Riksdagsvalet i Sverige 2018 ägde rum söndagen den 9 september 2018 för att fördela platserna i Sveriges riksdag. Samtidigt hölls också allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige. Förutom de åtta riksdagspartierna, där Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna legat högst i opinionen alltsedan riksdagsvalet 2014, ställde även ett antal övriga partier upp.
Nya valregler infördes till riksdagsvalet 2018. Förhandsanmälan av deltagande av de politiska partierna infördes inför riksdagsvalet. Kandidater som nomineras av partierna måste ge skriftligt samtycke för att vara valbara, detta för att förhindra att personer mot sin vilja skrivs in på ett politiskt partis lista. Partisymboler tillåts på valsedlarna för att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna. En ny metod för att fördela mandaten i riksdagen infördes i syfte att bättre spegla väljarnas politiska vilja.
I riksdagsvalet 2018 var 7 495 936 personer röstberättigade. Valdeltagandet var 87,18 procent, en uppgång med 1,38 procentenheter från 2014 års val och det högsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet 1985. Totalt 6 535 271 personer röstade i valet, varav 2 911 048 förtidsröstade. Totalt 6 301 personer kandiderade, varav 6 ej var svenska medborgare och kunde därmed inte bli invalda till riksdagen. 29 partier med valsedlar ställde upp i valet i alla valkretsar. Antalet personröster bland alla giltiga röster var 24,06 procent, en nedgång med 0,52 procentenheter från 2014.
Efter valet fick det rödgröna blocket 40,67 procent av rösterna medan den borgerliga alliansen fick 40,26 procent. Det rödgröna blocket fick 144 mandat, vilket är 1 mandat fler än Alliansens 143 mandat. Liksom i det föregående valet fick inget av blocken majoritet. Sverigedemokraterna blev återigen vågmästare med 17,53 procent av rösterna och 62 mandat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 28,26 procent av rösterna och erhöll 100 mandat, men valresultatet blev det lägsta i partiets historia sedan allmän rösträtt infördes år 1921. Även Moderaterna och Miljöpartiet förlorade en stor del av sina tidigare mandat, medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna ökade.
I en statsministeromröstning den 25 september 2018 prövades Stefan Löfvens stöd som statsminister av riksdagen med resultatet 204 nej (alliansen och SD) och 142 ja. Detta gjorde att Regeringen Löfven I avgick, och bidrog till långvariga regeringsförhandlingar under talmannen Andreas Norléns ledning, där olika regeringsalternativ undersöktes och prövades i riksdagen. Regeringen Löfven I agerade övergångsregering tills en ny regering kunde bildas.
Den 18 januari 2019 prövades Stefan Löfven återigen till statsminister efter januariavtalet som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet, där de två sistnämnda kom överens om att lägga ner sina röster i statsministeromröstningen. Även Vänsterpartiet beslutade att lägga ner sina röster. Med resultatet 115 ja, 153 nej och 77 nedlagda röster blev Löfven återvald som statsminister och Löfven bildade då Regeringen Löfven II och fortsatte regera.
Föregående mandatperiod Efter riksdagsvalet 2014 befann sig Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Miljöpartiet de gröna i regeringsställning genom regeringen Löfven och efterträdde den borgerliga regeringen Reinfeldt. Det var en koalitions- och minoritetsregering med 138 mandat i riksdagen. Med Vänsterpartiet som stödparti hade den rödgröna koalitionen totalt 159 mandat. Bara två månader efter regeringsbildningen meddelade statsminister Stefan Löfven vid en presskonferens den 3 december 2014 att han avsåg att den 29 december utlysa ett extra riksdagsval. Nyvalet var nödvändigt efter att regeringen Löfven förlorade en omröstning om sin budgetproposition, med 182 nej-röster och 153 ja-röster, på grund av att Sverigedemokraterna röstade på Alliansens budgetförslag. Detta ledde till en regeringskris, och nyvalet hade varit det första efter andrakammarvalet 1958 efter ATP-omröstningen.
På en presskonferens den 27 december 2014 meddelade ledarna för regeringspartierna och oppositionspartierna i Alliansen att en överenskommelse hade träffats, som partierna kallade decemberöverenskommelsen. Parterna som träffade överenskommelsen beslutade att hålla uppgörelsen till och med riksdagsvalet 2022. Överenskommelsen innebar följande:
Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga. Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden (försvar och säkerhet, pensionerna, energi) för samarbete och samtal.
Stefan Löfven meddelade också under presskonferensen, att regeringen på grund av denna överenskommelse avskrivit planerna på att utlysa extra val. Därmed var regeringskrisen över. Den 9 oktober 2015 beslutade dock Kristdemokraterna att lämna decemberöverenskommelsen. Senare samma dag meddelade först Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra, och därefter övriga allianspartier, att överenskommelsen genom Kristdemokraternas beslut hade upphävts. Allianspartierna lade ingen gemensam budget och den parlamentariskt svaga rödgröna regeringen tilläts regera vidare.
