Görvälns skola var en skola i Järfälla socken i nordvästra Stockholms län i Uppland. Skolan låg strax sydost om herrgårdsanläggningen vid Görvälns slott vid Snutenvägen 11 norr om gränsen vid nuvarande Görvälns griftegård.
Görvälns skola var verksam mellan åren 1896 och 1939. Skolan var nybyggd 1896 och startade då, och lades ned 1 juli 1939, men skolbyggnaden finns kvar. Byggnaden uppfördes som den fjärde fasta skolan i socknen.
Efter att skolan hade lagts ner från och med läsåret 1939-1940 användes skolhuset tidvis till förrådslokal, och lärarbostaden hyrdes ut. I samband med inköp av mark för badplats såldes skolhuset till Görvälns gård 1956. Skolhuset ägs av Järfälla kommun och användes som förrådslokal och därefter användes skolbyggnaden under en tid av en ungdomsförening. Från 1994 har skolhuset disponerats av en motorklubb, MCE Motorcykelentusiasterna.MCE i Järfälla är klubben för alla hojintresserade.
Skolhuset
Skolhuset byggdes 1896 i gamla Oxhagen och det var ett "riktigt skolhus". Skolan hade en skolsal för 42 elever och korridor och förstuga (farstu) på bottenvåningen. På övre våningen var det en lärarbostad för lärarinnan på ett rum och kök. Det nya skolhuset uppfördes med trästomme och utvändigt lades panel. Huvudingången på östfasaden fick en förstukvist med taklister och trappräcken som var lövsågade. Dekorativa omfattningar gjordes vid fönstren.Beatrice Fizir-Chrapkowski, Hus och miljöer i Järfälla, en byggnadshistoriska inventering. Järfälla kulturnämnd, 1978, sidan 83. .
Lärarinnan
Lärarinnan hette Fanny Lagerlund åren 1891–1920. Barnantalet var som störst under hennes tid. När antalet barn var som mest 1901 gick det 70 elever här, i småskolan var det 29 elever och i folkskolan 41 elever. Eleverna gick bara i skolan varannan dag, så alla baren var inte i skolan samtidigt. Undervisning varje dag infördes först i mitten av 1920-talet.Birgitta Johansson, Kulturstigar Viksjö-Görväln, Järfälla kultur, 1993, sidan 8. . Lärare under åren 1870–1878 var Augusta Dahlberg. När skolan sedan fungerade som flyttande skola mellan Lövsta och Görväln under åren 1879–1889 var lärarna Edith Lund, Julia Lundqvist och Gunilda Forsberg. Åren 1921–1924 var Stina Elovson lärare och under de sista fjorton åren 1925–1939 var Hulda Johansson lärare.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken 1957, sidorna 551-552. Aspnäs skola bytte namn 1936 och började kallas Jakobsbergs skola. Under 1930-talet inrättades två nya lärartjänster. Från och med höstterminen 1937 inrättades den ena nya tjänsten. Den andra lärartjänsten inrättades från och med höstterminen 1939, då lärarinnan vid Görvälns skola flyttades över till Aspnäs skola, då hennes tjänst Görvälns skola drogs in på grund av för litet barnantal. Även barnen från Görväln flyttades då också över till Jakobsberg. Skolan vid Görväln upphörde från och med 1 juli 1939.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken 1957, sidan 533, 541.
Elevantalet Elevantalet höll sig till omkring 20-30 elever under åren 1911–1936. Antalet elever sjönk sedan snabbt. Folkskolestyrelsen beslöt om nedläggning av skolan 1939 efter att barnantalet på Görvälns upptagningsområde hade sjunkit till bara fyra barn. Det fanns bara fyra barn när skolan lades ner från och med läsåret 1939–1940. Undervisningen flyttades då till nuvarande Aspnässkolan (Aspnäs skola), dit de fick skolskjuts. Aspnäs skola hade startat redan 1846, tre år efter att Aspnäs krog upphörde, och där blev det skola istället. I skolan gick barn förutom från Görväln även från Kallhäll, Lädersättra (som låg 1,5 km nordöst om Görväln och redan från 1527 var underlydande till Görväln) och Ulvsättra (som låg 2 km nordöst om Görväln och på 1700-talets slut lades på Görvälns ägor) och Viksjö och deras antal uppgick till 30 till 40 stycken. 1905 skedde konfirmationsundervisningen, läsningen, skedde för pastor Christensson tillsammans med ett 35-tal andra ungdomar från hela socknen. Då höll man till uppe i gavelrummet på den gamla skolan i Aspnäs en gång i veckan.
