssystem, det första i världen för cykel, tillkom 1895.https://www.svt.se/mixat/artikel/11413366 Olika användningsområden skissades upp, som cabvelociped, brandkårsfordon, med mera. Även ritningar på hjälpmotorförsedd Sveacykel skedde.https://riksarkivet.se/nobelutstallning
Projektet vann uppmärksamhet av och stöd från Alfred Nobel. Verksamheten exporterades till England, dit Ljungströmbröderna omstationerade 1895 under inrådan från Nobel. Under företagsnamnet The New Cycle Company, till vars verksamhet också George Spaak anslöts, tillverkades omkring 2,000 enheter i Sverige och ett 150-tal i England fram till 1898. Trots att marknadens preferens för roterade pedalmekanism blev tydligt med åren, skulle senare cykeltillverkare implementera Sveacykelns bromsteknik såväl som frihjulsnav.
Sveacykeln finns bland annat representerad på Tekniska museet och Nordiska museet i Stockholm.https://minnesmaskinen.se/trampa-runt-nej-upp-och-ner/
Ångturbiner miniatyr|Med 12 knops hastighet blev Ljungströms ångturbinförsedda slup (1895) sin tids snabbaste motorbåt i Stockholms skärgård.
Enligt en anekdot väcktes Fredrik Ljungströms insikter om ångkraften redan som pojke när han iakttog hur maträtter förbereddes i köket. Framåt 1895 skulle Fredrik Ljungström utveckla och patentera en ny ångturbin. Uppfinningen tilldrog sig Alfred Nobels intresse, inte minst dess kondensoruppfinning. Ångturbinen tillfogades i ett produktionstest till en slup som med 12 knops hastighet blev den snabbaste motorbåten i Stockholms skärgård.
Också denna uppfinning exporterades till England 1896. Fredrik Ljungström följde med. Samarbete upprättades med företaget Dunford & Elliot i Newcastle upon Tyne. Trots att projektet initiala stöttare Alfred Nobel dog 1896, bildades år 1900 The Ljungström Engine Syndicate Limited i Newcastle, till vars verksamhet bröderna överflyttade med sina familjer inklusive med George Spaak som verkställande direktör. Verksamheten avstannade 1902, men flera av principerna för konstruktionen skulle visa sig bli viktiga för de efterföljande Ljungströmsturbinerna.
Väl tillbaka i Sverige utarbetade Fredrik och Birger ett automatiskt mjölkningssystem kallat "Beta" (1901). Detta projekt vann intresse från Alfreds Nobels brorson Ludvig Nobel (1868–1946) liksom från Gustaf de Laval (1845-1913) från Laval AB Separator. Fredrik Ljungström uppdrogs som verksamhetsledande ingenjör i projektet, som utvecklade sig till Mjölkningsmaskin AB, förlagt på Kungsholmen.
Omkring samma tid utvecklade bröderna metoder för utvinning av paraffin och mineralolja. Tekniken låg dock före sin tid och skulle inte visa sig framgångsrik förrän efter 1922. 1907 väckte samtidigt ångturbinsprojektet professor Aurel Studolas intresse. Det hade blivit tydligt att det var ångturbinerna som skulle bli huvudfokus för brödernas fortsatta verksamhet.
miniatyr|Ljungströmsturbin i permanent utställning vid entrén till Tekniska museet, övertagen av museet 1993.
AB Ljungströms Ångturbin miniatyr|right|Turbinrotor för Ljungströms ångturbin för 50 MW elgenerator (cirka 1932).
