Bröderna Lejonhjärta är en fantasy-äventyrsroman av Astrid Lindgren som publicerades hösten 1973. I likhet med flera av Lindgrens andra böcker behandlar boken, för barnlitteraturgenren, ovanligt mörka teman, som sjukdom, död, självmord, tyranni, förräderi och förtryck som kräver uppror. Framträdande är också ljusa och varma teman, som syskonkärlek, lojalitet, hopp, mod och ickevåld.

Berättelsen handlar om bröderna Jonatan och Karl Lejonhjärta. Ursprungligen hette bröderna Lejon, men efter att de avlidit kommer de till Nangijala, ett land bortom stjärnorna där de får sitt nya efternamn. I Nangijala upplever bröderna äventyr och tillsammans med andra motståndskämpar för de kampen mot den ondskefulle krigsherren Tengils förtryck och draken Katla. Boken är illustrerad av Ilon Wikland och senare Jesper Waldersten. Den är översatt till ett femtiotal språk, accessdatum 2019-11-17. och filmatiserades 1977 i Sverige.

Romanen är dubbelbottnad och möjliggör tolkning både som saga med ett religiöst symbolspråk och som realistisk berättelse, där alla övernaturliga händelser – förutom bokens slutord – utspelar sig i den döende Karls feber- eller dagdrömmar.

Handling

Jonatans och Skorpans död Nioårige Karl Lejon kallas Skorpan eftersom hans storebror Jonatan tycker om skorpor. Karl har tuberkulos och har fått veta att han skall dö. Hans avgudade storebror, trettonårige Jonatan, lugnar honom och berättar om livet efter döden. Då hamnar alla människor i ett land på andra sidan stjärnorna, Nangijala, och "där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid". Jonatan försäkrar att tiden är annorlunda så 90 år kommer bara att kännas som några få dagar: "Två dagar kan du väl stå ut ensam." En brand utbryter dock i huset, och Jonatan tar sin lillebror på ryggen och hoppar ut genom fönstret. Vid hoppet skadar sig Jonatan så allvarligt att han dör. Det sista han säger till sin lillebror är "Gråt inte, Skorpan, vi ses i Nangijala!". När en vit duva en kväll landar på fönsterbrädan tolkar Karl det som en bekräftelse.

Karl dör två månader efter branden. Rätt som det är står han utanför en liten stuga. Han är frisk och springer ned till ån där hans bror sitter och metar. Jonatan berättar att de skall bo tillsammans i Ryttargården i Körsbärsdalen. De har varsin häst, Grim och Fjalar. Karl får möta Sofia, vars rosenträdgård Jonatan sköter om. På andra sidan bergen ligger Törnrosdalen och den har ockuperats av den onde envåldshärskaren Tengil som har kommit ned från landet Karmanjaka med sina män och byggt en mur runt dalen, vars invånare hålls i slaveri. Tengil är till synes oövervinnerlig eftersom han har Katla. Vem Katla är vill Jonatan inte berätta. "Katla vill jag inte tala om, för då sover du inte i natt." Folket i Körsbärsdalen, ledda av Sofia, hjälper motståndsrörelsen i Törnrosdalen men det finns en förrädare i Körsbärsdalen som hjälper Tengil. Karl misstänker snabbt den buttre och vresige jägaren Hubert. Sofias vita duvor flyger med hemliga budskap mellan dalarna men Sofia har hittat flera duvor skjutna med pil.

Jossis förräderi och byggnation av en underjordisk gång

Jonatan måste bege sig till Törnrosdalen där motståndsledaren Orvar har gripits och sitter fängslad i Katlagrottan. Karl står ut med ensamheten i några dagar innan även han ger sig upp i bergen för att komma till Törnrosdalen. När han en natt gömmer sig i en grotta stannar två av Tengils män utanför för att träffa förrädaren. Det är dock inte Hubert, utan den glade värdshusvärden Jossi som har förrått sina vänner för att kunna bli ledare när Tengil en dag har ockuperat Körsbärsdalen. På morgonen upptäcks Karl av de två soldaterna. Karl har sagt till dem att han bor hos sin farfar i Törnrosdalen och soldaterna kräver att han visar dem sitt hus och sin farfar. Framme i Törnrosdalen kastar sig Karl i famnen på en gammal man vid namn Mattias och soldaterna låter nöja sig. Mattias är också motståndare till Tengil och inne i hans hus ligger Jonatan och sover. Mattias hus ligger precis vid den höga muren där Tengilsmännen håller vakt. Jonatan håller på att gräva en underjordisk gång från huset, under den höga muren och som slutar i skogen på andra sidan. När Tengil själv kommer till Törnrosdalen befaller han alla att samlas på torget. Han ska där välja ut vilka som skall föras till Karmanjaka för att bära sten åt den ointagliga fästningen som han håller på att bygga.