Mandatfördelning valet 2014 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S): 113 Moderata samlingspartiet (M): 84 Sverigedemokraterna (SD): 49 Miljöpartiet de gröna (MP): 25 Centerpartiet (C): 22 Vänsterpartiet (V): 21 Liberalerna (L): 19 Kristdemokraterna (KD): 16 Totalt 349 mandat i riksdagen De rödgröna: 159 Alliansen: 141 Sverigedemokraterna: 49
Information om de olika riksdagspartierna Namn Ideologi Position Ledare S Sveriges socialdemokratiska arbetareparti Socialdemokrati Center-vänster Stefan Löfven M Moderata samlingspartiet Liberalkonservatism Höger Ulf Kristersson SD Sverigedemokraterna Nationalkonservatism Center-höger Jimmie Åkesson MP Miljöpartiet de gröna Grön ideologi Center-vänster Isabella LövinGustav Fridolin C Centerpartiet LiberalismAgrarianism Center-höger Annie Lööf V Vänsterpartiet Socialism Vänster Jonas Sjöstedt L Liberalerna Socialliberalism Center-höger Jan Björklund KD Kristdemokraterna Kristdemokrati Höger Ebba Busch Thor Namn Medlemmar NyckelpersonerDe rödgröna SocialdemokraternaMiljöpartietVänsterpartiet Stefan LöfvenIsabella LövinGustav FridolinJonas SjöstedtAlliansen ModeraternaLiberalernaCenterpartietKristdemokraterna Ulf KristerssonJan BjörklundAnnie LööfEbba Busch ThorSD Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson
Förberedelser inför valet Schemat för riksdagsvalet 2018 2017: Indelningarna i valdistrikt och valkretsar gjordes i kommunerna. 10 april: Sista dagen för partierna att anmäla sina kandidater till länsstyrelsen i respektive län. Sista dag för partier att beställa namnvalsedlar från länsstyrelsen för garanterad leverans 45 dagar innan valet. 30 april: Sista dag för Valmyndigheten att besluta om antal fasta valkretsmandat för varje valkrets. 26 juli: Väljare utomlands kan nu brevrösta från utlandet. 10 augusti: Sista dag för partier att anmäla deltagande i valet 2018. 16 augusti: Första dag för väljare utomlands att rösta på en utlandsmyndighet. 22 augusti: Väljare kunde förtidsrösta i Sverige. 28 augusti: Sista dag att begära rättelse i röstlängden. 7 september: Sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur i valet. 9 september: Valdag. 10 september: Länsstyrelserna påbörjade slutlig sammanräkning. 12 september: Valnämndernas preliminära rösträkning av förtidsröster som inte granskades på valdagen. 19 september: Sista dagen att överklaga valet eller valresultatet.
Valsystem och statsskick
Sveriges riksdag består av 349 ledamöter, varav 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Mandaten fördelas proportionellt mot hur väljarnas röster fördelats mellan partierna. Samtidigt ska mandaten fördelas så att varje valkrets blir representerad med ett antal mandat som är proportionellt mot antalet röstande i valkretsen. För att åstadkomma det används den jämkade uddatalsmetoden och en kombination av fasta mandat och utjämningsmandat. Den svenska regeringsformen (1 kap. § 4) säger att riksdagen är folkets främsta företrädare, och som stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. 1 kap. § 6 säger att regeringen är ansvarig inför riksdagen. Det betyder att Sverige har ett parlamentariskt statsskick i en konstitutionell monarki – att regeringen utses av riksdagen och utövar större och avgörande delen av regeringsmakten i överensstämmelse med folksuveränitetsprincipen. Ett parti måste få minst 4 procent av väljarnas röster för att komma in i riksdagen, alternativt få 12 procent eller mer inom en valkrets. Inför riksdagsvalet 2018 ändrades valsystemet så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat.
Valsedlar I det svenska riksdagsvalet tar väljaren en valsedel för ett visst parti, och lägger sedan sin röst på valsedeln som denne valt i en valbås. Valsedlarna ligger öppet utanför valbåsen, och röstmottagarna är ansvariga för att partiernas valsedlar finns närvarande på vallokalerna för de partier som fick mer än en procent av rösterna i det föregående riksdagsvalet. Om det inte finns tillgång till ett visst partis valsedel, kan väljaren rösta genom att skriva partiets namn på en blank valsedel. Inför riksdagsvalet 2018 ändrades valreglerna för valsedlar, genom att tillåta partierna att trycka sina partisymboler i färg på sedlarna, i syfte att göra det lättare för väljare att skilja olika partiers valsedlar åt.
OSSE:s byrå för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter skickade två ledamöter som skulle observera riksdagsvalet 2018, där de skulle undersöka och utvärdera hur det går med de nya svenska reglerna för partibidrag, samt kring regelverket för valsedlars och skärmars placering i vallokalerna. OSSE-observatörerna kommer att utfärda en rapport om detta åtta veckor efter valdagen.
Valsäkerhet Säkerhetspolisen (Säpo) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick ut med en varning för att andra stater, i synnerhet Ryssland, kan försöka blanda sig i riksdagsvalet genom påverkansoperationer i form av spridning av falska nyheter och desinformation, och elektroniska angrepp. Detta har lett till olika motåtgärder. MSB uppmanade allmänheten att vara källkritiska till information som sprids på Internet.
Valbudgetar Enligt uppskattningar hade de olika partiernas budgetar följande fördelning:
PartiBudget mnkr 2014 års valbudget i mnkr± % Socialdemokraterna 100 70 +42,9 Centerpartiet 70 700 Sverigedemokraterna 51,5 30 +71,7 Moderaterna 50 55−9,1 Kristdemokraterna 23 25−8 Vänsterpartiet 18,7 9 +107,8 Miljöpartiet 18 16 +12,5 Liberalerna 15 35−57,2 Feministiskt initiativ 3 2,5 +20
Partiernas valaffischer Riksdagspartiernas valaffischer
Parti Slagord Socialdemokraterna Ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige. (m.fl.) Moderaterna Nu tar vi tag i Sverige. (m.fl.) Sverigedemokraterna SD2018 (m.fl.) Miljöpartiet Nu. Klimatet kan inte vänta. (m.fl.) Centerpartiet Framåt! (m.fl.) Vänsterpartiet Skatteflykt. (m.fl.) Liberalerna Närma eller fjärma? (m.fl.) Kristdemokraterna Ingen ska behöva dö i kön. (m.fl.)
Övriga partiernas valaffischer