miniatyr|I Skärholmstunneln, maj 2018.
Förbifart Stockholm är en påbörjad ny motorvägsförbindelse för E4 väster om centrala Stockholm genom kommunerna Huddinge, Stockholm, Ekerö samt Sollentuna. Leden kommer att gå från dagens E4/E20 i Kungens kurva i söder till Häggvik norr om Stockholm. Största delen av vägen, drygt 18 av 21 kilometer, kommer att gå i tunnel varav längsta tunneln 16,5 km. Byggstarten skedde 19 augusti 2014, tunnlarna var utsprängda i oktober 2023 och öppnandet är planerat till 2030.
Förbifart Stockholm ska bland annat enligt Trafikverkets projektmålVägutredning, Vägverket Region Stockholm, juni 2005 knyta samman de norra och södra länsdelarna och avlasta infarterna till Stockholms centrala delar och på så sätt minska sårbarheten i Stockholms trafiksystem.
Förbifarten kommer att bli världens näst längsta tunnel i stads- respektive stadsnära miljö, efter Yamatetunneln i Tokyo. Prognoser pekar på att det kommer att köra cirka 140 000 fordon per dygn i Förbifarten. På vissa avsnitt är huvudtunneln dragen 65 meter under markytan och Mälaren. Förbifart Stockholm är en del av Trafiksatsning Stockholm.
Historik och debatt miniatyr|Södertäljevägen i rusningstrafik vid en situation med hög trafikbelastning. Vy mot Stockholm mellan trafikplatserna Kungens Kurva och Bredäng 22 februari 2010.
Diskussioner och planer på en förbindelse väster om Stockholm har pågått under många år. I 1966 års regionalplaneskiss kallad Storstockholm fysisk struktur år 2000 visas tre kringfartsleder som i koncentriska cirkelsegment omsluter Stockholm i väst.City 67, sida 8 Inifrån räknat fanns Brommagrenen, vars anslutningsramper redan förbereddes när Essingeleden byggdes. Nästa kringfart var en förbindelse mellan Essingeleden över Ålsten förbi Bromma flygplats och vidare mot norr, en sträckning som påminner om Diagonal Ulvsunda. Den yttersta och tredje kringfarten hade i princip samma sträckning som den nu planerade Förbifart Stockholm och kallades för Kungshattsleden. I Dennispaketet gick den under namnet Västerleden. År 2001 fanns tunnelalternativet under Ekerö med i bilden.Stockholms Handelskammare - trafik Stockholm 2001-06-07 s.2
Vägkapaciteten över den relativt smala passagen mellan Saltsjön i öst och Mälaren i väst (där Stockholm är beläget) har inte byggts ut sedan Essingeleden öppnade 1967. Leden projekterades för en kapacitet på 80 000 fordon, idag är belastningen cirka det dubbla en vanlig vardag.Program "Förbifart Stockholm", sida 5 Det gör Essingeleden känslig för störningar samtidigt som den höga fordonsbelastningen leder till att vägen slits hårt med stora reparationsbehov till följd.
För att lösa problemet redovisade Vägverkets vägutredning "Nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet år 2005" tre alternativ: Förbifart Stockholm, Diagonal Ulvsunda och Kombinationsalternativet. Efter att Vägverket utrett dessa olika alternativ förordade Vägverket Förbifart Stockholm som den bästa lösningen.Vägverkets broschyr "Förbifart Stockholm - projektet går vidare", april 2008, sida 3 Regeringen beslutade 3 september 2009 att tillåta byggandet av Förbifart Stockholm enligt Vägverkets (numera Trafikverket) förslag.Regeringskansliet - Förbifart Stockholm
Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna var 2010 för vägprojektet, medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet var emot.Enligt Socialdemokraterna Enligt Miljöpartiet Enligt Dagens Nyheter Naturvårdsverket och flera miljöorganisationer hade motsatt sig projektet, däribland Jordens Vänner som bland annat har överklagat transportplanen som godkände Förbifart Stockholm och flera andra motorvägsbyggen.
