mini|Österrikisk bokstaveringstabell enl. ÖNORM A 1081 Bokstavering, även bokstaveringsalfabet, analoga alfabet eller radio-, stavnings- eller telefonalfabet, är system för att i talöverföring uttala en viss bokstav med ett karakteristiskt ord, som börjar på den aktuella bokstaven, för att minska risken för missuppfattningar.
Internationella standarder Flera nationella och internationella standarder för bokstavering har tagits fram.
CCITT: Internationella teleunionen Internationella teleunionen (CCITT: Comité Consultatif International Télégraphique et Téléphonique) har tagit fram två listor som är avsedda att användas för internationell telefonisttrafik, den ena vid konversation på franska, den andra vid konversation på engelska. Efter bilaterala överenskommelser mellan berörda länder får även andra bokstaveringsalfabet användas.
ICAO: Internationella civila luftfartsorganisationen Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO: International Civil Aviation Organization) har tagit fram standarden som numera används bland annat inom flygtrafik, inom sjöradio och inom Nato (och därför ibland benämns Nato-standarden).
Sverige miniatyr|På locket till Fälttelefonapparat m/37 syns det gamla svenska bokstaveringsalfabetet med Harald, Übel och sjua. I Sverige används civilt mansnamn. Det svenska bokstaveringsalfabetet som redovisas nedan härstammar från 1891. Listan dök upp i telefonkatalogen år 1902, reviderades 1930 och har sedan dess inte ändrats utom 1960 då Harald byttes till Helge, etta till ett och sjua till sju. Anledningen till bytet belyses i avsnittet förväxlingsrisker nedan. I Västsverige förekom ända inpå 1940-talet en lista med både mans- och kvinnonamn. I Sverige användes också inpå 1930-talet ett särskilt namnalfabet med kvinnonamn för att förtydliga siffror.
Svenska Försvarsmakten blev 2006 ålagd att övergå till ICAO-standarden, som används inom Nato, men har dock återgått till det svenska signaleringsalfabetet igen. Svensk lag infördes 2009 om att alla myndigheter ska använda det svenska språket, även Försvarsmakten.
Före andra världskriget använde den svenska marinen ett eget bokstaveringsalfabet med enstaviga ord.
Bokstäver Betonad stavelse understreckad. BokstavSvenskaTyskaFranskaEngelska(NATO, ITU & ICAO)Brittisk ATelecom BMorsekodN.Y. PoliceTrådlös telegrafering(äldre) A Adam Anton Anatole Alpha (NATO)Alfa (ITU, ICAO) Amsterdam Alfred Adam Amsterdam B Bertil Berta Berthe Bravo Baltimore Benjamin Boy Baltimore C Cesar CäsarCaesar Célestin Charlie Casablanca Charles Charlie Canada Ch Charlotte D David Dora Désiré Delta Denmark David David Danmark E Erik Emil Eugène Echo Edison Edward Edward Eddiston É Émile F Filip FriedrichFritz François Foxtrot Florida Frederick Frank Francisco G Gustav Gustav Gaston Golf Gallipoli George George Gibraltar H Helge Heinrich Henri Hotel Havana Harry Henry Hannover I Ivar Ida Irma India Italia Isaac Ida Italien J JohanJuliusJoseph Juliett Jerusalem Jack John Jerusalem K Kalle Kaufmann Kléber Kilo Kilogram King King Kimberley L Ludvig Ludwig Louis Lima Liverpool London Lincoln Liverpool M Martin Martha Marcel Mike Madagascar Mary Mary Madagascar N Niklas Nordpol Nicolas November New York Nellie Nora Neuchatel O Olle (flyg)Olof (försvaret)OttoOscar Oscar Oslo Oliver Ocean Ontario P Petter Paula Pierre Papa Paris Patrick Peter Portugal Q Qvintus Quelle Quintal Quebec Quebec Queen Queen Quebec R Rudolf Richard Raoul Romeo Roma Robert Robert Rivolo S Sigurd Samuel Suzanne Sierra Santiago Samuel Sam Santiago Sch Schule T Tore Theodor Thérèse Tango Tripoli Tommy Tom Tokyo U Urban Ulrich Ursule Uniform Uppsala Uncle Union V Viktor Viktor Victor Victor Valencia Victor Victor Viktoria W Wilhelm Wilhelm William Whiskey Washington William William Washington X Xerxes"kryss"XanthippeXavier X-ray Xantippe Xray X-ray Xantippa Y Yngve Ypsilon Yvonne Yankee Yokohama Yellow Young Yokohama Z Zäta Zeppelin Zoé Zulu Zürich Zebra Zebra Zululand Å (AA) Åke Alpha Alpha (NATO)Alfa Alfa (ITU, ICAO) Amsterdam with circle Ä (AE) Ärlig Ärger Alpha Echo (NATO)Alfa Echo (ITU, ICAO) Amsterdam with Umlaut Ö (OE) ÖstenÖkonom Oscar Echo Oslo with Umlaut Ü (UE)ÜbelÜbermutUniform EchoRef:Älvsborgs första insatskompaniExperimenterande Svenska RadioamatörerBokstavering på NE.se läst 2021-04-11
Siffror ICAO har två listor för siffrorna, varav den ena används vid svåra trafikförhållanden.