Historia
Skolväsendet i Järfälla kan dateras till 1810, då Spånga-Järfälla gemensamma skola öppnades eller till 1846, då Järfälla socken fick sin första egna skola. Hovmarskalken Adolf Rudbeck (1726-1801), som var ägare till Görvälns gård åren 1778-1796, Jakobsberg, Skälby med flera gårdar i Järfälla och Spånga, donerade 1798 pengar, till en skola och 1810 öppnades Spånga-Järfälla gemensamma skola. Den gemensamma skolorganisationen för Spånga och Järfälla varade till år 1845. Nio år efter Adolf Rudbecks död 1801 startade den första skolan i Järfälla 1810 på Hjulsta gårds ägor i Spånga socken. Den första skolan, Spånga-Järfälla skola, låg nära Enköpingsvägen på Hjulsta gårds ägor. Hjulsta gård gränsade till Barkarby och skolan kom då att ligga nära sockengränsen Hjulsta gård, som gränsade till Barkarby. I och med att skolan låg nära sockengränsen kom de blivande eleverna från två socknar. År 1846 öppnades Järfällas första egna skola vid det som blev skolhuset vid Aspnäs (Aspnäs skola eller Jakobsbergs skola). Aspnäs var en mangårdsbyggnad som köptes in för skoländamål och som tidigare hade fungerat som krog, som hade startat på 1790-talet. Efter att Aspnäs krog hade upphört blev där år 1846 skola istället. Skolhuset i den gamla Aspnäs krog låg i korsningen Allévägen 2 och Gamla Enköpingsvägen 1 i Jakobsberg. Kroghuset vid vägskälet blev sedan Järfällas första skola och Järfällas äldsta skola är fortfarande i full gång.Järfällas skolor förr och nu, Kompendium, 1983.
Görvälns skolhus invigdes 25 oktober 1896
Ingenjör Antenor Nydqvist (1817-1914), som var ägare till Görväln åren 1889-1900, meddelade i början av 1896 att han inte längre ville upplåta lokal för skola i Värdshuset. Antenor Nydvist hade köpt Görvälns slott 1889 och han var bosatt där med sin familj fram till år 1900. På Nydqvists tid byggdes också den Gula villan, den uppfördes 1889 vid allén på Görvälnsvägen norr om slottet.Lars Gustafsson j:r och Bertil Risveden, Glimtar ur Görvälns historia, 1975 och 1994, kompletterad 2010. Utgiven av Järfälla Hembygdsförening 2010, sidan 12.
Det var på en kyrkostämma Järfälla socken i den 23 april 1896 som man beslutade att redan under sommaren låta bygga ett nytt skolhus. I den så kallade Oxhagen utlovade ingenjör Antenor Nydqvist fri byggnadsplats. Han skänkte marken i Oxhagen strax sydost om Görvälns herrgårdsanläggning för ändamålet. Nydqvist bidrog med erforderligt byggnadsmaterial såsom timmer, bjälkar och takstolar fritt levererat till platsen för skolans byggande. "Skolhuset ska bli 50 fot långt, 30 fot brett och 14 fot högt, under tak av tegel, och inrymma en skolsal för 42 barn, ett rum och kök för lärarinnan, avklädningsrum och förstuga. Huset skall uppföras av liggande timmer på minst fem fots stenmur.- En del inredningsarbeten, som till exempel brädbeklädnad av väggarna invändigt, skola dock göras först sommaren 1897." Marken tillhörde Görvälns slott och skolan uppfördes för en kommunal kostnad på 4.000 kronor. Då överlämnades skolan till Järfälla kommun. För att finansiera skolans byggande var brukspatron Gustaf Berndes (Gustaf Fredrik Berndes) (1834-1913), godsägare på Jakobsberg åren 1886-1917 och patron J. G. Törnblom, godsägare på Viksjö åren 1870-1900, med i byggnadskommittén. Görvälns skola uppfördes 1896 och invigdes 25 oktober 1896.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken 1957, sidorna 550-551.
