Växtpatologi, även fytopatologi, är läran om växtsjukdomar orsakade av patogener (sjukdomsalstrare) och miljöfaktorer - de mekanismer som gör att sjukdomar uppstår, interaktioner mellan patogener och växt, samt vilka faktorer eller kontrollåtgärder som förhindrar eller begränsar skadeverkningarna. Växtpatogena organismer finns bland svampar, protister (bland annat oomyceter) bakterier, fytoplasma, virus, viroider, nematoder och parasitiska växter. Skador som orsakas av insekter, människor eller andra större djur räknas vanligen inte hit Agrios, George N. Plant Pathology.3rd ed. New York: ACADEMIC PRESS INC., 1972. print..
Växtsjukdomar orsakar årligen stora skördeförluster Oerke E.-C.(2006). Crop losses to pests. The Journal of Agricultural Science, 144, pp 31-43. doi:10.1017/S0021859605005708. För att motverka sjukdomar och få en trygg livsmedelsproduktion är det viktigt att identifiera orsaken till sjukdomen och förstå varför den uppstått. Vissa sjukdomar ger karaktäristiska symptom som möjliggör snabb detektion, medan andra är betydligt svårare att diagnosticera. Sjukdomar kan motverkas eller bekämpas genom anpassning av odlingssystemet, val av mindre känsliga eller resistenta växtsorter , kemisk bekämpning, biologisk bekämpning eller genom att flera av dessa åtgärder kombineras. Växtpatologer studerar även resistens mot växtskyddsmedel hos sjukdomsalstrarna .
Växtsjukdomar Några exempel på växtsjukdomar är: Fruktträdskräfta Gråmögel (Botrytis cinerea) Gurkbladmögel (Pseudoperonospora cubensis) Klumprotsjuka (orsakad av Plasmodiophora brassicae) Lökbladmögel (Peronospora destructor) Mjöldryga Monilia Potatisbladmögel Skorv Svartrost (Puccinia graminis) Torrfläcksjuka Vinbladmögel (Plasmopara viticola) Vinmjöldagg (Erysiphe necator)
Källor Sandskär, Boel. Skadegörare i trädgården. Prisma, 2006.
Referenser
Kategori:Växtpatologi