Antalsenhet (även kallat mängdmått, mängdenhet eller antalsmått) är måttenheter för att ange mängder av vissa typer av fysiska objekt, oftast produkter som används i handel.
Omräkningstabell för några äldre och nyare svenska stycketal 1 back av trä (i början av 1900-talet när dricka kördes ut med häst och vagn, familjärt kallad soffa) för 50 st 33 cl-flaskor öl eller läskedryck av trä (i slutet av 1900-talet) för 25 st 33 cl-flaskor av plast, utan fack (infördes när "träsoffan" togs ur bruk) för 25 st 33 cl-flaskor öl eller läskedryck av plast, med fack (infördes för att den passar på en EUR-pall) för 20 st 33 cl-flaskor öl eller läskedryck 1 bal (skrivpapper, tryckpapper m m) = 10 ris (antal ark varierar beroende på papperskvalitet) 32 rullar hushållspapper 64 rullar toalettpapper 10 stycken (tyg; styckets längd beror på tygets art, se stycke nedan) 1 rulle = 100 frimärken (tidigare sammanhängande remsa med perforering åtskiljande märkena; senare operforerade självklistrande märken ett och ett på ett bärband) 1 bok = 20 ark makulatur och filtrerpapper 24 ark skrivpapper (kallas ibland amerikansk bok) 25 ark tryckpapper (kallas ibland svensk bok), 48 ark postpapper (vanligen kvalitet 40 gram, ibland kallat genomslagspost) 1 ris = 20 böcker (antal ark varierar, se bok ovan) 1 bunt = 500 ark kopiatorpapper (vanligen kvalitet 80 gram) 300 hopnitade lösblad oblekt toalettpapper (niten utgörs av en järntråd, som slutar i en ögla för upphängning på en krok eller spik) 24 sillar 15 yard bomullstyg 1 börda = 24 st gärdesgårdstörar 1 dussin = 12 st 1 däcker = 10 hudar eller skinn av större djur. Mindre djur, se timmer nedan 1 gross = 12 dussin = 144 st 1 flak ("lock") = 24 burkar öl eller läsk på en bricka av wellpapp 1 gång (uttolkas omgång) = 44 hjulekrar (11 st per hjul till vagn med 4 hjul) 4 vagnshjul (= så många som behövs till 1 vagn) 4 hästskor (= så många som behövs till 1 häst), 24 hästskosöm (så många som behövs för att sko 1 häst) 4 strumpstickor (senare 5 st) 1 litet hundrade = 100 st 1 stort hundrade = 6 tjog = 10 tolfter = 120 st 1 kartong = 5 buntar kopiatorpapper 1 kast = 4 st strömmingar (så många som kan hållas mellan ena handens fingrar) 1 klove = 120 st torkade fiskar 1 kull = 12 ägg (bygdemål i Småland) 1 lägg = 16 sidor efter upprepad falsning av ett tryckark (vanligast, men 8 sidor (större färdigformat) och 32 sidor (mindre färdigformat) förekommer 1 par = 2 st 1 skock = 60 st 1 stycke = 10 m kläde (= ylletyg) 15 alnar lärft (8,91 m) eller 10 yard (9,14 m) 1 timmer = 40 skinn av mindre djur, exempelvis ekorrar. Större djur, se däcker ovan 1 tjog = 20 st 1 tolft = 12 st (oftast antal bräder) 1 val = 20 kast = 80 strömmingar (ibland 15 kast = 60 strömmingar) Lin 1 hand (ibland kallad handell och handfull). Ett obestämt antal uppryckta strån, som ryms i en hand.Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 241 Antalet strån varierar stort med handens storlek, som kan vara mycket olika hos skilda individer. 1 lókk = 2 händer 1 limme är en större bunt, som består av ett antal händer. Antalet varierar allt efter trakten:Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 , Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 24 händer (ca ½ lispund viktualievikt, drygt 4 kg) i Kalmar län och södra Halland. 30 händer i Östergötland, kallas där 1 brue. 1 brue = 2 bröt, även kallat lockar. 32 händer i Bohuslän, norra Halland, Småland och Västergötland. 1 lima = 20 fitjor (linstrån) i Gästrikland. Lima torde vara samma ord som limma. 1 lajma = 20 lindockor i östra Dalarna. Lajma och lima är troligen samma ord. Jfr garndocka. 1 kue = 8 sädeskärvar ställda samman till en liten rund hög på åkern, dialektalt i Halland.Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 368. Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva] Malmö 1962 1 mol = 6,022 140 857 · 1023 stycken molekyler (kemi)
Källor