Görvälns skola och Lövsta skola
Görvälns skola blev den fjärde skolan i Järfälla socken. Aspnäs skola var den enda skolan i socknen fram till 1870. Brukspatron Axel Fredrik Björkman på Görvälns slott inrättade då i egen regi Görvälns skola i nuvarande Villa Solbacka (eller "Värdshuset"), som tidigare varit sjökrog (Görvälns krog) för sjöfarande på segelleden Stockholm-Uppsala. Sedan inrättades (byggdes) i socknen skolor vid Lövsta (Lövsta skola) 1879 för barn både från Görväln och Lövsta, och därefter vid Långbacka (Långbacka skola eller Veddesta skola) 1885 för barnen från gårdarna Veddesta, Skälby, Fjällen, Riddersvik och Lövsta.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken 1957, sidorna 542-543.
Görvälns skola och Långbacka skola (som blev Veddesta skola) Långbacka skola låg bredvid den gamla häradsvägen sydväst om nuvarande E18 och järnvägen. Två fasta mindre folkskolor skapades från och med höstterminen 1884, den ena vid Görväln och den andra vid Lövsta. Fram till höstterminen 1885 skedde undervisningen vid Lövsta. Därefter togs det nybyggda skolhuset vid Långabacka i bruk. Långbackaskolan fick sedan barnen från Lövsta rote använda. Lövsta skola upphörde från och med höstterminen 1885 och barnen fick gå till Långbacka skola istället. År 1887 ändrades skolans namn från Långbackaskolan till Veddesta skola. För att tilldela varje skola ett bestämt rekryteringsområde indelades socknen för första gången i skolområden 1885.Lars Gustafsson j:r, Järfällaboken 1957, sidan 580. Skolan i Lövsta skulle flytta mellan Lövsta och Görväln. Undervisningen skulle ske med fyra månader på vardera platsen. Anledningen var att man avvaktade om kommunen skulle köpa in Fjällen till fattigvården. I sådana fall skulle en småskola byggas där också.
Görvälns skola med barn från Görvälns slott och Viksjö gård I Görvälns skola gick barnen från Görväln och från Viksjö. I denna skola gick också de barn som bodde på Skäftingeholmen. Görvälnsbarnen hade tidigare gått i skola i den gamla krogen vid Görväln, Görvälns krog. En skolsal för 42 elever fanns i huset vid Görvälns skola samt korridor och farstu. Bredvid hade lärarinnan ett rum och kök.Birgitta Johansson, Kulturstigar Viksjö-Görväln, Järfälla kultur, 1993, sidan 6-8. .
Gåvobrev till Järfälla församling Ingenjör Antenor Nydqvist utfärdade 24 maj 1902 ett gåvobrev till Järfälla församling på Görvälns skoltomt om 0,2058 ha efter det att han sålt Görväln och då undantagit skoltomten till professor Mauritz Salin. Salin tecknade då sitt godkännande på gåvobrevet.
Elektrisk belysning och telefon Elektrisk belysning i skolan beslutade man att införa år 1919 och på grund av skolans isolerade läge anskaffades år 1922 telefon till lärarinnan. Av kyrkostämman anmodades skolrådet på hösten 1925 att tillse att skyddsanordningarna vid Görvälns skola skulle bli "effektiva och verkliga", för att enbart telefon till skolan kunde inte "anses bereda lärarinnan där någon skyndsam hjälp, om behofvet så påkallade".
Heltidsläsning Med början från höstterminen 1925 omändrades skolan från mindre folkskola till folkskola med heltidsläsning och folkskollärarinna istället för småskollärarinna. Hulda Johansson valdes till lärarinna. Efter 1900-talets första decennium hörde även Görväln till de skolor där barnantalet låg relativt högt. Skolan hade omkring 60 till 70 elever. Därefter sjönk antalet barn i stort sett hela tiden. Det berodde på att skolområdet bara omfattade ett par gårdar, där befolkningen hade minskat. På grund av att barnantalet minskade markant under de tre sista åren av 1930-talet och antalet barn var endast 16 st år 1937 och 9 st år 1938 och 1939 var det bara 4 st barn. Folkskolestyrelsen beslutade då vid sammanträden 12 maj och 26 maj 1939 att förorda att lägga ned Görvälns skola.
Skolan i Görvälns gamla krog