Snart är den underjordiska gången färdig, och Jonatan och Karl lyckas smita från dalen. När de senare slår läger vid Karmafallet får Karl för första gången se Katla, den eldsprutande drake som Tengil använder för att terrorisera folket. Med hjälp av en lur kan Tengil få Katla att lyda hans minsta vink. Ingången till Katlagrottan vaktas av Tengils soldater men Jonatan hittar en andra ingång. Långt inne i berget kommer de fram till Katlagrottan där Orvar hålls fången. De lyckas släppa ut Orvar men flykten upptäcks mycket snabbt. I full fart rider de tillbaka men de efterföljande soldaterna tar in på Karl och Jonatan som båda rider på Grim. Karl slänger sig av hästen och gömmer sig i diket, så att Jonatan och Orvar skall kunna komma undan.

Folkresning, Katlas död och Nangilima

När allt är lugnt vandrar Karl vidare till platsen där de badade och gömmer sig i ett träd. I skymningen kommer Sofia, Hubert och förrädaren Jossi dit. När han berättar att Jossi är en förrädare, blir Sofia först arg för att Karl anklagar någon som hon litar på, men sedan tvingar hon skjortan av Jossi och ser Katlamärket. Jossi kastar sig i en roddbåt nere vid vattnet. Strömmen är dock alldeles för stark och den för honom mot en säker död i Karmafallet.

En folkresning mot Tengil och hans män skall därefter äga rum. Portarna erövras men Tengil kommer dit med Katla. Jonatan lyckas dock rycka luren ur händerna på Tengil som därefter dödas av Katla tillsammans med resten av sina män. Efter att kampen är vunnen, ber Orvar Jonatan att föra Katla tillbaka till Karmanjaka. När Jonatan och Karl ska rida över hängbron, blir hästen Grim skrämd och Jonatan tappar luren i floden. De gömmer sig högt uppe på en klippa, och Jonatan knuffar ned ett stort stenblock på Katla. Katla ramlar baklänges ned i floden där det blir en strid mellan Katla och lindormen Karm, och de dödar varandra slutligen.

Jonatan och Karl slår läger vid samma klippa vid Karmafallet där de stannade första gången som de färdades till Karmanjaka. Jonatan berättar att Katlas eld har bränt honom och att han nu kommer att bli förlamad. Jonatan vill helst dö, men berättar om vad som händer då: om landet Nangilima där det endast finns glada äventyr. Karl vill inte skiljas från sin bror, utan bär honom på ryggen fram till ett stup och hoppar sedan: "Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset!".

Persongalleri Karl Karl är 9 år, och kallas Skorpan av sin storebror Jonatan. När boken börjar är han dödligt sjuk i TBC.

Karl är rädd men inspirerad av sin bror lyckas han övervinna rädslan, när han lämnar Körsbärsdalen för att leta efter sin bror, när han hoppar av hästen när de jagas av Tengils män och när de hoppar mot Nangilima. Det sista dödshoppet visar att han upprepar Jonatans hjältedåd i början av boken och blivit en Lejonhjärta på riktigt, menar litteraturvetaren Vivi Edström.Edström (1992), s. 250–251

I filmatiseringen gestaltades Skorpan av Lars Söderdahl.

Jonatan 13-årige Jonatan ser ut som en sagoprins och redan i första kapitlet utför han ett hjältedåd: han räddar sin lillebror men dör själv. Han tröstar och han ger vård. I Nangijala tar han hand om Karl och berättar endast långsamt om Tengil och den kamp som förs. Hans pliktkänsla gör att han en dag måste lämna sin bror och förklarar att det ibland finns saker alla människor måste göra, annars är de bara "en liten lort". Jonatan är en hjälte men ingen motståndsledare, på grund av sin pacifism. Vid färden mot Karmanjaka räddar han en av Tengils soldater från att föras bort av den kraftiga strömmen, trots att han, som är efterspanad, riskerar att gripas. Dagen före det stora upproret förklarar han för Orvar att han inte kan döda, inte ens för att rädda sitt eget liv. "Det finns saker man måste göra, annars är man bara en liten lort", säger han.

