Lista över Bosniens och Hercegovinas regenter inkluderar de regenter och härskare som styrde i Bosnien under medeltiden och framåt. Den inkluderar även de prinsar och hertigar över provinsen Hercegovina, som under medeltiden var en självstyrande provins inom Kroatien, Serbien och Bosnien, under olika tidsperioder. Hercegovina kom från 1320-talet vara en provins inom Bosnien och även senare att fortsätta vara nära knytet till Bosnien, vilket lade grunden till dagens nation Bosnien-Hercegovina. Listan exkluderar de tidigare regenterna innan den perioden Bosnien hade börjat ses som en separat enhet/provins.
Tidigaste härskarna över Bosnien Tišemir (c. 890) lokal serbisk härskare som besegrades av Petar Gojniković. Petar Gojniković (c. 892–917) serbisk knez. Tomislav I (920?–928?) kung av Kroatien. (se lista över Kroatiens regenter) Časlav Klonimirović (930?–960-talet) serbisk knez, regerade i östra Bosnien. (se lista över Serbiens regenter) Mihajlo Krešimir (968–969?) kung av Kroatien. Stjepan Držislav (c. 969–997) son till Mihajlo Krešimir II, kung av Kroatien. Svetoslav Mucimir (997–1000) son till Stjepan Držislav, kung av Kroatien. Krešimir III (997–1030) yngre broder till Svetoslav Mucimir, kung av Kroatien. Gojislav (997–1020) yngre broder till Svetoslav Mucimir, kung av Kroatien. Kejsare Basileios II (1019–1030?) Kroatien och Bosnien vasallstater till Bysans. Petar Krešimir IV (c. 1060–1074) kung av Kroatien. Konstantin Bodin (c. 1080–1101) kung av Duklja (Serbien). 1102 - 1160-talet , Bosnien under ungersk överhöghet. 1160-talet–1180-talet, Bosnien under Bysans överhöghet.
Baner av Bosnien Självstyrande bosniska härskare tog sig titeln ban.
Ban Borić (1154–1163) Bosnien vasallstat till Ungern. Kejsare Manuel I Komnenos (1163–1180) Bosnien vasallstat till Bysans. Ban Kulin (1172/1180–1204) frigör Bosnien från Bysans överhöghet. Ban Stjepan (1204–1232?) Ban Matej Ninoslav (c. 1232–c. 1253) Bosnien ockuperad av Ungern mellan 1235 och 1241, därefter tar Ninoslav kontrollen över större delen av Bosnien. Prijezda I av Bosnien (c. 1254–c. 1287) Prijezda II av Bosnien (1287?–1290) Kotroman (eller Stjepan I Kotromanić) (1287/1290?–1314) ban över norra Bosnien, vassal till Ungern, gift med Jelisaveta av serbiska Njemanjići dynastin, grundar dynastin Kotromanići. Pavao och Mladen Šubić (1299–1322) knezar från Dalmatien, kontrollerade banatet Bosnien. Ban Stjepan II Kotromanović (1314?/1322–1353) son till Kotroman, etablerar sig som ban efter en maktkamp med Šubić familjen. Tvrtko I Kotromanić (1353–1366) son till Vladislav Kotromanić och Jelena Šubić, brorson till Stjepan II Kotromanić. Vuk av Bosnien (1366–1367)
Kungar av Bosnien Banatet Bosnien omvandlades till ett kungarike under Tvrtko Kotromanić, som kröner sig 1377 till kung ”av serber, Bosnien och kustlandet”. 1390 tar han den nya titeln, kung ”av Raška, Bosnien, Dalmatien, Kroatien och kustlandet”. Dessa var dock inte mer än en titel då Tvrtko aldrig styrde över mer än Bosnien (inklusive Hercegovina/Hum), delar av Dalmatien och Raška.
