miniatyr|Karta som visar ungrarnas andel i kungariket Ungern vid folkräkningen år 1890. Magyarisering (, , , , ) avser den process i vilken ungrarna inom habsburgarnas domäner genom kulturell assimilering eller ackulturation försökte få icke-ungerska folkgrupper att frivilligt eller genom socialt tvång anta den ungerska kulturen och språket.
Magyariseringen kom i strikt mening att öka från slutet av 1700-talet men stävjades efter revolutionen år 1848. Efter den österrikisk-ungerska kompromissen och skapandet av dubbelmonarkin Österrike-Ungern år 1867 kulminerade den i den ungerska rikshalvan och drabbade då främst kroater, rumäner, serber, slovaker och ukrainare. I de provinser som hörde till kungariket Ungern inom dubbelmonarkin ledde magyariseringen på sina håll till politiskt motstånd mot ungersk hegemoni. Sådant motstånd manifesterades bland annat vid den österrikisk-ungerske kejsarens officiella besök i Zagreb år 1895.
Magyariseringsprocessen anses ha varit en av flera bidragande orsaker till det mångkulturella Österrike-Ungerns upplösning år 1918.
Etymologi Termen 'magyarisering' härleds ur det ungerska ordet för 'ungrare', magyar.
Referenser
Externa länkar
Kategori:Kroatien i Österrike-Ungern Kategori:Kulturell assimilation Kategori:Serbiens historia Kategori:Slovakiens historia Kategori:Ukrainas historia Kategori:Österrike-Ungerns historia