I filmatiseringen gestaltades Jonatan av Staffan Götestam.

Sofia Sofia bor i Tulipagården nära de höga bergen. Där har hon ett duvslag med massor av vita brevduvor, sina bikupor och sina getter. Hon har en stor blomsterträdgård som Jonatan arbetar i. Med hjälp av sina duvor kan hon skicka och ta emot meddelanden från Törnrosdalen (att sända samma duvor i båda riktningarna mellan två platser är en konst som utvecklades på 1800-taletEvolution of the carrier pidgeon, Popular science 1897.). Sofia är också den i Körsbärsdalen som leder den hemliga kampen mot Tengils förtryck. Tengil vet om vad hon sysslar med och har utlyst en belöning på 15 vita hästar till den som kan fånga henne.

I filmatiseringen gestaltades Sofia av Gunn Wållgren.

Orvar Orvar är ledare för kampen i Törnrosdalen mot Tengils tyranni. Dock blir han tidigt i historien fångad av Tengils män efter att förrädaren Jossi avslöjat hans gömställe. Orvar förs till Karmanjaka, Tengils land, där han får sitta fånge i Katlagrottan tills han ska bli matad till Tengils drake Katla. Utan Orvar är Törnrosdalen dömd att förbli i Tengils våld utan möjlighet till frihet.

Att befria Orvar blir ett av bröderna Lejonhjärtas huvuduppdrag i historien vilket de lyckas med genom att ta sig igenom en hemlig ingång till Katlagrottan som Katla använde då hon tog sig ut. De för Orvar i säkerhet i Törnrosdalen där han fortsätter leda kampen.

I filmatiseringen gestaltades Orvar av Per Oscarsson.

Jossi Jossi är värdshusvärd på Guldtuppen i Körsbärsdalen. När Karl möter honom första gången blir han upplyft på ett bord och Jossi förklarar att de två ska bli riktigt goda vänner. Nästa gång ger Jossi honom kakor som tröst när Jonatan är borta. Chocken blir därför desto större för Karl när han får veta att det är Jossi som är förrädaren, hur han hoppas att Jonatan snart ska gripas och hans önskan att Tengil ska göra honom till ledare i Körsbärsdalen när den har erövrats. Två av Tengils soldater, Veder och Kader, bränner in Katlamärket på Jossis bröst med ett brännjärn för att det ska synas vem han egentligen är lojal emot.

Enligt Tengilssoldaten Veder, lär Jossi bli en godbit för Katla när Körsbärsdalen erövrats. Detta tyder på att Tengil inte tänker hålla sitt löfte till Jossi att göra honom till Körbärsdalens ledare, utan bara utnyttjar honom.

När Karl återförenas med Jonathan i Törnrosdalen avslöjar han Jossis förräderi vilket Jonathan skriver i ett budskap till Sofia som skickas iväg med duvan Bianca. Dessvärre kommer budskapet aldrig fram eftersom Bianca skjuts ner på vägen.

Nästa gång Jossi dyker upp är han med Sofia och Hubert där de återförenas med Karl nära Karmanjaka. Karl får då veta att Sofia aldrig fått budskapet och inser att Jossi tänker leda henne och Hubert i en fälla. Karl försöker säga att Jossi är förrädaren, men Sofia tror inte på det eftersom hon litar på Jossi som hon alltid gjort. Men när Karl säger åt Jossi att visa Katlamärket på hans bröst som han fick inbränt natten då Karl bevittnade Jossis förräderi blir också Sofia och Hubert misstänksamma då det verkar som att Jossi försöker dölja något och Sofia sliter upp hans skjorta och ser Katlamärket. Sofia, som nu inser att Karl har rätt, förbannar Jossi för vad han gjort. Jossi försöker då fly i en roddbåt, men strömmen i floden är alltför stark för den lilla båten och gör att Jossi blir kastad överbord och drunknar.

I filmatiseringen gestaltades Jossi av Folke Hjort.

Hubert