miniatyr|Sveriges traditionella landsdelar. Expansionsskeden med olika nyanser av grönt, gränserna år 1700. Sverige–Finland () är en historiografisk efterhandskonstruktion: en sedan slutet av 1800-talet använd benämning på Sverige under epoken från 1200-talet till finska krigets slut 1809, då Sverige även omfattade det område som i dag är det självständiga Finland. Begreppet har kommit till användning inom historieundervisningen som pendang till det samtida motsvarande begreppet Danmark–Norge samt det följande Sverige–Norge, som dock står för personalunioner mellan två riken med åtminstone delvis åtskilda politiska strukturer. Benämningen har kritiserats som statsrättsligt missvisande.
Begreppets historia Uttrycket Sverige–Finland introducerades i Finland i slutet av 1800-talet och slog på 1920-talet igenom i den finländska historieskrivningen, där det användes för att synliggöra riksdelen och betona Finlands särställning inom riket. Bland annat använde historieprofessorerna Kauko Pirinen och Eino Jutikkala sig av det i sitt inflytelserika översiktsverk Suomen historia (1966).
Kritik Benämningen är missvisande eftersom dagens Finland motsvarar ett antal av de dåtida svenska landskapen (och från 1634 länen), vilka var sidoordnade med länen i det övriga riket. Den östra riksdelen – under medeltiden kallad Österlanden – räknades från 1300-talet som en riksdel likvärdig med rikets övriga landskap, och på 1700-talet framställdes riket som en helhet bestående av fyra huvuddelar: Svealand, Götaland, Norrland och Finland. Benämningen Sverige–Finland överdriver därför den relativa autonomi som under vissa tider kunde ges enskilda länsinnehavare, som när Karl Knutsson på 1440-talet, under Kalmarunionen, styrde Viborgs slottslän som feodalfurste och förde en självständig utrikespolitik gentemot Livland och Novgorod.
Till skillnad från Danmark–Norge, som användes under unionen mellan de båda kungarikena och där Norge i praktiken behöll egna lagar, egen förvaltning och egna ständermöten, var Finland en integrerad del av det svenska riket. Finlands ställning kan inte heller statsrättsligt jämföras med Norges i den svensk-norska unionen. Samtiden använde aldrig uttrycket Sverige–Finland. I officiellt språkbruk kunde den västra riksdelen kort och gott kallas riket eller Sverige, men Finland sidoordnades också ofta med Sverige i formler som "Konungariket Sverige och Storfurstendömet Finland" eller "Sverige och Finland". Rikets invånare var alla "svenskar" som överordnad nationalitetsbeteckning till sin etniska eller geografiska tillhörighet (östgöte, österbottning, same, skåning, ålänning, karelare osv).
Se även Finlands namn Finland under den svenska tiden Svenskfinland
Källor
Kategori:Finlands historia Kategori:Sveriges historia Kategori:Sverige under 1000-talet (millennium)