Tvrtko I Kotromanić (1367–1391) andra regeringstid, ban mellan 1353 och 1377 och kung av Bosnien mellan 1377 och 1391. Dabiša av Bosnien (1391–1395) illegitim son till Ninoslav Kotromanić, sonson till Kotroman av Bosnien. Helena Gruba (1395–1398) änka efter Stjepan Dabiša av Bosnien Stjepan Tomaš Ostoja Kotromanić (1398–1404) son till Tvrtko I Kotromanić, maktkamp inom bosniska adeln. Tvrtko II av Bosnien (1404–1409) illegitim son till Tvrtko I Kotromanić av Bosnien, avsätter Stjepan Ostoja Kotromanić. Stjepan Ostoja Kotromanić av Bosnien (1409–1418) andra regeringstid. Stjepan Ostojić (1418–1420) son till Ostoja Kotromanić av Bosnien. Tvrtko II Kotromanić av Bosnien (1420–1433) andra regeringstid, slogs med Ostoja och Radovoj om kontrollen av Bosnien. Radivoj Ostojić av Bosnien (1433–1435) Tvrtko II Kotromanić av Bosnien (1433–1443) tredje regeringstid. Stjepan Tomaš Ostojić (1443–1461) illegitim son till Ostoja Kotromanić av Bosnien. Stefan Tomašević (1461–1463) son till Stjepan Tomaš, var även despot av Serbien 1459, den sista kungen över Bosnien, blev halshuggen av osmanerna. Katarina av Bosnien (1463–1478) drottning av Bosnien, änka till Stjepan Tomaš, regerade i exil från Rom.
Härskare över Hercegovina Hercegovina bestod från början av de mindre provinserna Zahumlje (senare Hum) och Travunien. Den serbiska ätten Višević styrde över området sedan tidig medeltid och från år 1165 styrdes provinserna Zahumlje och Travunien av Miroslav, son till Zavida och bror till Stefan Nemanja som grundade den imperiska Nemanjićidynastin i Serbien. På 1320-talet blev områdena erövrade av Bosnien och kom därefter att forma Hercegovina och vara en provins inom konungariket Bosnien. Se även lista över Serbiens regenter.
Tidigaste regenter av Travunien Beloje (eller Belo) Krajina (c. 850) Hvalimir Tišimir Belić Cucimir
Regenter av Zahumlje Viš (? – ?) regerade i Zahumlje. Mihajlo Višević (910–930/40) son till Viš. Dragislav och Boleslav (? – ?) bröder och medregenter. Desa (?1151–1162) župan av Duklja, Travunien and Zahumlje före 1151 och sedan župan av Serbien mellan 1155 och 1162. Zavida (? – ?) Miroslav (1162–1190) son till Zavida och bror till Stefan Nemanja av Serbian, gift med Ban Kulins dotter, styrde under sin brors överhöghet. Rastko Nemanjić (1190–1192) son till Stefan Nemanja. Toljen I (1192–1198) son till Miroslav. Petar (1198–1227) son till Miroslav, även greve av Split från 1222, gift med markgreven av Istriens dotter. Toljen II (1227–1239) son till Toljen I, regerade i "övre Zahumlje". Nikola (? – ?) gift med Katarina Kotromanić 1238, regerade i "nedre Zahumlje". Andrija (? –1250) regerade över Primorje och södra Zahumlje. Bogdan (? –1249) son till Andrija, regerade i delar av Zahumlje. Radoslav (1249–1255) son till Andrija. Bogdan II (1285–1312) Stefan Konstantin (1312–1323) tillhörde ätten Nemanjići, regerade i Zahumlje och var tronpretendent i Serbien. Jovan Uglješa (c. 1370–1404) tillhörde ätten Mrnjavčević från Serbien, hertig av Zahumlje. Sandalj Hranić Kosača (1404–1435) knez över Zahumlje och vojvod av Bosnien. Stjepan Vukčič Kosača (1448?–1466) son till Sandalj Hranić Kosača, titulerade sig “herzog (hertig) av Sankt Sava, herre av Hum och Primorje, storhertig av konungariket Bosnien“. Vlatko (1466–1481)
1482 erövras Hercegovina av Ahmed Hercegović, son till Stjepan Vukčić Kosača, som hade övergått till osmansk tjänst och konverterat till islam.
