Dinosaurier (engelska: Dinosaur) är en amerikansk live-action/animerad äventyrsfilm från 2000, producerad av Walt Disney Feature Animation i samarbete med The Secret Lab och distribuerad av Walt Disney Pictures. Filmen regisserades av Ralph Zondag och Eric Leighton och producerades av Pam Marsden, med ett manus skrivet av John Harrison, Robert Nelson Jacobs och Walon Green. Filmen följer en ung iguanodon som adopteras och uppfostras av en familj lemurer på en tropisk ö. De tvingas fly till fastlandet på grund av ett katastrofalt meteoritnedslag. De ger sig iväg för att hitta ett nytt hem och ansluter sig till en flock dinosaurier som är på väg mot ”häckningsplatsen”, en plats där de kan överleva. Men de måste kämpa mot gruppens stränga ledare och andra faror, som de köttätande Carnosaurierna.
År 1986 utvecklades den första idén till filmen av Phil Tippett och Paul Verhoeven, som tänkte sig en mörkare, naturtrogen film om dinosaurier. Projektet genomgick flera iterationer med flera olika regissörer. År 1994 började Walt Disney Feature Animation utveckla projektet och ägnade flera år åt att utveckla programvaran som användes för att skapa dinosaurierna. Medan karaktärerna i Dinosaurier är datorgenererade är de flesta bakgrunderna riktiga och filmades på plats. Ett antal bakgrunder hittades på olika kontinenter, såsom Amerika och Asien; olika tepuier och Angel Falls förekommer också i filmen. Med en budget på över 127 miljoner dollar var Dinosaurier enligt uppgift den dyraste datoranimerade filmen vid den tiden. Filmen är också den första från Walt Disney Feature Animation som är 3D-animerad.
Dinosaurier släpptes den 19 maj 2000 och fick allt från blandat till positivt mottagande från kritikerna, som berömde filmens inledningssekvens, soundtrack och animation, men kritiserade storyn och manuset för bristande originalitet. Filmen drog in 349 miljoner dollar världen över i biointäkter och blev den femte mest inkomstbringande filmen 2000. Den blev den fjärde bäst säljande hemvideoutgåvan 2001, med 10,6 miljoner sålda exemplar och en försäljning på 198 miljoner dollar.
Handling Filmen inleder med att en Carnotaurus attackerar en flock dinosaurier och förstör ett Iguanodon-bo. Ett överlevande Iguanodon-ägg stjäls av en Oviraptor, som efter en del strapatser kommer till en tropisk ö bebodd av förhistoriska lemurer. Plio, dotter till lemurernas patriark Yar, döper den nykläckta ungen till Aladar och uppfostrar honom tillsammans med sin dotter Suri.
Flera år senare ser den vuxne Aladar lemurerna delta i ett parningsritual, där Plios tonårige bror Zini misslyckas med att attrahera en partner. Strax efter ritualens slut störtar en kolossal meteorit i havet och skapar explosiva chockvågor som förstör ön. Aladar och hans familj flyr och simmar till fastlandet.
När de korsar en öken attackeras gruppen av en flock Velociraptorer. De undkommer dem genom att ansluta sig till en flock med flera arter av dinosaurier som är på väg till häckningsplatsen, ett orört grönskande paradis som inte har förstörts av meteoriten. Flockens hjärtlösa ledare Kron tvingar Aladars familj att ställa sig längst bak i hjorden, där de blir vänner med tre äldre dinosaurier: Styracosaurusen Eema, ankylosaurusen Url och Baylene, en Brachiosaurus.
Hjorden vandrar i flera dagar efter vatten och kommer fram till en sjö, men upptäcker att den verkar ha torkat ut. Kron är fast besluten att nå häckningsplatsen och beordrar flocken att gå vidare och låta de svagaste stupa. Aladar inser att det finns vatten begravt under den uttorkade sjön och gräver tillsammans med Baylene tills de når grundvattennivån, vilket räddar flocken från uttorkning. Krons syster Neera blir rörd av Aladars medkänsla och blir vän med honom. Kron ser Aladars ökande popularitet som ett hot mot sin dominans.