№ Svenska NATOICAO Morsekodmoderntt.o.m. 1930vanligvid svåra trafikförhållanden 0 Nolla Julia ZERO zero Nadazero (NA-DA-ZE-RO) 1 Ett Anna ONE one Unaone (O-NA-WANN) 2 Tvåa Beda TWO too Bissotwo (BIS-SO-TOU) 3 Trea Cecilia THREE tree Terrathree (TERR-AHH-TRI) 4 Fyra Dora FOUR fower Kartefour (KAR-TE-FO-EUR) 5 Femma Ebba FIVE fife Pantafive (PAN-TA-FAJV) 6 Sexa Fina SIX six Soxisix (SOK-SI-SIKS) 7 Sju Greta SEVEN seven Setteseven (SETT-TE-SEV'N) 8 Åtta Hedvig EIGHT ait Oktoeight (OCK-TO-EJT) 9 Nia Ida NINER niner Novenine (NO-VE-NAJN) , DecimalkommaKomma — DECIMAL Decimal . PunktteckenPunkt — STOP Stop
Uttalet av sifferorden vid svåra trafikförhållanden, skrivna med versaler, skall vara med lika tryck på alla stavelserna.
Förväxlingsrisker Anledningen till att tidigare Harald byttes mot Helge var att Harald kunde misstolkas som Adam vid dåliga trafikförhållanden eller uttalat med vissa svenska dialekter. Systemfelet vid paret Harald/Adam är att bägge stavelserna i vardera ordet innehåller samma vokal A; vid dåliga trafikförhållanden är det i första hand konsonanterna som försvinner. Mottagaren uppfattar då bara A A, som kan tolkas som antingen Adam eller Harald. Paret Adam/Helge bygger på olika vokaler, varvid risken för feltolkning blivit betydligt reducerad. Det förekommer dock än idag att Harald "felaktigt" används vid bokstavering av H. Filip har en alternativ stavning Philip vilket vid bokstavering ibland resulterar i den felaktiga tolkningen P istället för den rätta F. Det är ett personrelaterat fel som hänger samman med den miljö personen i fråga är mest van vid. Talare med stockholmsdialekt kan ha uttalet Seta med ett "spetsigt" E istället för Zäta med ett mer öppet Ä (jämför de tre olika inledande vokalljuden i Erik, även och ärlig) vilket lätt misstolkas som Cesar, särskilt som somliga talare ofta sväljer slutbokstaven. Mottagaren uppfattar då bara Cesa eller Seta (C och S uttalas lika och bägge orden bygger på samma vokalpar E A. Dessutom låter S ungefär likadant som T, om det överhuvudtaget kan urskiljas med störningar på en dålig förbindelse). Vidare finns den klassiska stavningen Cæsar som antyder ett uttal med Ä-liknande ljud i första stavelsen snarare än ett E-ljud. Det är alltså en hel rad av oklarheter som var och en för sig kan ge upphov till förväxlingar, såväl i riktningen Z/C som C/Z. Risken för missförstånd är sålunda stor. Tidigare bokstaverade man "Etta" (1) vilket ledde till förväxling med "Åtta" (8). Detta avhjälptes med ändringen från "Etta" till "Ett". En mindre självklar förväxling ligger i att "Fyra" misstolkades som "Sjua" och tvärt om. I praktiken feltolkades dock detta par ibland. Möjligen kan dialektalt uttal ha bidragit till saken, särskilt om talare och lyssnare haft respektive modersmål inom skilda dialektområden. Detta avhjälptes genom att bokstaveringen "Sjua" ändrades till "Sju", som då skiljer sig mer från "Fyra". På bl.a. skånska kan uttalen av Bertil och Martin bli lika varandra, om första vokalen i Bertil uttalas som ett A: "Bartil". Då bara första och sista konsonanterna skiljer mot "Martin" föreligger det en risk för missförstånd. ICAO-listan har en svaghet i paret Delta och Hotel. Vid dåliga trafikförhållanden uppfattas bara DEL eller TEL, vilket ju mycket lätt förväxlas med varandra. Men i engelskan finns faktiskt ett alternativt uttal av Hotel med trycket på första stavelsen: HOU-tel. Om man tillåter sig den icke-reglementariska förändringen att ersätta uttalet Hou-TELL med HOU-tell minskar förväxlingsrisken.
Se även Fonetiskt alfabet Morsealfabetet
Referenser Noter
Tryckta källor Palmér, Bertil, 35 olika sätt att bokstavera på. TELE 3/82, s. 48. Artikel 24 i Internationella Radioreglementet (1982) Artikel 40 i Internationella Telefonreglementet (1982)
Externa länkar https://web.archive.org/web/20060613012622/http://www.w2aee.columbia.edu/phonetic.html http://bokstaveringsalfabet.se/ - Svenska och internationella bokstaveringsalfabetet med ljudklipp för varje kodnamn. http://morsecode.scphillips.com/alphabet.html - NATO/Internationella bokstaveringsalfabetet, Franska, Tyska, Spanska m.fl.
Kategori:Telekommunikation Kategori:Alfabet Kategori:Sambandstjänst