Osmanska Pascha-guvernörer i provinsen Bosnien Ishak-beg 1415–1440 Himmeti-Zade Nesuh-beg 1440–1454 Isa-beg Ishaković 1454–1463 Gazi Husrev-beg 1520–1540 Ferhat-paša Sokolović 1584–1587 Kara Ali-paša 1587–1588 Šahsuvar-paša 1588 Ferhat-paša Sokolović (andra gången) 1589–1590 Halil-paša 1590 Sofi Mehmed-paša 1590–1591 Herceg gazi Hasan-paša 1592 Mustafa-paša 1592–1594 Husejn-paša 1594–1595 Ismail-paša 1595–1596 Apardi-paša 1596 Kodžaverdi-paša 1596–1597 Idris-paša 1597–1598 Hasan-paša 1598–1599 Bosanac Dugalić Ahmed-paša 1599–1600 Derviš-paša 1600 Sofi Sinan-paša 1600–1601 Tatar Mehmed-paša 1601 Dželali Hasan-paša 1601–1602 Hasan-paša (andra gången) 1602–1603 Husrev-paša 1603–1606 Gurdži Mehmed-paša 1606–1607 Sofi Sinan-paša (andra gången) 1607–1608 Kuršundži-zade Mustafa-paša 1608–1609 Ibrahim-paša 1609–1610 Kuršundži-zade Mustafa-paša (andra gången) 1610–1612 Karakaš Mehmed-paša 1612–1613 Iskender-paša 1613–1614 Abdulbaki-paša 1614 Iskender-paša (andra gången) 1614–1620 Kuršundži-zade Mustafa-paša (andra gången) 1620 Ibrahim-paša (andra gången) 1621 Baltadži Mehmed-paša 1621–1622 Bajram-paša 1622–1623 Deli Ibrahim-paša 1623 - 1625 Bajram-paša (andra gången) 1625 Gazi Mustafa-paša 1625–1626 Arnaut Ali-paša 1626–1627 Bosanac Ebu Bekir-paša 1627–1628 Abaza Mehmed-paša 1628–1631 Hersekli Murat-paša 1631 Hasan-paša 1631–1632 Arnaut Mustafa-paša 1632 Hasan-paša (andra gången) 1632–1633 Sulejman-paša 1633 Deli Ibrahim-paša (andra gången) 1633–1634 Sulejman-paša (andra gången) 1634–1635 Salih-paša Mostarac 1635–1637 Bosanac Silahdar Vučo Mehmed-paša 1637–1639 Bosanac Šahin Hasan-paša 1639–1640 Kursundži Mehmed-paša 1640–1641 Deli Husejn-paša 1641–1643 Ahmed-paša 1643–1644 Bosanac Varvar Ali-paša 1644–1645 Omer-paša 1645 Gabela Ibrahim-paša 1645–1647 Tekeli Mustafa-paša 1647–1648 Derviš Mehmed-paša 1648–1649 Sarhoš oglu Hasan-paša 1649–1650 Defterdar-zade Mehmed-paša 1650–1651 Bosanac Fazli-paša 1651–1652 Sadriali Sijavuš-paša 1652–1653 Bosanac Fazli-paša (andra gången) 1653–1655 Sadriali Sulejman-paša 1655 Topal Hasan-paša 1655–1656 Sejid Ahmed-paša 1655–1656 Melek Ahmed-paša 1658–1659 Servazad gazi Ali-paša 1659–1663 Bosanac Ismail-paša 1663–1664 Arnaud Mustafa-paša 1664–1665 Bosanac Muharem-paša 1665 Sahrab Mehmed-paša 1665–1666 Kose Ali-paša 1666–1667 Tešnjak Ibrahim-paša 1667–1670 Teftišdži Mehmed-paša 1670–1672 Džanpolad Husejn-paša 1672 Kodža Arnaud Ibrahim-paša 1672–1674 Mehmed-paša 1674–1676 Hadži Ebu Bekir-paša 1676–1677 Defterdar Ahmed-paša 1677–1678 Kodža Arnaud Ibrahim-paša (andra gången) 1678 Kodža Halil-paša 