Under tiden spårar två stycken Carnotaurus hjorden och anfaller en spaningspatrull ledd av Krons löjtnant Bruton, som flyr med svåra skador för att varna de andra om rovdjuren. Kron låter hjorden medvetet överge Aladar, lemurerna, de äldre dinosaurierna och Bruton, i hopp om att de ska sakta ner sina förföljare. Gruppen söker skydd i en grotta under ett regnväder, men Carnosaurierna hittar och attackerar dem under natten. Bruton offrar sig själv för att orsaka ett stenras som dödar en av Carnosaurierna, vilket tvingar den överlevande att retirera.
Gruppen ger sig djupare in i grottan och når en återvändsgränd, vilket får Aladar att för en stund förlora hoppet. Baylene använder sin styrka för att slå igenom bergväggen, vilket skapar en ny ingång till den frodiga häckningsplatsen på andra sidan. Medan gruppen firar en stund märker Eema att ett jordskred har raserat den ursprungliga ingången till dalen. Aladar skyndar sig att varna Kron, som försöker tvinga hjorden att klättra över spillrorna, omedveten om det branta stupet på andra sidan. Kron ser varningen som en utmaning om positionen som hjordens ledare och slåss mot Aladar, tills Neera ingriper. Hon och hjorden ger sig av tillsammans med Aladar, medan Kron stannar kvar för att klättra över spillrorna.
Den överlevande Carnosaurien anländer och attackerar hjorden. Aladar får hjorden av gå ihop för första gången och övermannar Carnosaurien, som till sist beslutar sig istället för att gå efter Kron. Aladar och Neera skyndar till hans undsättning, men Kron blir dödligt sårad. Aladar knuffar Carnosaurien mot kanten av stupet, där marken ger vika, vilket får rovdjuret att falla mot sin död. Aladar och Neera sörjer Krons död och leder flocken till häckningsplatsen. En tid senare kläcks en ny generation dinosaurier, bland dem Aladar och Neeras barn. Lemurerna hittar fler av sin egen art och tillsammans firar de ankomsten till sitt nya hem.
Engelska originalröster D.B. Sweeney - Aladar Alfre Woodard - Plio Ossie Davis - Yar Max Casella - Zini Hayden Panettiere - Suri Samuel E. Wright - Kron Julianna Margulies - Neera Peter Siragusa - Bruton Joan Plowright - Baylene Della Reese - Eema
Svenska röster Fredrik Berling - Aladar Pernilla August - Plio Leif Liljeroth - Yar Ola Forssmed - Zini Linnea Berglund - Suri Mikael Persbrandt - Kron Cajsalisa Ejemyr - Neera Niels Dybeck - Bruton Yvonne Lombard - Baylene Margaretha Krook - Eema
Produktion
Utveckling
Efter att ha grundat sin egen studio med samma namn regisserade specialeffektartisten Phil Tippett Prehistoric Beast (1984), en experimentell animerad kortfilm där en Centrosaurus förföljs av en Tyrannosaurus. Tippetts skicklighet i att skapa animerade varelser med go motion-teknik ledde till den animerade dokumentären Dinosaur! från CBS 1985. Ett år senare anlitades Tippett för att arbeta med specialeffektsteamet för RoboCop (1987). Under inspelningen sa Tippett: "När Jon Davison och jag filmade live-action-scenerna där ED-209 faller nerför trappan uppstod det någon form av fördröjning. Peter Wellers skor passade inte, så vi var tvungna att vänta på att någon skulle hämta rätt stuntskor.” Frustrerad över förseningen föreslog Tippett för Paul Verhoeven att de skulle producera en ’dinosauriefilm’. På så sätt, enligt Tippett, ”skulle vi inte behöva hållas fast i samma mönster av skådespelare i robotdräkter."
