miniatyr|Lyckås säteri. miniatyr|Lyckås från luften. Lyckås säteri är en herrgård i Skärstads socken i Jönköpings kommun.
Historik Lyckås säteri ligger vid Landsjön. Huvudbyggnaden är ett tvåvånings stenhus i renässansstil, byggt 1863. Lyckås fanns sannolikt redan på 1300-talet som en oansenlig gård med namnet Hallösa.
Hallösa tillhörde Bielke- och Vinstorpaätterna innan det blev klosterjord och därefter av Gustav Vasa drogs in till kronan. 1550 överlät han Hallösa på sin svåger Sten Eriksson som då var ståthållare på Jönköpings slott. Han hade själv inget intresse att bo eller bebygga några av de gårdar han förlänades. Hans änka Ebba Månsdotter (Lilliehöök) valde däremot att bosätta sig här och arbetade systematiskt på att slå samman hemman för att bygga upp en omfattande sätesgård, som nu kom att heta Lyckås. När dottern Brita gifte sig med Magnus Brahe 1594 bosatte sig det unga paret på Lyckås. Gustav II Adolf skall flera gånger ha besökt Lyckås. Magnus Brahe hade visserligen redan 1600 förlänats det Braheska grevskapet med Visingsborg, men det var inte omedelbart klart för inflyttning då Erik Brahe ännu bodde kvar. När Magnus Brahe väl fick tillgång till Visingsborg, torde intresset för att underhålla Lyckås minskat. Så sent som 1609 inkvarterades Gustav II Adolf med följe på Lyckås. Hur den äldre sätesgården såg ut är inte känt, men det finns rester av vallgravar bevarade. När Per Brahe den yngre blev ägare till Lyckås lät han rusta upp det och uppföra nya byggnader. En ny huvudbyggnad, en tvåvåningsbyggnad med torn tillkom någon gång före 1680. Ett kapell fanns också här, dock troligen ett äldre som funnits redan före hans tid. När reduktionen 1680 slog sönder det Braheska grevskapet lyckades familjen Brahe dock behålla Lyckås. Ulrika Juliana Brahe, änka efter riksrådet Nils Gyllenstierna sålde Lyckås till sin måg hovmarskalken friherre Gustaf Jakob Horn af Rantzien. Denne sålde Lyckås samma år han blev halshuggen till kanslipresidenten greve Carl Gustaf Löwenhielm. Han lät uppföra en ny herrgård med brutet valmat tak.Slott och herresäten i Småland, Petter Åkerman, s. 74-77. Godset tillhörde därefter Axel Johan von Köhler på 1780-talet. Han förbättrade godset i hög grad, dels genom inköp av bland annat Drättinge gård, dels genom sänkning av Landsjön så att stora arealer blev odlingsbara.
1790 blev översten friherre Erik Göran Adelswärd ägare till Lyckås, under hans son statsrådet greve Erik Reinhold Adelswärds tid brann gården ned 1822. Någon ny huvudbyggnad han han aldrig uppföra innan han avled 1840, men väl de två flyglarna som ännu finns kvar. I stället blev det näste ägare, överståthållaren Jakob Essen Hamilton, som lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Åbom 1863. 1880 övertog hans son James Hamilton Lyckås, han placerade Lyckås på Sveriges järnvägskarta genom anläggande av Jönköping–Gripenbergs Järnväg. När James Hamilton 1917 sålde Lyckås köptes det av ett bolag, Lyckås AB, vars samtliga aktier förvärvades av godsägaren Gunnar Lindblad 1933. Hans ättlingar äger forsatt Lyckås gård och Lyckås AB.
Järnvägsstationen Lyckås Gård
Lyckås var åren 1895–1899 ändstation för Gripenbergsbanan. På stationen fanns stationshus, magasin och ett lokstall med plats för ett lok. Lokstallet brann ned 1899 och återuppbyggdes inte. Från stationen gick det stickspår till ett tegelbruk, en ångsåg och ett spannmålsmagasin.
Källor
Noter
Externa länkar Lyckås i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Lyckås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Kategori:Byggnader och anläggningar i Jönköpings kommun Kategori:Herrgårdar i Småland Kategori:Byggnadsminnen i Jönköpings kommun Kategori:Jönköping–Gripenbergs Järnväg Kategori:Nedlagda järnvägsstationer i Jönköpings län Kategori:Järnvägsstationer invigda 1894