Elementens förekomst eller grundämnenas förekomst i universum är av intresse inom astrokemin. Förekomsten mäts på ett av följande tre sätt: massfraktion, molarfraktion eller volymfraktion. Volymfraktion är det vanliga mätsättet när det gäller gaser i blandning, som till exempel planetatmosfärer.
I samband med stjärnbildning och populationer talar man om metallicitet.
Det finns en regel för att underlätta en grov uppskattning av förekomsten: Harkins regel säger att ett grundämne med jämnt atomnummer är vanligare än sina närmaste grannar med udda atomnummer. Det enda större undantaget är väte, som med atomnumret 1 betraktas som det vanligaste grundämnet.
Elementens förekomst i universum miniatyr|400px|höger|Spektrallinjerna för väte, universums vanligaste grundämne. Spektroskopisk uppskattning av de tio vanligaste ämnenas förekomst i vår egen galax
ElementMassa per miljonVäte739 000Helium240 000Syre10 700Kol4 600Neon1 340Järn1 090Kväve970Kisel650Magnesium580Svavel440
Jordklotets sammansättning Jorden är indelad i fyra olika skikt som alla har skilda egenskaper. Dessa är:
0–40 km - Jordskorpan 40-2 890 km - Manteln 2 890-5 150 km - Yttre kärna 5 150-6 378 km - Inre kärna
Jordskorpan är inte alltid 40 km tjock utan varierar mycket i tjocklek, den är till exempel tunnare under oceanerna och tjockare under bergen. Jordskorpan består mest av kvarts (kiseldioxid) och yttre silikat som till exempel fältspat. Jordskorpan och den inre kärnan är fasta skikt, medan den yttre kärnan och manteln är flytande. Kärnan består troligtvis till största delen av järn. Temperaturen i jordens centrum kan vara upp till 7 500 K, vilket är varmare än Solens yta.
Grundämnenas förekomst på jorden i procent:
34,6% - Järn 29,5% - Syre 15,2% - Kisel 12,7% - Magnesium 2,4% - Nickel 1,9% - Svavel 0,05% - Titan
Se även Nukleosyntes
Referenser
Noter
Kategori:Kosmologi Förekomst Kategori:Astrokemi