Den nya ångturbinen blev stommen för det nya företaget AB Ljungströms Ångturbin (ALÅ), grundat 1908 för att kontrollera patenten knutna till den revolutionerande konstruktionen. Verkstäder inrättades inledningsvis på Kungsholmen, i samma byggnader där en företrädare till Electrolux tidigare varit inhysta. Nästföljande år flyttades verkstäderna till Liljeholmen, i de lokaler som senare skulle komma att bli dagens Färgfabriken. Här färdigställdes den första prototypen av Ljungströmsturbinen av hädanefter känd typ, som redan från första början presterade världsrekord. År 1911 slutfördes ytterligare en enhet, denna betydligt större och med avsevärda prestationsförbättringar tillskrivna Fredrik Ljungströms hand. Nu var produkten redo för marknaden. Den första turbinen såldes till North Metropolitan Electric Power Supply Co. för energitillförsel åt London County Council Tramways. Trots att denna tidiga enhet ursprungligen tillverkades som en prototyp, skulle den kvarstå i aktiv tjänst i 50 år, tills den avställdes för utställning vid Science Museum i London.
Ljungströmturbinen, den dubbelroterande ångturbinen och den roterande luftförvärmaren är listade bland "Sveriges 100 främsta innovationer" av Reforminstitutet.http://www.reforminstitutet.se/wp/wp-content/uploads/2014/08/Sveriges-100-fr%C3%A4msta-innovationer.pdf
Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström miniatyr|Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL), bildat 1913.
År 1913 grundade Fredrik Ljungström tillsammans med sin bror Birger ett nytt företag, Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL), för tillverkning utefter AB Ljungströms Ångturbins patent. Bara två år efter att tillverkningen tystat av de sista artilleripjäserna i Finspång, Östergötland – tidigare centrum för svensk vapenindustri alltsedan Louis De Geer (1587–1652) – övertog STAL Finspång, komplett med de gamla fabrikerna, Finspångs slott och annan tillhörig fast egendom. Moderna fabriker uppfördes för det nya ändamålet.https://runeberg.org/tektid/1960/0712.html Ritsalar och företagsledning inrymdes i Finspångs slott. Flera kända ingenjörer till verksamheten, som exempelvis mekaniske ingenjören Karl Gustaf Karlson, senare professor vid Chalmers tekniska högskola. Nu inleddes tillverkning och försäljning av kompletta elektriska generatorer byggda på Ljungströmsturbinen. Den nya konstruktionen erbjöd 10 % starkare termodynamisk effekt än tidigare konstruktioner, trots en kompaktare och mindre platskrävande utformning. Med kontrakt från beställare som Siemens och General Electric expanderade verksamheten ut i Europa och världen, samt installerades både för stationära behov och för marinfartyg.
Fredrik Ljungström var, skriver en av biografiförfattarna Anders Johnson, "inte bara en framstående uppfinnare utan även skicklig i att organisera och leda företagets konstruktionsarbete." Hans moderna metoder återspeglades i en checklista om 56 frågor till konstruktörerna på STAL, som inkluderade hänsyn till säkerhet och ergonomi. "Mest berömd blev dock den fjortonde kontrollfrågan: Är konstruktionen onödigt ful?"
Samtidens ekonomiska omständigheter var dock skakiga. STAL övertogs av ASEA år 1916 i syfte för dem att kunna erbjuda kompletta lösningar för turbindrivna elektriska generatorer. Överenskommelsen kom emellertid till under bristfälliga förutsättningar för effektiv kommunikation mellan kringresande ägare och representanter, inte minst med anledning av turbulensen omkring ryska revolutionen. Fredrik och Birger lämnade så STAL men bibehåll kontroll över alla patent och tillverkningslicenser för Ljungströmstubinerna genom ÅLA. STAL samgick med De Laval under 1950-talet under namnet Stal-Laval. Under 1960-talet återknöts Fredrik Ljungström operativt och genomförde då fler ytterligare produktionsförbättringar innan sin död 1964. Efter att stal uppgått i ABB uppköptes fabriksverksamheten av Siemens 2003 under namnet Siemens Industrial Turbomachinery AB.
Den innovativa turbinteknologi som bröderna Fredrik och Birger Ljungströms utvecklade under tiden på ÅLA och STAL har sedan dess blivit tillämpad världen över med flera uppmätta världsrekordsprestationer. År 2009 beräkandes att hundratals större enheter alltjämt använde Ljungtrömsturbinens teknologi, inklusive i större fordon och marinfartyg: från London Underground till världens största supertanker Seawise Giant och i ett oräkneligt antal kraftverk.