Argument för bygget har bland annat varit att skapa bättre framkomlighet, minska ineffektiv restid, och avlasta de centrala delarna av Stockholm från genomfartstrafik. Argument mot bygget har bland annat varit ökade koldioxidutsläpp, de höga kostnaderna, att trafikproblemen inte löses långsiktigt därför att trafikanter i Stockholmsregionen lockas att använda bil istället för kollektivtrafik samt att stadsnära motorvägar leder till stadsutglesning och extern handel, något som i sig leder till ökat bilberoende. Kritik har även framförts mot att miljön skadas längs bygget.
Den 15 maj 2014 avslog regeringen samtliga överklaganden gällande arbetsplanen för Förbifart Stockholm. Vilket i praktiken betydde att arbetsplanen för förbifarten vann laga kraft. Byggstart av förbifarten skulle då i praktiken kunna ske till sommaren 2014 på de delar som faller under väglagen och inte kräver andra tillstånd.
En byggstartsceremoni hölls 19 augusti 2014, med bland andra infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.Bygget av Förbifart Stockholm har startat Byggarbeten påbörjades men stoppades den 23 oktober 2014 av Regeringen Löfven I efter riksdagsvalet 2014 för att möjliggöra en översyn av projektets finansieringFörbifart Stockholm fryser produktionen enligt regeringsbeslut 23 oktober 2014 , egentligen en intern politisk oenighet i regeringen som måste redas ut. Den 18 december 2014 fattade så regeringen beslut att arbetet med Förbifart Stockholm skulle återupptas från 1 januari 2015, och de återupptogs strax efter. Denna politiska manöver gav ett halvårs försening av projektet och har beräknats kosta 170 miljoner kronor.Projektchefen om läget i februari: Förbifart Stockholm startar arbetena igen
Sträckning miniatyr|Förbifart Stockholm med trafikplatser. Nedan beskrivs förslag för ledens sträckning enligt Trafikverket (fd Vägverket) och "Samrådshandling" upprättad av Stockholms stadsbyggnadskontor år 2009:
Från Kungens kurva (Huddinge) Förbifarten Stockholm länkas av från E4/E20 mellan trafikplatserna Lindvreten och Kungens kurva. En ny trafikplats anläggs mellan de två befintliga, ungefär i höjd med Heron City. Den nya sträckningen utformas så att Förbifarten byggs i mitten och trafiken mot Stockholm läggs på ömse sidor. Förbifarten går sedan ner i en bergtunnel under norra Skärholmen och Sätra.
Under Skärholmen och Sätra (Stockholm) Förbifarten går tunnelförlagd i berg under radhus och villaområden och vidare under Sätraskogens naturreservat och under sundet mot Kungshatt. I Skärholmen byggs en separat ramp för kollektivtrafik till och från Förbifartens huvudtunnel upp till busstorget vid Skärholmens centrum. Vid Sätra varv kommer en tillfällig arbetstunnel att mynna.
Under Mälaren och Lovön (Ekerö) Tunneln går under Mälaren och sunden vid Kungshatt. Det största vattendjupet är drygt 20 meter och vägbanan antas ligga i berget som mest 60 meter under vattenytan. Enligt nuvarande förslag (2009) blir det en trafikplats på Lovön och Ekerövägen får således en anslutning till Förbifart Stockholm. Trafikplatsen kommer att anordnas strax norr om den befintliga Lindötunneln. Förbifartens tunnel fortsätter mot norr under Lovön på ett djup av 50–60 meter.
Under Lambarfjärden Under Lambarfjärden byggs en bergtunnel. Ursprungligen planerade Vägverket (numera Trafikverket) en bro över Lambarfjärden. Olika undersökningar har senare tillfört projektet ny kunskap om bland annat berggrunden vid fjärden samt om säkerhet och trafikanters beteende i långa tunnlar, varför Trafikverket nu förespråkar tunnel även under Lambarfjärden. En tunnelförlängning medför mindre miljöpåverkan än en bro och kostnaderna för bro- och tunnelalternativet är ungefär desamma.
Under Grimsta till Hjulsta (Stockholm) Tunneln fortsätter vidare under Grimstaskogens naturreservat och Lövstavägen med mynning vid Spångadalen söder om Hjulsta. Trafikplats anläggs norr om Bergslagsplan vid Vinsta, som får namnet "Trafikplats Vinsta" eller "Vinstamotet". Leden passerar sedan i tunnel under Spångadalen och Mälarbanan på bro med anslutning till E18 vid trafikplats Hjulsta, "Hjulstamotet".