1678–1679 Defterdar Ahmed-paša 1679–1681 Abdurahman-paša 1681–1683 Hizir-paša 1683–1684 Ahmed-paša Osmanpašić 1684–1685 Hersekli Osman-paša 1685 Kunduk Ahmed-paša 1685–1686 Sijavuš-paša 1686 Mehmed-paša Atlagić 1686–1687 Gazi Topal Husejn-paša 1687–1690 Bujuk Džafer-paša 1690–1691 Bošnjak gazi Mehmed-paša 1691–1697 Bošnjak Sari Ahmed-paša 1697–1698 Daltaban gazi Mustafa-paša 1698–1699 Defterdar Halil-paša 1699–1702 Bošnjak Sejfullah-paša 1702 Hadži Ibrahim-paša 1703–1704 Sirke Osman-paša 1705 Mehmed-paša 1705–1707 Banjalučki kapetan Mustafa-paša 1708 Bošnjak Sejfullah-paša (andra gången) 1709–1710 Kara Jilan Ali-paša 1711 Sari Ahmed-paša 1712–1713 Arnaud Ali-paša 1713 Sadriali Ćuprilić Numan-paša 1714 Bošnjak Sari Mustafa-paša 1715 Jusuf-paša 1716 Ibrahim-paša 1716 Šabad Ahmed-paša 1717 Kara Mustafa-paša 1717 Sadriali Ćuprilić Numan-paša (andra gången) 1717 Osman Defterdar-paša 1718–1719 Topal Osman-paša 1720 Muhsin-oglu Abdullah-paša 1721–1726 Bošnjak Ahmed-paša Rustampašić 1727–1728 Sadriali Kabakulak Ibrahim-paša 1729–1730 Sikre Osman-paša 1731 Muhsin-oglu Abdullah-paša (andra gången) 1732–1735 Hećimoglu Ali-paša 1736–1739 Muhsin-oglu Abdullah-paša (andra gången) 1740 Gazi Ajvaz Mehmed-paša 1741 Jegen Mehmed-paša 1742–1744 Hećimoglu Ali-paša (andra gången) 1745 Bostandži Sulejman-paša 1745–1746 Hećimoglu Ali-paša (andra gången) 1746–1747 Muhsin-oglu Abdullah-paša (andra gången) 1748 Ihtijar hadži Ebu Bekir-paša 1749 Sejjid Abdi-paša 1750 Hadži Ahmed-paša Ćuprilić 1751 Bošnjak hadži Mehmed-paša - Fočak 1752–1754 Kamil Ahmed-paša 1755–1757 Bošnjak hadži Mehmed-paša - Fočak (andra gången) 1758–1762 Maldovan-zade Ali-paša 1763 Aga Mehmed-paša 1764 Hadži Ahmed-paša Ćuprilić (andra gången) 1765 Silahdar Mehmed-paša 1766–1769 Muhsin-zade Mehmed-paša 1770–1771 Topal oglu Osman-paša 1772 Dagistani Ali-paša 1773 Alvazade Ali-paša 1774 Silahdar Mehmed-paša (andra gången) 1775 Dagistani Ali-paša (andra gången) 1776–1777 Silahdar Mehmed-paša (tredje gången) 1778 Sejid Mustafa-paša 1779 Bošnjak defterdar Abdulah-paša 1780–1784 Sejid Mehmed-paša 1785 Ismail-paša 1785 Morali Ahmed-paša 1786 Selim-paša 1786–1787 Bekr-paša 1788 Arslan-paša 1789 Bošnjak Miralem-paša 1790 Hadži Salih-paša 1790 Jusuf-paša Fočak 1790–1791 Hadži Salih-paša 1791 Abu Bekr-paša 1792 Abu Bekr-paša (andra gången) 1795 Perisan Mustafa-paša 1796–1797 Vanli Mehmed-paša 1797–1799 Bekr-paša 1800–1801 Vanli Mehmed-paša (andra gången) 1802–1803 Janičar Mustafa-paša 1804–1805 Husrev Mehmed-paša 1806–1807 Hilmi Ibrahim-paša 1808–1812 Silahdar Ali-paša 1813–1814