Verhoeven blev entusiastisk över idén och föreslog en approach inspirerad av Shane (1953) där ”man följer en huvudperson genom en rad situationer och rör sig från ett ödelagt landskap till ett förlovat land.” Verhoeven, Tippett och Davison presenterade sin idé för Walt Disney Pictures, där den togs upp för utveckling under deras live-action-avdelning. Verhoeven och Tippett anlitade sedan manusförfattaren Walon Green, mest känd för The Wild Bunch (1969) och Sorcerer (1977), för att skriva ett story treatment (utförlig beskrivning av filmens berättelse). Green förklarade: ”Jag skrev ett ganska omfattande treatment, som vi skulle använda istället för ett manus. Eftersom det inte fanns någon dialog skulle vi göra ett storyboard utifrån detta treatment.”
Deras version av filmen var tänkt att ha en mörkare och våldsammare ton, i samma stil som liknar en naturdokumentär. Filmens ursprungliga protagonist var en Styracosaurus vid namn Woot och huvudantagonisten var en tyrannosaurus rex vid namn Grozni, med ett litet däggdjur vid namn Suri som birollsfigur. Efter att Woot besegrat Grozni i en sista kamp skulle filmen avslutas med det stora massutdöendet orsakat av asteroidnedslaget, som slutligen skulle leda till dinosauriernas utrotning.
När Green hade avslutat sin treatment beräknade Disneys ekonomiavdelning att filmens produktionsbudget skulle uppgå till 75 miljoner dollar, vilket stod i kontrast till studions krav på att den skulle kosta cirka 20 miljoner dollar. Verhoeven berättade för Cinefantastique att han hade beräknat projektets preliminära budget till 45 miljoner dollar, men då ansåg Disneys studiochef Jeffrey Katzenberg att det inte fanns ”tillräckligt stor publik för att godkänna den kostnaden”. I december 1990 flög Thomas Schumacher från Walt Disney Feature Animation till Östeuropa efter premiären av Bernard och Bianca i Australien för att anställa nya animatörer. Schumacher sa: ”Medan jag reste runt i Östeuropa för att leta efter traditionella animatörer träffade jag människor som också hade diskuterat stop motion-animation för att göra den här dinosauriefilmen.” Verhoeven och Tippett hade planerat att använda stop motion-animationstekniker som dockor och miniatyrer. Trots ett framgångsrikt stop motion-test och att han var imponerad av de tidiga datoranimationstesterna, ansåg Tippett att stop motion inte var rätt metod för filmen. Under tiden uppmanades Green att skriva ett manus där lemurerna skulle berätta historien, även om han fortfarande var osäker på om ”det här kommer att fungera eller inte”. Ytterligare möten med Katzenberg ledde ofta till ett dödläge, till den grad att Green, Davison och Verhoeven meddelade Tippett att de skulle hoppa över ytterligare ett planerat möte. Vid denna tidpunkt kontaktade producenten Kathleen Kennedy Tippett med ett utkast till Michael Crichtons då kommande roman Jurassic Park. Verhoeven ringde då Tippett och sa: ”Jag vet att Spielberg har kontaktat dig om Jurassic Park, du borde göra den filmen istället.”
Innan Verhoeven och Tippett lämnade projektet blev producenten/regissören Thomas G. Smith involverad i filmen, men blev regissör först efter att de hade lämnat projektet. Smith reflekterade över sin tid med arbetet och sa: "Jeanne Rosenberg höll fortfarande på med att skriva manuset, men det fanns problem med det. Disney ville ha en söt historia om talande dinosaurier, och jag gillade inte idén. Jag tyckte att det borde vara mer som Jean Annauds Björnen. Jag ville ha riktiga lemurer i filmen. De fanns faktiskt på dinosauriernas tid. Vi hittade faktiskt en kille som vet hur man tränar dem.” Katzenberg ringde dock Smith för att få hjälp med Honey, I Blew Up the Kid (1992), där han ersattes av David W. Allen, som just hade blivit klar med Puppet Master II (1990). Flera månader ägnades åt att filma riktiga lemurer för att porträttera Suri, och skapa en slags visuell lösning, men Allens version hamnade också senare i utvecklingshelvetet. Smith sa: ”Det som till slut dödade projektet var att Disney visste att Jurassic Park var på väg att bli en succé, och de visste att den hade skapats digitalt. De tänkte: ’Vi kanske borde vänta med att göra filmen tills vi kan göra den digitalt.’”