Hjulstamotet (Stockholm) Den nya trafikplatsen "Hjulstamotet" ingår i ombyggnaden för E18 och började anläggas sommaren 2009. Hjulstamotet kommer att anläggas i tre plan där E18 kommer att gå nedsänkt på det understa planet. Mellanplanet utformas som en stor cirkulationsplats i markläge. Förbifarten går på bro över trafikplatsen samt över den intilliggande Mälarbanan.
Hanstamotet (Stockholm) Från östra delen av Hästa klack leder en 450 meter lång bergtunnel ("Hästatunneln") under Järvakilen och Igelbäckens kulturreservat till Akalla. Därefter går leden fram till Akalla i försänkt ytläge fram till en ny trafikplats i Akalla, "Hanstamotet". Mot väst avskärmas vägen med en bullervall. "Hanstamotet" utformas i två plan med en cirkulationsplats i övre läge och ramper som ansluter till leden norr- och söderut. Hanstavägen ansluter till cirkulationsplatsen med fyra körfält.
Till Häggvik (Sollentuna) Efter "Hanstamotet" fortsätter förbifarten i cirka 300 meter ytläge innan den går ner i en sista tunnel med anslutningsramper till dagens E4 vid Häggvik i Sollentuna kommun. Anslutningen till E4 i Sollentuna innebär omfattande anläggningsarbeten av ungefär samma storleksordning som vid Kungens kurva.
Övrigt I norr kommer Förbifarten att kopplas till den redan färdigbyggda Norrortsleden (klart 2008) och i söder bildar den planerade Södertörnsleden en förlängning till Haninge kommun. I samband med bygget planerar Trafikverket tre tillfälliga hamnanläggningar: vid Sätra varv, vid Malmviken på södra Lovön och vid Lambarfjärden på norra Lovön.Trafikverket: Tillfällig hamn Malmviken. Teknisk beskrivning för vattenverksamhet och hamnverksamhet, s. 6.
Teknik miniatyr|Borrmaskin i Skärholmstunneln, 2018. Tunnelavsnitten med en sammanlagd längd av totalt 17 kilometer går huvudsakligen i berg på ett genomsnittligt djup av 40–60 meter under Mälarens nivå. Där bergtäckning över tunneln saknas eller är för låg byggs betongtunnlar. Tunneldrivningen skall göras enligt samma metod som för Södra och Norra länken. Metoden består i korthet av förinjektering med cement, borrning och laddning av cirka 100-200 spränghål, sprängning samt utlastning. Därefter förstärks tunneltaket med sprutbetong. De utsprängda massorna fraktas till kross och återanvänds. Gällande Norra länken drevs tunneln fram med 10–15 meter per vecka och sprängfront.Broschyr - Nu bygger vi Norra länken, Vägverket, april 2008, s. 21-22
Tunnlarna kommer att drivas samtidigt från olika håll. För ut- och intransport byggs så kallade arbetstunnlar. Arbetstunnlarna kommer att anordnas vid bland annat Kungens kurva, Skärholmen, Sätra varv, Ekerövägen, Lunda, Hjulsta och Häggvik. Dessutom anordnas provisoriska luftutbytesstationer, elförsörjningsanläggningar, reningsverk och tillfälliga hamnar (exempelvis vid Sätra varv). Provisoriska hamnar, transportvägar och etableringsytor kommer att innebära intrång och miljöstörningar under byggtiden.Trafikverket - Förbifart Stockholm
Genomförande miniatyr|Flytt av kraftledning, 2013. Strax väster om Sätra varv i Sätraskogens naturreservat utfördes 2011 provborrningar för att undersöka bergets kvalitet och egenskaper där leden skall gå under Mälaren. Det är en så kallad "styrd kärnborrning" som innebär att man kan borra "på snedden" under vattenområdena. Borrkärnorna som sedan analyseras är mellan 300 och 650 meter långa. Liknande undersökningar utfördes på Lovön, Kungshatt och i Grimsta naturreservat. Det tar cirka fyra veckor att borra 300 meter, då arbetar man 75 timmar i veckan.Informationsskylt på platsen